Bara 8 av 165 är egna på NCC-bygget: "Uppdrag på grund av sitt rykte – säljer ut nästan allt"

Att flytta Högskolan Dalarna till stadskärnan ska ge Borlänge centrum ny energi. Det tidigare Domusvaruhuset vid Stationsgatan förvandlas. Får nytt liv. Fasaden i trä och glas känns både modern och tidlös. Bakom byggstaketen ligger material i prydliga högar.

– När NCC eller Skanska bygger ser det alltid superproffsigt ut. Bron i Ludvika såg också superproffsig ut. Sedan rasade den, säger Kim Söderström.

Han är ordförande i Byggnads region GävleDala och passerar förbi här nästan varje dag. Fackets kontor ligger bara ett stenkast bort.

Det finns en återhållen ilska i rösten när han pratar om bygget. NCC:s projekt är på många sätt en typisk totalentreprenad i Sverige 2024. Och det är just det som provocerar, att det här har blivit normaltillståndet.

– NCC får uppdrag på grund av sitt rykte. Sen säljer de ut nästan allt, säger han.

– De har haft åtta egna på plats. Samtidigt har vi räknat till 165 unika individer som har utfört byggnadsarbete här.

Det arbetet inkluderar alla moment som en ”vanlig byggfirma” skulle göra. Exempelvis är lättrivning och stomme inräknade, men inte ställningar, el eller VVS.

NCC får uppdrag på grund av sitt rykte. Sen säljer de ut nästan allt.

Historien om NCC börjar med asfalt

Vi ska strax återvända till Borlänge och högskolans utbyggnad. Men först en tillbakablick på det företag som nu är föremål för fackets irritation.

Namnet NCC tas 1988 när Armerad Betong Vägförbättringar och Johnson Construction Company slås samman, men rötterna sträcker sig nästan hundra år längre tillbaka än så. Dagens koncern utgörs av sex olika bolag som via fusioner och förvärv blivit ett.

Historien börjar i anläggningsbranschen. Under slutet av 1800-talet introduceras den nya vägbeläggningen asfalt, några årtionden senare exploderar privatbilismen. De som är med från början gynnas av statliga satsningar.

Nästa skjuts kommer under miljonprogrammet. Bostadsbristen ska byggas bort och det offentliga pumpar in pengar. De bolag som under rekordåren växer sig starka på skattemedel dominerar fortfarande marknaden. Då hade de andra namn. I dag heter de Skanska, Peab och – förstås – NCC.

NCC kallar sig samhällsbyggare

NCC kallar sig ofta samhällsbyggare. Det är anspråksfullt och korrekt. NCC har byggt Sverige. Men Sverige har också byggt NCC.

Länge fanns en föreställning om att det här medförde ett ansvar. Att företag som NCC borde bry sig om mer än bara balansräkningen.

Har ett osynligt kontrakt rivits upp? Kim Söderström har i så fall skäl att ta det personligt.

– Jag var jävligt stolt när jag fick jobb på NCC efter gymnasiet. Då i början på 90-talet var vi 150 anställda arbetare här i Dalarna. Vi gjorde ju allting, säger han.

– Sen har NCC gått vidare från det. Man har gjort sig av med personalen men liksom behållit renomméet.

Kastats ut från Nya Campus Borlänge

Tillbaka till Nya Campus Borlänge. Från byggstarten i mars 2022 och fram till slutet av 2023 utfördes enligt facket drygt 90 000 timmars byggnadsarbete på arbetsplatsen.

Av dessa 90 000 timmar har NCC:s personal gjort 15 000. Om företaget hade utfört allt byggjobb i egen regi hade personalstyrkan behövt vara sex gånger så stor, alltså totalt 48 anställda yrkesarbetare. Men i stället har NCC valt att ta in flera olika bemanningsbolag. En stor del av arbetskraften har hämtats från Polen.

– Det spelar ju ingen roll var de kommer ifrån men det hade ju varit mer ordning och reda ifall NCC hade anställt de här människorna, säger Kim Söderström.

Ordning och reda är den socialdemokratiska fackrörelsens folkhemsklingande paroll för idealtillståndet på arbetsmarknaden. Politiskt är det inget sprängstoff. Mer mellanmjölksradikalt än samhällsomstörtande. De allra flesta skriver under på principerna. För schysta villkor, mot social dumpning och arbetslivskriminalitet.

