info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

När skyddsräcket blir en falsk trygghet: ”Vet inte hur lite de faktiskt tål”

För dålig kunskap, stress och billiga lösningar som premieras. Efter dödsolyckan i Rydbo i höstas varnar flera byggnadsarbetare för att se räckesnät som säkra skydd vid takjobb.

Kristian Malmhäll är kranförare och menar att skyddsräcken kan ge arbetare en falsk känsla av trygghet på lutande tak. Foto: Anders G Warne, Privat

I oktober dog en montör i 40-årsåldern efter att ha fallit igenom ett räcke på ett tak i Rydbo, i Österåkers kommun. Räckesnätet gav vika och deformerades så pass mycket att en stor öppning bildades mellan taket och räckets fotlist.

LÄS ÄVEN: Föll igenom helt vanligt skyddsräcke – hur var det möjligt?

Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöombudsman på Byggnads, menade att ”arbetsgivaren har ett ansvar att se till att räcket håller oavsett förutsättningarna” och att ”arbetstagare måste kunna känna sig trygga med att räcket håller för alla typer av situationer”.

Jag ser många farliga skyddsräcken nästan dagligen

Verkligheten ser annorlunda ut, enligt flera arbetare och företagare som Byggnadsarbetaren har talat med.

Hasse Hermansson. Foto: Privat

– Jag ser många farliga skyddsräcken nästan dagligen. Kunskapen är väldigt låg, säger Hasse Hermansson, som äger ett ställningsföretag i Stockholm.

Enligt honom handlar det ofta om räcken som inte monterats korrekt, och som används fel då räckesanordningarna inte klarar den påförda lasten vid ett fall. Fallhöjden blir för stor och då även rörelseenergin.

– Jag skulle säga att det beror på bristande kunskap och att ingen vill bekosta ett riktigt räcke, det finns inte med i budgeten.

Jag hade tur och gled med fötterna före. Skyddsräcket blev som ett U.

Skyddsräcket vek sig

Samma sak menar Patrik Ehn, som jobbat i takbranschen sedan slutet av 1980-talet. För drygt tio år sedan var han själv nära att ramla ner från ett tak när ett skyddsräcke gav vika.

– Jag hade tur och gled med fötterna före. Skyddsräcket blev som ett U, men jag lyckades spänna benen mot räcket som böjdes ut och på så vis hålla mig kvar på taket. Det man kan säga är att skyddsräcken absolut inte är så stabila som många tror.

LÄS ÄVEN: 13 dog i olyckor på jobbet 2024 

Vid dödsolyckan i Österåker användes ett räckesnät med takfotsfäste av standard B. Det innebär att skyddet ska klara av fall i närheten av räcket, men inte om en person kommer glidande ner från taket. Vid sådana risker kan man komplettera med personligt fallskydd. För att få maximalt skydd krävs att montering och räcke uppfyller klass C.

Här i Rydbo föll en man igenom skyddsräcket i början av oktober 2024. Foto: Margite Fransson

I en tidigare intervju berättade Stefan Moss, produktionschef på Safetyrespect som tillverkat och levererat det aktuella skyddsräcket, att bedömningen att använda klass B gjordes utifrån de uppgifter man fick från arbetsplatsen.

– Skyddsräcket är ju inte anpassat så att man ska kunna belasta det på vilket sätt som helst, säger Stefan Moss.

Oro i branschen

Byggnads arbetsmiljöombudsman Johan Torstensson Aas menar att händelsen skapat oro i branschen.

– Det är jätteviktigt att arbetsgivare med lutande tak gör riskbedömningar och säkerställer att räckena håller om en person faller med fart i räcket, och även minimerar risken för att snubbla eller halka. Räckena måste klara av belastningen, vara fria från skador och monteras på rätt sätt, säger han.

Takarbetaren Patrik Ehn tror emellertid att kollen på standarder och monteringar i allmänhet inte är den bästa.

