Monsterbygget som vill vara bäst: ”Det räcker inte med att följa lagen”
Förut gick det en landsväg mellan Boden och den lilla byn Flarken. Så är det inte längre. Efter några kilometertar tar vägen plötsligt slut. Bakom en vägbom tornar en enorm byggarbetsplats upp sig. Vi är framme vid Stegras Stålverk.

Det finns fler saker än en avstängd väg som gör att de boende i Boden märker att Europas första stålverk på över 50 år byggs strax utanför deras stad.
Vissa tider på dygnet är det trångt i mataffärerna, det bildas titt som tätt långa köer på Systembolaget och det pratas om att undvika ”rusningen”, då det för första gången blir trafikstockning på vissa vägsträckor under sena eftermiddagar.
På flera ställen runt om i Boden har det också byggts upp ”entreprenörsbostäder”, flera kvarter av svarta modulbyggen som liknar tillfälliga studentbostäder. Varje morgon och kväll går det bussar som transporterar byggarbetare till och från arbetsplatsen.
Enligt Stegra är just samverkan med boende något som är väldigt viktigt för att deras monsteretablering ska kunna fungera långsiktigt.

– Stegra är som en månlandning i Boden. Det vi gör påverkar samhället otroligt mycket. Det är en kommun med 27 000 invånare och sedan kommer vi hit med 1 500 anställda och snart uppemot 4000–5000 som bygger. Då måste vi bete oss på ett bra sätt, säger Mikael Lindström, chef för samhällskontakter på Stegra.
Stegra är som en månlandning i Boden. Det vi gör påverkar samhället otroligt mycket.

Fyra stora byggprojekt
Från en liten kulle inne på byggarbetsplatsen får vi en överblicksbild av verksamhetsområdet, som breder ut sig framför oss flera kilometer i olika riktningar. Det handlar om totalt 270 hektar, lika stort som 400 fullstora fotbollsplaner – eller nästan som hela Gamla stan i Stockholm om man så vill.
Och överallt pågår det arbete.
– Det är otroligt mycket som görs, på många olika fronter samtidigt. Man ser nästan skillnad från dag till dag. Med så här mycket maskiner igång förstår man varför, säger Fredrik Wihlborg, byggledare för Stegra, och pekar ut över det enorma bygget.
Något förenklat är det nu fyra stora byggprojekt som pågår parallellt. Allt ska mynna ut i världens första storskaliga gröna stålverk med egen produktion av grön vätgas, grönt järn och grönt stål.
Just den här dagen är det mestadels betongarbeten, markarbeten och stålarbeten som pågår. Även rördragningar, el- och installationsarbeten har börjat dra igång.
Under nästa år väntar produktionsstart. Allt följer tidplan, enligt Fredrik Wihlborg.

– Mycket handlar nu om att bygga rätt saker i rätt tid för att göra det säkert, tryggt och minimera samverkan av entreprenörer så de inte står på varandra, säger han.
90 meter högt torn
Vi närmar oss ett av det blivande stålverkets höga torn, som hunnit bli drygt 90 meter. Högt däruppe pågår ett lyft av en stor modul, som väger en bra bit över 100 ton. Tornet kommer bli ”det lilla tornet” på stålverket med sina olika produktionssteg beroende på vilken typ av stål som ska produceras. Det är här hit som det gröna järnet transporteras efter att syret i järnmalmen reducerats bort i det ännu högre DRI-torn som byggs intill.
En bit bort arbetar kranföraren Ragio Vilbiks från det finska bolaget Eilola Logistics.
– Jag har jobbat som kranförare här i sex månader nu och uppskattar det verkligen. Det är en bra arbetsplats och ett bra jobbupplägg. Jag kör två veckor här, sedan åker jag hem till familjen i två veckor.
Vad: Världens första storskaliga gröna stålverk (och det första stålverket som byggs i Europa på över 50 år).
Vad ska produceras: Grön vätgas, grönt järn och grönt stål i en helt elektrifierad anläggning.
Var: Norra Svartbyn, cirka fem kilometer utanför Boden.
Mer: Järnväg byggs till arbetsplatsen, för att insatsvaror och utgående produkter ska kunna transporteras till och från närliggande hamnar.
När: Första spadtaget i augusti 2023. Produktionsstart för stålverket under 2026, full kapacitet 2030.
Mer: Hette tidigare H2Green Steel. Bytte namn till Stegra i september 2024.
Svensk järnmalm? Nej, malmen ska köpas in från Kanada och Brasilien. Stegra har ännu inte fått något avtal med LKAB. Anledningen sägs dels handla om logistik, dels om Malmbanans kapacitet.

Ragio är från Estland, är anställd hos ett finskt bolag och jobbar i Sverige.
– Det är så byggbranschen fungerar i dag, skrattar han.
Han är långt ifrån ensam om att ha en kontraktslösning med så kallat fly-in-fly-out-jobb.
För ett år sedan hade Stegra omkring 600 personer anställda. 70 procent var från Sverige. Nu, när antalet byggarbetare mer än fördubblats, är procentsatsen den omvända. 70 procent av arbetskraften är från utlandet.
– Det är en väldigt arbetsintensiv period. Och det kommer nog fortsätta så. Framåt sommaren ska vi till exempel få in runt 500–600 elektriker. Som det ser ut nu är det väldigt mycket utländsk personal som flyger in, säger Niklas Nilsson, arbetsmiljöchef vid Stegras byggarbetsplats.

