Oenighet om Lavalförslag
Utstationeringskommitténs betänkande ”Översyn av Lex Laval” är nu lämnat till arbetsmarknadsministern.
-Eller vi kan säga riva upp Lex Laval, sa kommitténs ordförande Marie Granlund (s) på presskonferensen.
Lex Laval trädde i kraft 2010 och innebär begränsningar av vad facket kan kräva för anställningsvillkor av utländska företag vars anställda jobbar tillfälligt, är utstationerade, i Sverige.
-Vi socialdemokrater har tyckt att man gick för långt, i förhållande till nuvarande EU-regler har man gjort större inskränkningar i den fackliga stridsrätten än vad man behövde, säger Marie Granlund om Lex Laval.
Utstationeringskommittén har haft i uppdrag att se över hur kollektivavtalets ställning kan stärkas vid utstationering. Men inte heller med kommitténs förslag blir villkoren facket kan strida för helt lika för utstationerade arbetare och anställda i svenska företag. Det är inte möjligt enligt EU-rätten.
– Vi skulle gärna vilja att det såg ut som det var innan Lavallagen trädde i kraft, men nu är vi inte där och vi har den EU-rätt vi har, säger Marie Granlund och konstaterar att det pågår ett arbete för att påverka EU-reglerna.
Kommittén menar dock att utstationerande företag som är baserade i länder utanför Europa, som inte omfattas av EU-reglerna, inte längre bör omfattas av de fortsatta begränsningarna i konflikträtten.
Menar att försäkringar kan krävas
I utredningen görs dock en annan tolkning än tidigare av hur stort handlingsutrymme EU-rätten ger. Man har kommit fram till att premier till arbetsskade- och livförsäkringar kan krävas i avtal med utstationerande företag. Det har tidigare inte ansetts tillåtet att driva sådana krav med stridsåtgärder, då det inte ansetts ingå i den hårda kärna av villkor som EU-rätten ger rätt att kräva vid utstationering. Marie Granlund konstaterar att det kan bli upp till domstol att i slutänden avgöra vilken tolkning som är korrekt.
En annan viktig ändring som föreslås är att svenska avtal, nedskalade enligt EU-reglerna, ska kunna krävas oberoende av vilka villkor arbetarna har från hemlandet. I nuläget kan svenska fack bara ta strid för villkor som är bättre än det företagen visar att de erbjudit sedan tidigare. Det har varit svårt för svenska fack att kontrollera uppgifter om villkor som ska ha erbjudits utan avtal.
Stärkt kontrollfunktion
Kommittén vill på flera sätt stärka kontrollen av att ingångna svenska avtal följs. Det konstateras i betänkandet att facket ofta saknar den insyn som man har via till exempel fackliga företrädare i svenska företag. Därför föreslås särskilda regler om hur utstationerande företag ska kunna krävas på dokumentation som visar att avtal följs.
Dessutom kan oorganiserade utländska arbetare få rätt att driva krav på efterlevnad av avtalen i domstol på ett sätt som normalt sett kräver fackligt medlemskap.
Arbetsmiljöverket får tolka avtal
Sedan tidigare finns det krav på att fackförbunden ska lämna in avtal anpassade till utstationeringsreglerna till Arbetsmiljöverket. Så ska utländska företag kunna få information om vad som kan krävas av dem i Sverige.
-Det är något näringslivet tyckt varit väldigt viktigt, att man ska veta vilka minimilöner som finns inom olika områden, säger Marie Granlund.
Liksom många andra fackförbund har Byggnads inte lämnat in sådana uppgifter. Målet har varit att teckna vanliga hängavtal utan stridsåtgärder, i stället för att genast erbjuda nedbantade varianter. Men nu kan reglerna skärpas. Om fackförbund inte lämnar in avtal anpassade efter utstationeringsreglerna ska Arbetsmiljöverket, enligt förslaget, tolka vilka minimivillkor som utländska företag kan krävas på i respektive bransch. Detta har väckt facklig kritik under dagen, men välkomnas av Sveriges Byggindustrier.
Allianspartierna reserverar sig
I kommittén har samtliga riksdagspartier suttit med. Det betyder inte att det råder enighet om förslagen. Allianspartierna har lämnat en gemensam reservation. De skriver bland annat att möjligheterna att vidta stridsåtgärder inte bör utökas och att bevisregeln bör behållas.
Vänsterpartiets representant skriver i ett särskilt yttrande att hon hade önskat mer offensiva förslag. Hon vänder sig bland annat mot att Arbetsmiljöverket kan få i uppdrag att definiera minimivillkor. Men hon ställer sig bakom betänkandet då hon menar att helheten innebär att steg i rätt riktning tas.
Enligt förslaget ska reglerna träda i kraft den första januari 2017.