När sexuella trakasserier blir ens vardag

Anna Johansson såg fram emot sin första praktikplats. Men handledaren uppträdde hotfullt, fällde era grova, sexistiska kommentarer och kysste henne mot hennes vilja. Här berättar Anna Johansson om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Arbetsmiljö 7 maj 2013 kl 06:00

Dela artikeln
Dela
Tweeta
email Mejla

Hon sover dåligt och har mardrömmar sedan det inträffade. På sin nuvarande arbetsplats trivs hon bra, men hon är på sin vakt, rädd att det ska inträffa igen.
– Det är ångestladdat varje kväll. Jag är rädd att det ska vända. Att jag ska behöva ta fajten igen.
Om vi backar bandet några månader var Anna Johansson på väg ut på sin första praktikplats på den vuxenutbildning som hon går för att utbilda sig till vvs-montör.
I oktober förra året gick eleverna ut på sin första praktik under sex veckor. Anna trivdes bra på utbildningen och såg fram emot att komma ut på en arbetsplats och praktisera yrket.
Handledaren inledde med att berätta att det var grov jargong på arbetsplatsen, med både bögskämt och råa skämt. Han uppmanade henne att säga ifrån om hon tog illa vid sig.
Redan från första dagen fick Anna höra en del könsord. Vid ett tillfälle satt hon emellan handleda- ren och en annan vvs-montör i bilen. Handledaren blev förbannad när mobilsamtalet bröts och utbrast: ”Jävla fitta!”
– Då sa jag att jag tyckte att det var onödigt. Att jag blev kränkt.

Vid flera tillfällen borstade handledaren av Annas rumpa med handen när det hade kommit damm. Dessutom hotade han flera gånger att kyssa henne om hon var uppkäftig.

Anna Johansson uttrycker sig väl och är inte rädd för att säga vad hon tänker och tycker. Under utbildningen var hon ensam tjej i klassen, men sa ifrån och tog plats. Men hon kände att hon blev respekterad och att hon var en i gänget.
Till en början tyckte hon också att hon blev respekterad på sin praktikplats. Könsorden upphörde, när hon sa till, men det inträffade flera andra saker som Anna nu i efterhand inser var grova och som hon inte borde ha tolererat.
– Det var inte normalt, man ska inte behöva stå ut med det.
Bland annat använde handledaren en grov sexistisk jargong. Vid ett tillfälle när de pratade om jobbet, frågade han plötsligt: ”Vilken är din favoritsexställning?”
Och en annan gång ställde han frågan, utan att de alls pratade om sex: ”Gillar du att ge eller få oralsex?”

Hotade att kyssa henne
Vid era tillfällen borstade han också av Annas rumpa med handen när det hade kommit damm. Dessutom hotade handledaren era gånger att kyssa henne om hon var uppkäftig.
Vid ett tillfälle sa Anna emot och ifrågasatte något som han sagt. Då tog han tag i Annas huvud och ansikte och kysste henne på munnen. När Anna sa ifrån att hon inte gillade det viftade handledaren bort det och tyckte bara att det var kul.
– Han tog det inte på allvar.
Flera av Annas vänner reagerade starkt på det som Anna berättade. Men Anna var mån om att vara kvar på praktikplatsen och försökte skyla över handledarens beteende.
– Jag försvarade honom med ”att han är på det viset”. Och att han gör det på skämt. Jag försökte att göra det till mindre än det var. Jag lärde mig ändå mycket på praktiken.

”Du ska veta din plats”
Anna tror att trakasserierna till stor del beror på att hon var praktikant och lärling. En praktikant i byggbranschen ska vara tyst och inte säga emot.
– Du ska veta din plats. Man ska inte ifrågasätta och säga nej. Det får man inte göra i den här branschen.
Anna tror att hon också fick utstå mer än andra på grund av sitt kön.
– Jag vet inte om män får den behandlingen eller om jag får den för att jag är tjej. Jag vet inte om det där arga, dominanta och att sätta på plats beror på könsrollerna eller för att jag är praktikant.

”Påsatt och nedsprutad”
Några månader senare, i slutet av mars, var det dags att göra den avslutande praktiken. Anna märkte med ens att någonting var förändrat. Det var en betydligt hårdare jargong än förra gången på arbetsplatsen.
Återigen använde handledaren en massa könsord, men denna gång brydde han sig inte om Annas invändningar. Stämningen trappades också upp. Det drogs sexistiska skämt och vid en av luncherna när Anna påtalade att det fattades bestick, hånskrattade de andra vvs-montörerna och sa: ”Du kan väl diska. Det ligger väl i dina gener.”
Även under denna andra praktikperiod var handledaren grovt sexistisk. När Anna vid ett tillfälle pratade om någonting avslutade han hennes mening med ”Du ska ha blivit påsatt och nersprutad”. Den gången var även en 14-årig praoelev närvarande.

Skolan reagerade
Anna stod ut tre dagar den andra perioden. Hon mådde till slut så dåligt att hon inte kunde sova. Hon ck mardrömmar och ångestattacker. Hon kontaktade skolan som reagerade direkt. En lärare på skolan kallade till möte med handledaren och chefen på företaget och ifrågasatte varför de hade betett sig på det viset.
– Han skällde på dem, att de inte hade respekterat mina känslor. Handledaren erkände och bad om ursäkt. Han förstod inte att jag hade tagit det så illa.
Anna fick en ny praktikplats på ett annat vvs-företag. Hon trivs bra på den nya arbetsplatsen. Hittills har det inte varit någon sexistisk jargong, men hon mår fortfarande dåligt.
– Jag mår sämre än jag trodde att jag skulle göra. Det har varit mycket spänningar och undantryckta känslor som kommit upp. Jag är mitt uppe med att bearbeta det som har hänt.

Fotnot: Anna heter egentligen något annat. Vi har också valt att anonymisera både företaget och vd:n, med hänsyn till de inblandade.

Senaste byggnyheterna!