info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Oenighet om krav på arbetsrätt

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om hur arbetsrättsliga krav ska ställas vid offentliga upphandlingar. Mottagandet har blivit ljummet, både från fack och arbetsgivare.

Utredningen gav den första september förslag på hur krav gällande anställningsvillkor ska kunna ställas i offentliga upphandlingar.
Byggnads ordförande Johan Lindholm är ännu inte insatt i förslagets detaljer, men har reagerat på en grundläggande sak.
– Det jag studsar på är att återigen pratar man kollektivavtalsenliga villkor. Det är inte detsamma som svenska kollektivavtal. Det är inte tydligt och där tycker jag man går fel hela tiden.
Du är inte nöjd förrän man kan kräva ett kollektivavtal rätt och slätt?
– Jag har stått runt om på våra byggarbetsplatser både i EU-parlamentsvalet och i riksdagsvalet och jag har hört våra riksdagsmän säga att det är svenska kollektivavtal som gäller på svensk arbetsmarknad. Det jag har läst av vad utredningen säger är inte detsamma.

Skyldighet endast i vissa branscher

Utredningens förslag ger alltså inte utrymme för att kräva att anbudsgivarna har kollektivavtal. Däremot ska den som upphandlar kunna kräva att leverantörer erbjuder lägstavillkor enligt lag eller kollektivavtal.
I branscher där risken för oskäliga villkor är högre ska den som upphandlar inte bara ha möjlighet, utan vara skyldig, att ställa sådana krav gällande lön, arbetstid och semester. Man ska också ha rätt, men inte skyldighet, att ställa krav inom ytterligare områden, gällande exempelvis försäkringar.

”Fel med miniminivåer”

Även från LO centralt kritiseras förslaget. Avtalssekreteraren Torbjörn Johansson och LO-juristen Sofie Rehnström skriver i en debattartikel hos Dagens Arena att det är otillräckligt.
De är bland annat kritiska till att skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav begränsas till arbetstid, lön och semester, samt att skyldigheten inte föreslås gälla alla branscher. Vidare gäller missnöjet att utredningen hänvisar till miniminivåer. LO-företrädarna menar att man i stället ska gå efter den nivå av villkor som tillämpas på orten där arbetet ska göras.

”Bör stoppas i papperskorgen”

Inte heller arbetsgivarna omfamnar förslaget. BI (Sveriges Byggindustrier) menar att det riskerar att leda till sämre konkurrens och till att mindre företag avstår från att delta i offentliga upphandlingar.
– Det som behövs är enklare upphandlingsprocesser, snarare än ännu mer byråkrati och fler krav som ska uppfyllas av leverantörerna, säger BIs chefsjurist Olof Johnson i en kommentar på organisationens hemsida.
Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner hävdar att förslaget innebär statlig inblandning i lönesättningen.
– Det enda egentliga syftet med förslaget är att tillgodose fackliga krav. Nackdelarna är så stora att det bör stoppas i papperskorgen, säger han i ett uttalande på svensktnaringsliv.se.

Jenny Berggren
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Oenighet om krav på arbetsrätt

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig