Nytt avtal höjer lärlingslönerna
Många byggelever jobbar hellre på andra arbetsplatser än på bygge när de slutar skolan eftersom lärlingslönen har varit så låg.
– Nu har vi fått en helt ny lönestege. Det känns jättebra. Vi hoppas att detta lockar fler att fortsätta att utbilda sig till byggnadsarbetare, säger Hans Olsson, en av Byggnads representanter i förhandlingarna.
En snickarlärling, som slutar gymnasiet med godkänt i alla ämnen, fick tidigare 53 procent av den ordinarie lönen i bygglaget.
Det betyder exempelvis 71,55 kronor i timmen, om lönen är 135 kronor för dem med yrkesbevis. Med det nya avtalet får lärlingen i stället 87,75 i timmen, dvs 65 procent av lagets lön. Och är lönen exempelvis 160 kronor i timmen för erfarna byggnadsarbetare, får lärlingen 104 kronor i timmen med det nya avtalet.
En annan förändring är att arbetsgivaren ska utse en handledare som ska bevaka att lärlingsutbildningen blir så bred som möjligt. Handledaren hjälper till att upprätta en utbildningsplan i början av anställningen med checklistor som anger vilka moment som lärlingen ska praktisera under utbildningen. Var sjätte månad ska handledaren följa upp utbildningsplanen och undersöka hur den följts.
– Det är ett stort framsteg att vi fått in detta i avtalet, eftersom lärlingarna på vissa arbetsplatser enbart ses som en produktionsresurs. Men nu är det faktiskt ett avtalsbrott och vi kan begära förhandlingar, säger Hans Olsson.
När lärlingen kommit upp i 6800 timmar kommer han/hon att få avlägga ett prov. Provet håller just nu på att tas fram och kommer delvis att likna det prov som vuxenlärlingar genomgår, när de är klara med sin utbildning.
Lärlingen genomgår ett dataprov och svarar på frågor om byggteknik och får beskriva hur man bäst löser olika praktiska problem. Det blir också ett test av om lärlingen kan göra enkla beräkningar samt ett test av kunskaperna i engelska språket.
– Det är bra, statusen i yrket höjs om vi testar även teoretiska kunskaper. Det kan vi ta betalt för sen. Arbetsgivarna vill att byggnadsarbetarna ska ha viss kunskap i engelska, samt att de kan förstå instruktioner, säger Hans Olsson.
En annan förändring som följer med det nya avtalet är att personer som kan intyga att de jobbat i byggbranschen, och vill få yrkesbevis, kan avlägga ett prov efter 10 000 lärlingstimmar. Tidigare kunde man göra provet efter 7000 timmar.
– Det måste löna sig att gå i skolan, att gå på gymnasieskolans byggprogram. Därför ökade vi på antalet timmar för dessa.
I det nya avtalet har en ungdom, som gått byggprogrammet, rätt att avlägga prov efter 6 800 timmar. Men om lärlingen anses duktig, kan han/hon erbjudas att göra provet redan efter 6 300 timmar. Om handledaren anser att lärlingen behöver mer praktisk träning, kan handledaren i samråd med lärlingen skjuta upp provet och göra det efter 7 300 timmar i stället.
Det nya yrkesutbildningsavtalet har förhandlats fram mellan fackförbunden Byggnads och Seko, och arbetsgivarorganisationerna Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna.