Nu ska öst klara lönerna på nytt
Nu ska lönerna på NCCs, Peabs och Skanskas byggen i Östergötland förhandlas på vanligt vis. Efter omfattande tvister har lönerna satts av en arbetsgrupp i nästan två år, till i onsdags.
Hösten 2012 arbetade 200 byggnadsarbetare på riksföretagen i Östergötland för stupstockslön efter att löneförhandlingarna strandat både lokalt och centralt.
Efter att situationen i Östergötland lyfts i avtalsrörelsen 2013 tillsattes en arbetsgrupp. 2014 tog den över lönesättningen på riksföretagens byggen i regionen.
Arbetsgruppen har haft två lönemodeller att välja på, en där den rörliga lönedelen styrts av inarbetad tid och en där den styrts av ekonomiskt resultat. Modellerna har använts på hälften var av riksföretagens projekt.
I onsdags upphörde arbetsgruppens uppdrag. Prövandet av lönemodeller har inte lett fram till någon särskild modell som framöver ska tillämpas på byggen i regionen.
”Vi står varandra närmre nu”
-Vi har ingen överenskommelse i dagsläget om fortsatt lönesättning på riksföretagen, konstaterar Tim Gustavsson, avtalsansvarig på Byggnads Öst.
Överenskommelser ska göras för varje bygge inom ramarna för byggavtalet. Förutsättningarna är därmed lika som 2012, då förhandlingsläget gick helt i lås.
Står ni och arbetsgivarna varandra närmre i synen på lönesystemet i dag än ni gjorde 2012?
– Ja, definitivt, det gör vi, säger Tim Gustavsson.
På vilket sätt då?
– Den ena aspekten är väl att vi har provat system nu som grabbarna ute tycker fungerar bra. Det vi vill från Byggnads sida är ju att skruva lite på modellerna. Nästa aspekt är ju att som en del av direktivet från avtalsrörelsen skulle vi ha relationsskapande aktiviteter, vilket vi har haft.
Så du tror inte att ni står framåt vårkanten i samma situation som för tre år sen?
– Nej, jag tror inte det, sen vet jag ju inte.
Ännu inte trygga med resultatlön
Han säger att det finns en oro bland Byggnads medlemmar på riksföretagen för vad som väntar nu. Själv hade han också önskat att det skulle funnits en modell för lönesättningen framöver, men man har alltså inte kunnat enas om någon sådan utifrån underlaget från perioden med arbetsgruppen.
Av de båda testade modellerna, med resultatlön respektive ackord utifrån inarbetad tid, konstaterar Tim Gustavsson att Byggnads är tryggast med den som bygger på timmar.
– Resultatlönedelen som bygger på ekonomi är vi fortfarande inte trygga i.
Han säger att Byggnads önskar bättre informationsflöde och delaktighet i den modellen, men att man inte säger blankt nej till resultatlön.
LÄS MER
- Förra året skrev Byggnadsarbetaren om bakgrunden till konflikterna och om prövandet av lönemodeller: ”Kall fred i Linköping”
- Reportage från 2012 om konfliktläget och historiken tillbaka till 90-talet: ”Smutsigt lönespel”