Nya larmsiffror – så många dör av asbest
Över 1 000 personer dör varje år av asbestsjukdomar. Det visar nya larmsiffror. Dödsfallen i lungcancer är fem gånger större än vad man tidigare trott. Forskarna varnar för att dagens gränsvärden är för höga – och vill sänka dem till 100 gånger lägre.
Fem gånger fler människor dör i lungcancer orsakad av asbest än vad som tidigare varit känt. Ny forskning bedömer att över 1 100 personer dog i asbestrelaterad cancer under 2016.
– Risken för yrkescancer är mycket större än vi tidigare bedömt, och man måste börja agera för att minska riskerna. Det handlar om att sänka gränsvärden och sprida ett medvetande, särskilt bland dem som utsätts för risker i samband med om- och tillbyggnader, säger Maria Albin, professor och överläkare i vid centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Under 2016 dog 173 personer i asbestcancern mesoteliom. Hittills har man trott att det gått ett till två lungcancerfall på ett mesoteliomfall. Men nu visar nya bedömningar att det är många fler, 5,2 lungcancerfall på ett mesoteliomfall. Det är resultaten i en ny forskningsrapport från internationella arbetsmiljökommissionen ICOH.
Forskningen visar också samband mellan asbest och dödsfall i andra cancersjukdomar, som cancer i struphuvudet och äggstockscancer.
Samtidigt som asbesten har visat sig än farligare, slår forskarna larm om att dagens gränsvärden ger för dåligt skydd. Forskarna i ICOH anser att gränsvärdet är 100 gånger för högt. Idag är gränsvärdet 0,1 fibrer per kubikcentimeter, vilket motsvarar 100 000 fibrer per kubikmeter. Forskarna vill sänka till 1 000.
De arbets- och miljömedicinska klinikerna i Sverige har länge förespråkat ett lägre gränsvärde, eftersom de anser att dagens är för högt.
– Det ger inte tillräckligt skydd på den nuvarande nivån. Den enskilde arbetaren utsätts för oacceptabelt höga cancerrisker med dagens gränsvärde och man skulle spara liv genom att sänka det. Vi förlitar oss på internationella expertorganisationer i vår bedömning, säger Maria Albin.
De arbets- och miljömedicinska klinikerna har hittills förespråkat ett tio gånger lägre gränsvärde, samma som exempelvis finns i Nederländerna och Frankrike.
Men när Arbetsmiljöverket tog ställning till gränsvärden inför en ny föreskrift som kom i år, valde de att behålla det gamla värdet för asbest.
Jens Åhman är enhetschef och ansvarig för frågan på Arbetsmiljöverket.
Varför sänkte ni inte gränsvärdet?
– Vi anser inte att ett sänkt gränsvärde är den effektivaste vägen fram. Asbest är ju tillståndspliktigt och vi har fokus på åtgärder. Vi lägger energi på att alla som hanterar asbest är ordentligt skyddade.
Men kan ni inte göra både och, både sänka gränsvärdet och se till att folk har skydd?
– Det tar tid att ändra ett gränsvärde och man måste byta analysmetoder, det är inte bara att ändra en siffra. Just nu ser vi att insatser på åtgärder har en större effekt än att sänka gränsvärde.
Andra länder har gjort andra bedömningar och sänkt gränsvärdet. Vad är skillnaden?
– De har gjort ett annat val. Olika länder har olika typer av lagstiftning och olika sätt att hantera lagkraven.
Maria Albin är mycket kritisk till verkets ställningstagande.
– Jag tycker det är märkligt att Arbetsmiljöverket tonar ner betydelse av sänkta gränsvärden. För att skydda mot asbest behövs både sänkta gränsvärden och förebyggande arbete av olika slag. Det är viktigt att gränsvärdet motsvarar den verkliga risken, för att både arbetare och företag ska inse hur allvarlig faran är.