Oenighet om mätningar
I gårdagens reportage på Byggnadsarbetarens hemsida skriver vi om studier som visar en ökad risk att få dödliga och andra allvarliga sjukdomar av kvartsdamm. Dammet förekommer på de flesta byggarbetsplatser och frigörs bland annat vid bearbetning av sten, betong, cement och murbruk.
Det finns regler för hur mycket kvartsdamm anställda får utsättas för. Problemet är bara att det sällan mäts hur höga halterna är ute på byggen.
-Nu har Arbetsmiljöverket dessutom dragit ner på kraven på mätningar och slopat kravet på inrapportering av kvartshalter till verket. Det är vi mycket kritiska till. Att mäta är enda sättet att verkligen få veta hur det står till ute på arbetsplatserna, säger Maria Albin, överläkare och chef vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Förändringen hon talar om finns i den senaste förskriften med regler för kvartsdamm. Den trädde i kraft i november förra året.
Få mätningar
Få mätningar görs på svenska arbetsplatser idag. Men där det gjorts har man i många fall kommit upp i värden långt över det tillåtna, enligt en sammanställning gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Samtidigt finns en kritik mot att dagens gränsvärde är för högt och inte skyddar.
Det enda sättet att minska risken för sjukdomar är att minska exponeringen, antingen genom att ta bort dammet vid källan eller använda personlig skyddsutrustning. Därför är det viktigt att mäta på många fler arbetsplatser med kvartsdamm än vad som sker idag, anser Maria Albin.
Att det blir gjort är arbetsgivarnas ansvar. Men samtidigt, menar hon, ger det fel signaler när Arbetsmiljöverket inte längre har ett generellt krav på mätningar på företagen eller på inrapportering av kvartshalter.
Finkornigt damm farligast
-Man kan inte med blotta ögat avgöra om kvartshalterna är för höga, eftersom det är det finkorniga dammet som är farligast. Det dammet kan man inte se. Därför måste man mäta, säger Maria Albin.Hon ser också en tydlig risk att de förändrade reglerna minskar möjligheten för Arbetsmiljöverket att få en överblick över dammhalterna på svenska arbetsplatserna.
Skärpning med sanktionsavgift
Enhetschef Jens Åhman är ansvarig för frågan på Arbetsmiljöverket. Han anser inte att de nya reglerna innebär någon försämring.
-De innebär snarare en skärpning på grund av att man kopplat sanktionsavgifter till kravet på riskbedömning. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning, som ska dokumenteras, för att komma fram till vilka åtgärder som behövs för att få ner dammhalterna, säger han.
Men varför har ni inte krav på obligatoriska mätningar som innan?
-Det fungerade inte för det var bara en promille av de berörda företagen som mätte och rapporterade in. Det var svårt att få det att fungera i till exempel byggbranschen där det är många korta jobb, säger han.
Enligt Jens Åhman är mätningar fortfarande viktiga för att ta fram underlag för riskbedömningar. Men idag har man inte längre krav på mätningar på varje företag. Företagen kan välja att också använda referensmätningar eller gå samman flera företag eller branscher och mäta.