Ändå är det inte så saker ser ut i byggbranschen. Några exempel på saker som Byggnads upptäckt och åtgärdat i Borlänge:

• Underentreprenören Recover Riv & Håltagning tog i sin tur in 14 företag. Ett av dessa var bemanningsbolaget B3 Personal som betalade sina anställda 145 kronor i timmen, långt under kollektivavtalets lägstalöner. Efter förhandling fick Byggnads upp lönerna till 195 kronor i timmen.
• NCC sålde ställningsjobbet till Bergnäset Ställningsmontage som tog in ytterligare åtta bolag. Ett av dessa, Oskars Service i Skutskär, visade sig sakna kollektivavtal och fick lämna arbetsplatsen.
• Underentreprenören PM Fog och Brandteknik tog in fyra företag, däribland Bygg & Montage Dala Mitt som inte hade kollektivavtal. Företaget fick lämna bygget och gick i konkurs några månader senare.
• Kvarnsveden Bygg, en underentreprenör till NCC i första led, saknade avtal och tvingades lämna Nya Campus Borlänge. Företaget valde att teckna hängavtal och återvände någon månad senare.

NCC: En underentreprenör hade avtalet

NCC svarar skriftligt att företaget inte kommenterar ”vilka bolag som har avvisats eller inte”. Om bemanningsföretagets låga löner skriver NCC att ”en underentreprenör till oss […] hade det avtalet utan att informera.”

Oavsett vem som bär skulden hade felen inte påträffats utan fackets granskning. Men det är ett tidskrävande jobb som tär på resurserna.

– Det är inte vårt fel att de här företagen är här och grisar. Men när det ser ut så här får ju vi lov att lägga ner ett jäkla arbete och kontrollera att allting funkar som det ska, säger Kim Söderström.

Enligt facket har minst 75 byggbolag jobbat under NCC i Borlänge. Misstanken är att det finns fusk som aldrig upptäcks.

Det är inte vårt fel att de här företagen är här och grisar. Men när det ser ut så här får ju vi lov att lägga ner ett jäkla arbete.

Lönedumpning från bemanningsföretag

Nu kan Byggnadsarbetaren avslöja ännu ett fall av lönedumpning på Nya Campus Borlänge.

Av de bemanningsföretag som funnits på bygget har Prowork bidragit med flest inhyrda. Personalen kommer från Polen och är direktanställd av det svenska bolaget. Prowork har kollektivavtal med Byggnads. Det betyder att utländska anställda ska ha betald logi. Men dokumentation som Byggnadsarbetaren tagit del av visar att Prowork gör löneavdrag på 3 500 kronor i månaden för boende.

Vd:n Mikael Rönnberg bekräftar.

– Ja. Vi erbjuder ju ett boende i det läget och en placeringsort i Sverige. Det boendeavdraget gör vi enligt de regler som finns.

Men kollektivavtalet säger att ni ska betala boende för anställda som är bosatta utomlands?
– De här personerna anställs ju enligt svenska villkor och svenska kollektivavtal, säger Mikael Rönnberg.

Men i de svenska villkor som vd:n talar om ingår boende eller traktamente. Byggjobbarna på Prowork har inte fått något av det.

Som mest har Prowork haft över 70 byggjobbare på plats i Borlänge. Vid den bemanningsnivån har företaget tjänat en kvarts miljon kronor på det otillåtna löneavdraget – per månad.

Vet NCC om att ni drar boendekostnad från era anställda?
– Vi kan inte kommentera vad andra vet och inte vet, säger Proworks vd.

Uppsagda efter ”pisshärvan”

Att få veta vad som händer bakom byggstängslet i Borlänge är överlag svårt. En av få berättelser som läckt ut handlar om ”pisshärvan”. Två anställda på bemanningsbolaget Expandera Mera anklagades för att ha kissat i en avloppsbrunn inomhus.

Några bevis lades aldrig fram. Men NCC ville inte ha kvar männen. Expandera Mera hade inget annat uppdrag och sade upp dem.

– Jag kokar! Jag är drygt 40 år och jag gör rätt för mig, jag är ingen snorunge som står och pissar i något hörn, har en av de utpekade byggnadsarbetarna tidigare berättat.

