När fallskyddslinan blir en falsk säkerhet – så här gör du rätt
Ha koll på hur du ska använda din fallskyddslina. Annars riskerar du att falla i backen. Alexander Carlsson, fallskyddsexpert, tipsar om hur du ska jobba säkert.
Många känner sig säkra då de kopplat in sig med fallskyddslina. Men det kan vara en falsk säkerhet. Gör du fel kan du slå ner i marken stället för att bromsa upp fallet och bli räddad på vägen. Att känna sin utrustning är A och O, säger Alexander Carlsson, huvudinstruktör på Cresto group, specialister inom fallskydd och räddning på hög höjd. Här tipsar han om hur du ska jobba för att vara säker på tak och plana ytor på hög höjd.
1. RISKBEDÖM JOBBET
”Grunden för allt är riskbedömningen. Allt beror på var du ska jobba, med vilka uppgifter och hur omgivningen ser ut. Fallskyddsutrustningen ska anpassas efter det. Din arbetsgivare är alltid ytterst ansvarig för att du får rätt utrustning och kunskap att hantera den.”
2. LÄR DIG UTRUSTNINGEN
”Lär dig din utrustning och hur den funkar. Funktionen och hur den är tänkt att användas kan skilja mellan olika tillverkare. ”Vi i fallskyddsbranschen rekommenderar en fyra timmars utbildning, hälften teori och hälften praktik”, säger Alexander Carlsson. Man behöver till exempel lära sig hur man låser linan och hur man kan reglera den.
3. FALLDÄMPARE – HA KOLL PÅ LÄNGDEN
Alla fallskydd har en inbyggd eller påbyggd falldämpare, vars syfte är att begränsa kraften som personen utsätts för vid inbromsningen.
Det finns i huvudsak två typer:
- Den ena är ett paket med band och en söm som brister vid en viss påverkan så att linan förlängs. Den kan bli 1,2 till 1,6 meter längre när fallskyddet aktiveras. En kort falldistans betyder att falldämparen kanske inte utvecklas överhuvudtaget.
- Det andra systemet är ett fallskyddsblock som fästs vid linan. Det fungerar som ett bilbälte med en självindragande, fjäderbelastad, falldämparlina. När du rör dig dras linan ut och när du går tillbaka dras den in igen. Denna lina blir också längre än vid ett fall, än längden du ser när du jobbar med den.
4. SÅ GÖR DU MED FALLDÄMPARLINAN
Läs på i manualen hur lång den max blir med falldämpning och hur du ska använda den rätt. Där står hur mycket fritt utrymme du måste ha under dig vid ett fall. Linorna har glidlås som du kan anpassa, så att du aldrig faller över takkanten. Du bör helst ha förankringspunkter högt upp på taket. Faller du kommer du då kanske inte ens ner över hängrännan eftersom linan har aktiverats högt upp. Ha aldrig lös lina bakom dig. Den måste alltid vara sträckt.
5. KOPPLA IN DIG RÄTT
Inkopplingen ska göras i en tillräckligt bra förankringspunkt. Minst en liten personbil ska kunna hänga i det du hänger i om du faller. (Den europeiska standarden kräver 12 kilonewton men det kan vara olika krav på produkterna. Vanligtvis högre. Redan vid riskbedömningen ska du veta hur du kan koppla in dig. ”Jag brukar titta så att gångbryggor och nockräcken sitter genomgående i taket och med en förstärkning”, säter Alexander Carlsson. Finns det inget att fästa i måste förankringspunkter monteras eller andra metoder användas.
6. HA KOLL PÅ LINAN
Koppla om ofta och ha alltid koll på linan. Se till att du är i en rak linje från fästpunkten. Går du i sidled blir linan längre. Ska du förflytta dig längs med ett tak måste du med jämna mellanrum gå tillbaka till centrum och koppla om, annars får du en för lång lina och då är det risk att linan blir farligt lång vid ett fall. Blir linan slapp eller kommer för långt från förankringspunkten finns risken att du kan gunga in i något vid ett fall eller att linan kommer över en vass kant. ”Ska man sopa rent en hängränna på en fastighet kan man kanske gå tre meter i sidled och sedan gå upp och flytta sin förankring 4-5 meter fram”, säger Alexander Carlsson.
7. SKYDDA MOT VASSA KANTER En sträckt lina är oerhört känslig för vassa kanter, speciellt om den belastas. Hänger man 90 kilo i linan, som vid ett fall, kan den skadas allvarligt. Det finns olika skydd för linan som man kan använda men det bästa är att undvika att linan kommer i kontakt med vassa kanter.
8. HA EN RÄDDNINGSPLAN Det ska finnas en räddningsplan för att kunna ta ner en nödställd kollega och var aldrig ensam på taket, säger Alexander Carlsson. ”I byggbranschen utsätter vi oss för allt högre höjder och fler risker, där vi inte alltid kan förlita oss på att Räddningstjänsten alla gånger har förmåga att ta ner oss. Det går enormt mycket snabbare om vi kan få personen från hängande läge till en säker plattform. Det är viktigt att öva räddning av en nödställd.
9. ARBETSGIVAREN ANSVARIG Viktigt att poängtera: Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetet riskbedöms samt att anställda får rätt kunskap om jobbet, skydd och utbildning.
(Råden omfattar framförallt tak och plana ytor högt upp. För master och vindkraftverk kan råden delvis skilja sig åt.)
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.