Ny metod: bättre koll på farliga isocyanater

Isocyanater kan frigöras från olika plastmaterial vid upphettning. Isocyanater som når längst ner i lungorna är farligare, än de som inte når så långt, eftersom luftvägssystemet är känsligare längre ner i lungorna.
Med den nya typen av provtagare kan man se hur mycket isocyanater som finns på små partiklar i luften, alltså de partiklar som når längst ner i lungorna.
Isocyanater finns i byggbranschen: i fogskum, isoleringar, till exempel rörisolering, i lacker på plåt, i fjärrvärmerör. Isocyanat-ångor frigörs vid heta arbeten, exempelvis kapning av lackerad plåt, uppvärmning av lim för att påskynda härdning, svetsning av rör som är isolerade med polyuretanisolering etc.

Ämnet är mycket farligt och det kan räcka med att utsätta sig för isocyanater en enda gång för att man ska få allergiska astmaliknande besvär för resten av livet. Man kan också få astma när vissa typer av isocyanater kommer i kontakt med huden. Därför har arbetsmiljöverket reglerat på vilket sätt man ska arbeta, och hur man ska skydda sig, när man bearbetar härdplaster.
– Jag hoppas att den nya metoden kan bidra till att man bättre kan kartlägga samband mellan exponering och yrkesastma, säger Jakob Dahlin, som gjort avhandlingen.

Han försvarar avhandlingen, på avdelningen för arbetsmiljökemi, Institutionen för analytisk kemi, Stockholms Universitet, imorgon.
– Ambitionen är att vi ska gå vidare och använda den nya provtagaren på arbetsplatser för att ta reda på hur isocyanater fördelar sig i luften vid olika arbetsmoment, säger Jakob Dahlin.