Ombudsmannen Fredrik Karlsson säger att bemanningsanställda blir rättslösa.

– De fick ju sparken efter den här pisshärvan. Och det var NCC som skickade undan dem. Det kan vara sant, jag har ingen aning, men de har inte presenterat några bevis över huvud taget. Och det behöver de inte heller.

Om männen varit anställda av NCC hade de haft en helt annan trygghet. Men bemanningsanställda sitter alltid löst. Totalentreprenören kan skräddarsy sin bemanning, välja och vraka bland byggjobbare. Samtidigt blir arbetsplatserna tystare. Att klaga, larma eller kräva sin rätt är svårare för den som är osäkert anställd.

”Vi vågar inte prata”

På Nya Campus Borlänge har det varit locket på. Ombudsmannen Fredrik Karlsson har gjort flera besök på bygget. Hans första samtal med de utländska byggjobbarna avbröts av en arbetsledare.

– Han ställde sig mellan mig och de personerna och sa: ”Det är mig som man pratar med.” Varje gång vi hade en ombudsman eller fackligt förtroendevald på plats så gick han mellan, säger Fredrik Karlsson.

När arbetsledaren vände ryggen till förklarade de bemanningsanställda: ”Vi vågar inte prata medan han är här.”

”Platschefen skulle vara med”

Sofie Eriksson, socialdemokratisk riksdagsledamot från Dalarna, är ofta ute på arbetsplatser. Ryktena om Nya Campus Borlänge fick henne att spetsa öronen.

– Är det många underentreprenörer, få anställda och inga lärlingar, då är det klockrena signaler på att något är skumt, säger Sofie Eriksson.

Våren 2023 hälsade hon på Nya Campus Borlänge men lyckades inte få prata direkt med yrkesarbetarna.

– Det var väldigt speciellt. På alla andra byggen har jag kunnat gå runt med arbetsplatsombud eller skyddsombud, men här skulle platschefen vara med hela tiden. Jag försökte, men det blev inga bra tillfällen att prata med folk, säger hon.

Polacker fick inte prata med svenska kollegor

Byggnadsarbetaren har varit i kontakt med sex anställda från flera olika företag på Nya Campus Borlänge. Ingen vill medverka med namn, men alla har liknande berättelser.

Det handlar om ett bygge som präglats av dålig planering: ”High Chaparall”, ”Fiaskobygge”, ”Kaos och panik överallt”.

Dålig arbetsmiljö: ”Enormt mycket kvartsdamm”, ”Jävligt stökigt”, ”Konstant språkförbistring.”

Men framför allt av dålig stämning. Polska bemanningsanställda har inte fått prata med sina svenska kollegor. Arbetsledaren har gormat och svurit åt dem på polska. Personer som försökt ta upp frågan med NCC:s platsledning har blivit tillsagda att sköta sitt.

Det pratas om lönedumpning. Om hur bemanningsanställda jobbar sent på kvällen utan ersättning.

– Folk i Borlänge tycker att nya högskolan ser så fin och fantastisk ut, och så vet man inte att allt är byggt av slavar. Eller kanske inte slavar, men underbetalda polacker i alla fall, säger en anonym byggnadsarbetare.

Folk i Borlänge tycker att nya högskolan ser så fin och fantastisk ut, och så vet man inte att allt är byggt av slavar. Eller kanske inte slavar, men underbetalda polacker i alla fall.

Högskolan Dalarna: Vill inte sätta krokben

NCC bygger på uppdrag av Högskolan Dalarna, en myndighet med ambition att ta socialt ansvar. Ställde högskolan några krav på ordning och reda när entreprenaden upphandlades?

– Ja, jag tycker att vi har ställt bra och tydliga krav på arbetsrättsliga villkor, säger Anna Wibom, byggprojektledare på högskolan.

Byggnadsarbetaren har tagit del av upphandlingsunderlaget. Där framgår att kollektivavtalsliknande villkor ska gälla och att NCC ansvarar för att underentreprenörer följer reglerna. Några krav på att bygga med egen personal diskuterades inte.

– Vi har försökt täcka in så mycket vi kan utan att sätta krokben med krav som stoppar upp bygget, säger Anna Wibom.