– Jag vet ingen som kollar exakt vad det är för räcke och standard. Och man går inte runt och kontrollerar att allt är korrekt monterat. Den tiden finns absolut inte, säger Patrik Ehn.

Lutande tak utmanande

Jan Johansson, 61, är betongarbetare på företaget Strängbetong. Han tillhör enligt sig själv ”en av reptilerna i branschen”. Som skyddsombud ser han över skyddsräckena i stort sett varje dag.

Jan Johansson. Foto Anders G Warne

– Har någon person gjort en liten justering är det viktigt att se till att det är korrekt gjort. Det kollektiva skyddet på arbetsplatsen är oerhört viktigt, säger han när vi träffas på en byggarbetsplats vid Frihamnen i Stockholm.

Han tycker att det är stor skillnad mellan olika märken. Vissa är till exempel mer tungjobbade och mer besvärliga att montera. Men är allt gjort ”by the book” känner han sig trygg.

– På sin höjd har jag kanske varit med om att det viker sig lite grann, men aldrig så pass mycket att man skulle kunna falla igenom. Är räcket rätt monterat är det ingen som ramlar ner.

Men – Jan Johansson jobbar i stort sett aldrig med räckesinstallationer på lutande tak.

– Då är det självklart lite mer utmanande.

Jan Johansson kontrollerar skyddsräckena på bygget i Frihamnen varje dag. Foto: Anders G Warne

Falsk trygghet

Kristian Malmhäll. Foto: Privat

Kristian Malmhäll är kranförare och lagbas på företaget Contractor i Umeå. Enligt honom ger skyddsräcken arbetare en falsk känsla av trygghet på lutande tak.

– Det är det som är problemet. Folk vet inte hur lite belastning de faktiskt tål. Senast för ett år sedan skulle några solcellskillar upp på ett brant lutande tak som hade modulskyddsräcke med nätgrindar. Jag var skyddsombud och efter att ha kollat på konstruktionen visade det sig att lösningen inte var godkänd – resultatet blev att det blev krav på sele, något de själva inte hade tänkt på.

Det har blivit så dyrt med ställning, så det här har blivit en genväg man gärna tar.

Kristan Malmhäll, kranförare

Kristian tror att en förklaring till att skyddsräcken är så populära är att det är en billig lösning.

– Det har blivit så dyrt med ställning, så det här har blivit en genväg man gärna tar. Men personligen skulle jag aldrig lita på dessa system på ett tak jag jobbar på.

På den arbetsplats han nu jobbar var tanken att det skulle sättas upp ett skyddsräcke som skulle hänga i takstolstassarna. Men Kristian lyckades övertyga företaget att satsa på ställning i stället.

– Det kostade betydligt mycket mer, men jag sa att de pengarna skulle man få igen på arbetstiden, eftersom det ju går sjukt mycket snabbare när man jobbar från ställning. Det är kul att jobba åt ett företag som kan tänka sig att lyssna på en anställd.

Arbete pågår i Frihamnen i Stockholm. ”Alla på ett bygge har hundra procent koll på var kanterna är”, säger skyddsombudet Jan Johansson.Foto: Anders G Warne

LÄS ÄVEN: Skyddsräcket i Göteborg gav vika när takläggaren dog

Takarbetaren Patrik Ehn menar att det här hör till ovanligheterna.

– En ställning kostar ju pengar och det prioriteras inte i dag. Det är inget företag som räknar med en ställning i budgeten och som vinner jobben. Tyvärr ser det ut så i branschen i dag.

Lagbasen Kristian Malmhäll tycker personligen att det skulle vara förbjudet med takjobb vintertid om halk- och glidrisker finns.

– Under vintern är risken väldigt stor.

Polis, åklagare, Arbetsmiljöverket samt de inblandade företagen utreder dödsolyckan i Österåker.


Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: När skyddsräcket blir en falsk trygghet: ”Vet inte hur lite de faktiskt tål”

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig