Norges tips mot byggbrott: "Få med seriösa företagare"
Experter och politiker möttes för att ta krafttag mot kriminaliteten inom bygg. Frustrerade myndigheter krävde mer resurser och mindre sekretess för att jobba effektivt. Politikerna lovade utredningar – samtidigt som många sneglar avundsjukt på Norge.
När myndigheternas samarbete mot arbetskriminalitet presenterades nyligen, blev det tydligt hur illa ställt det är i byggbranschen. I rapporten beskrevs att bygg är särskilt utsatt och att ”byggbranschen kommer behöva vara fortsatt prioriterad länge än”. Det handlar om farliga byggen, utländsk, illegal arbetskraft och sovplatser på byggen som kan tyda på människoexploatering.
I går hölls ett seminarium i riksdagen om brottsligheten inom bygg. Branschen var samlad, liksom politiker och myndighetsföreträdare.
En sak var alla överens om: Problemet är gigantiskt.
– Skurkföretag snedvrider konkurrensen, sa Ola Johansson (C), initiativtagare till seminariet tillsammans med socialdemokraternas Leif Nysmed.
– Det här är en intäktskälla för grov, organiserad brottslighet, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
– Branschen har tappat greppet, sa Morgan Jansson på Stockholmshem.
I en paneldebatt förklarade företrädare för myndigheterna att de hindras i sitt jobb mot byggbrottslingarna, både av resursbrist och sekretessregler.
– Vi går ut på arbetsplatser och kan inte delge varandra det vi ser. Det är orimligt, om inte helt sjukt, sa Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket.
– Vi saknar resurser och andra myndigheter när vi är ute. Vi har tips på väldigt stora byggen som vi inte kan hantera. Det blir för stor belastning på våra utredare. Hela kedjan haltar, sa Mikael Roos, teamledare på region öst på Arbetsmiljöverket.
Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, var en av många åhörare på plats i riksdagen:
– Jag tycker att man skulle ändra sekretesslagstiftningen så att samverkande myndigheter skulle ha en skyldighet att dela information om det finns misstanke om brott på en viss nivå, sa han.
Eva Nordmark hänvisade till en nytillsatt utredning, där man ska titta på sekretessfrågan.
Norge lyfts ofta fram som ett gott exempel när det gäller kampen mot kriminalitet inom bygg. Myndigheterna delar information lättare och man började tidigt med att bekämpa den sociala dumpningen på byggen. Jan-Erik Støstad, statssekreterare mellan 2005 och 2012, jobbade hårt med frågan. Han var speciellt inbjuden talare i riksdagen och Byggnadsarbetaren hann ställa några frågor om kampen mot fuskarna i Norge.
– Det var byggbranschen som var värstingen när jag jobbade med detta 2005. Man öppnade upp EU till de östeuropeiska länderna 2004, vilket ledde till ett helt annat tryck på byggbranschen.
Vad gjorde ni?
– Vi förstod att vi måste göra många saker på en gång. Det handlade till exempel om huvudentreprenörsansvar och id-kort för alla. Ett medel som vi använt, som inte använts i Sverige, är att företag utan avtal måste betala samma lön som de med avtal.
Fungerade det?
– Det var ett grundläggande styrmedel. Det tvingar alla aktörer i hela branschen att göra rätt.
Har du något tips till Sverige?
– Jag vill vara försiktig med att säga vad man bör göra i Sverige, eftersom det finns stora skillnader mellan länderna. Men det är viktigt att få de seriösa arbetsgivarna med sig. Det är en av de viktiga sakerna som ni kan se på. De seriösa arbetsgivarna måste förstå att de behöver det här, att de tappar på arbetslivskriminalitet.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.