– Hade vi ställt ett krav på att arbetet ska utföras med 50 procent egen personal, då hade det varit en jättebra ambition, men vi vet ju inte om entreprenörer som exempelvis NCC och Peab hade kunnat lova det. Då hade de kanske inte lämnat något anbud.

Diös: Inga krav på egen personal

Efter upphandlingen lämnades beställaransvaret över till fastighetsägaren Diös. Som beställare har företaget rätt till insyn i vilka underentreprenörer som anlitas, men inte heller Diös har diskuterat NCC:s bemanning.

– Nej, egentligen inte. Vi ställer inte några krav eller har några synpunkter på egen personal i ett avtal, säger projektchefen Mats Eriksson.

Om avtalet inte följs har beställaren ytterst rätt att häva entreprenaden. Men så långt går det i praktiken aldrig.

– Det ska ju till stora saker. Hamnar man där så är man i tvist, och innan det så gör man allt för att reda ut saker och ting, säger Mats Eriksson.

Om det skulle förekomma lönedumpning och bemanningsanställda behandlades illa?
– Vi vet ju inte vad det finns för fog för påståendena. Så först och främst skulle vi vilja ha en förklaring av entreprenören. Sen får vi ta det därifrån.

Svårt få intervju med NCC

Arbetslivskriminaliteten i Sverige beskrivs som systemhotande. Byggsektorn utgör en frontlinje.

I sin slutrapport pekade Byggmarknadskommissionen på tre huvudskäl till att brottsligheten ökat. EU:s östutvidgning, högkonjunkturen och att ”de stora byggföretagen har minskat antalet egna arbetare”.

Har byggjättar som NCC en särskild skyldighet att motverka denna utveckling? Byggnadsarbetaren har velat ställa den frågan till vd:n Tomas Carlsson.

När tidningen tar kontakt blir svaret att vd:n är upptagen med kvartalsrapporten. Tre veckor senare kommer beskedet att Tomas Carlsson inte ger någon intervju. I stället erbjuder NCC skriftliga svar.

När Byggnadsarbetaren avböjer kommer i stället ett erbjudande om att intervjua NCC:s Sverigechef, men först efter Byggnadsarbetarens pressläggning.

Facket: ”Beter sig som skit”

Vad händer när entreprenader styckas och säljs? Med den enskilda byggarbetsplatsen? Med byggbranschen? Med samhället?

Facket menar att Nya Campus Borlänge händer. Att sämre villkor och farlig arbetsmiljö är resultatet när byggjättar rationaliserar bort sin personal.

Byggnads regionordförande Kim Söderström pratar gärna historia. Parallellerna till arbetarrörelsens barndom återkommer.

– Efter skotten i Ådalen 1931 förbjöds privat arbetsförmedling, säger han.

– När förbudet upphävdes 1993 sa Carl Bildt att bemanningsbolag behövdes för att kapa toppen vid arbetsanhopningar. Men ett helt bygge kan ju för fan inte vara en arbetsanhopning.

Sundbyberg lika dödligt som Ådalen

Ådalshändelserna har en central plats i svensk historia. Arbetarna vid Långrörs fabriker protesterade mot lönesänkningar, företaget svarade med att rekrytera strejkbrytare. Arbetarna demonstrerade. Militären öppnade eld.

Vreden som följde lade grunden för ett progressivt halvsekel. Bemanningsbolag bannlystes. Löntagarnas ställning stärktes och den sociala välfärden byggdes ut.

Sammanlagt dog fem arbetare i Ådalen. Lika många dog när bygghissen i Sundbyberg rasade den 11 december förra året, på ett bygge med 119 underentreprenörer och vittnesmål om svartjobb.

Blir det samma reaktioner nu? Krav på säkerhet före vinst? Massprotester mot lönedumpning?

Utifrån drar furupanelen till sig uppskattande blickar. Bakom träfasaden har Campusprojektet präglats av konflikter.

Kim Söderström säger att problemen i Borlänge inte är en slump.

– Vi har stora fina svenska företag som beter sig som skit, säger han. Och det värsta är att de kommer undan med det varje gång.

Vi har stora fina svenska företag som beter sig som skit, säger han. Och det värsta är att de kommer undan med det varje gång.