”Räcker inte att följa lagen”
I takt med att byggarbetsplatsen blev större och större började Stegra ett arbete med att minimera många av de problem de sett uppstå i andra stora industriprojekt.
Ett resultat av det här arbetet presenterades förra året, då Stegra och Byggnads Norrbotten skrev under ett tiopunktsprogram för att ”säkerställa goda arbetsvillkor och motverka arbetslivskriminalitet”.
– Vi vet att kriminaliteten är utredd i byggbranschen och vi var tvungna att hitta ett nytt och bättre sätt att arbeta på. Det är uppenbart att det i dag inte räcker med att följa lagen, säger Mikael Lindström.
För att det här inte bara ska vara ett dokument som samlar damm har Lars Husberg, ombudsman från Byggnads, ett eget kontor innanför grindarna. Han tycker sig ha ”väldigt god insyn” i vad som händer på bygget.
– Jag skulle säga att jag har koll på samtliga 200 företag som är här just nu. Jag ser varenda person som kommer in och ut, jag har koll på alla personalliggare och har ett bra samarbete med Sistec, som utfärdar ID06, som också har ett kontor här.
Jag skulle säga att jag har koll på samtliga 200 företag som är här just nu. Jag ser varenda person som kommer in och ut.

”Blir utsparkade direkt”
Ett av Stegras krav är att alla företag som jobbar här ska ha svenska kollektivavtal.
– Det har hänt flera gånger att jag meddelat Stegra när företag inte har det. Då blir de utsparkade direkt.
Kan ert nära samarbete göra att ni hamnar lite i knät på varandra?
– Nej, det tror jag inte. Facken är stentuffa. Men vi har respekt för varandra och jag tror de förstår att vi verkligen menar allvar med våra intentioner. Det här upplägget är bara positivt, säger Mikael Lindström.
– Vi vet vad vi har för olika roller och vi är ju långt ifrån eniga om allt. Det handlar snarare om att vi hjälper varandra. Till exempel upptäckte jag i början att vissa ue inte hade ordning på alla papper. När jag påtalade detta tog företagen kontakt med Stegra, men fick bara till svar att ”har ni gjort fel, då ska ni inte vara här”, säger Lars Husberg.

Har totalansvar
Förutom samarbetet med facket har Stegra valt att ta ett totalansvar för arbetsmiljön, för att ”ha koll hela vägen”.
– Vi som byggherre har behållit bas-U, har en egen arbetsmiljöorganisation på 31 personer som säkerställer allt från introduktioner, genomgångar av arbetsberedning och samordningar av aktiviteter, säger Stegras arbetsmiljöchef Niklas Nilsson.

En av de största säkerhetsriskerna är trafiken inne på arbetsplatsen. Totalt är det runt 900 fordon som kör runt på siten.
– Vi bygger på väldigt många ställen samtidigt. Så skyltning, sandning, skottning och säkra gångstråk är en av våra största frågor. Det trodde jag aldrig, men trots den enorma ytan är det väldigt trångt, säger Fredrik Wihlborg.
Klarar ni av att hålla koll på ett så här stort byggprojekt?
– Jag ska ärligt säga att det är extremt komplext. Totalt är det över 2000 personer och en bit över 200 olika företag på plats. Det har hänt några gånger att det blir fel. Då stoppar vi direkt och gör ett omtag, säger Niklas Nilsson.
Enligt honom väntar en stor utmaning till sommaren, när antalet personer och företag på site nästan kommer att fördubblas mot nu.
Lars Husberg från Byggnads håller med.
– Så fort det kommer nytt folk så har kvaliteten förändrats. Det blir en dipp, som man sedan måste jobba för att få upp. Samma sak med nolltoleransen mot alkohol. Varje gång det är nytt folk som ska jobba är det fler som fastnar i stickkontrollerna.
Hittills i projektet menar han att det mesta ändå fungerar. Visst, det finns företag som utreds för att fuska med lönerna och ett antal bolag har det senaste året kastats ut. Men på det stora hela ser det bra ut.
Totalt är det över 2000 personer och en bit över 200 olika företag på plats.
Oro efter Northvolt
Efter alla turer kring vad som hände i Skellefteå med Northvolt har det varnats för att något liknande kommer att hända även i Boden. Nils Eklund, pressansvarig på Stegra, har fått frågan många gånger förr. Han suckar till innan han svarar.

– Det som har skett i Skellefteå har skett där. Vi är två helt olika bolag, i två helt olika branscher och marknader. Vi känner bara att vi går framåt här och det finns ingen oro.
Här blir det tydligt att facket och Stegra inte är eniga om allt.
– Självklart finns det en oro i Boden om att det ska bli samma problem. Det här är ett av Europas dyraste byggprojekt, och självklart är det en risk att det drar till sig oseriösa företag. Men än så länge skulle jag säga att det känns bra, avslutar Lars Husberg.

Under nio dagar i september inträffade fyra stycken arbetsplatsolyckor på Stegra. Då valde Stegra att stoppa allt arbete. ”Det var inget lätt beslut att ta, men det var det enda rätta. Arbetsstoppet resulterade i en stor genomlysning av hela arbetsmiljöarbetet. Mycket har fallit på plats efter det. Vi har många positiva projekt som är på gång att rulla ut. Bland annat ska vi bygga en Stegra säkerhetskultur på hela den här arbetsplatsen”, säger Niklas Nilsson, arbetsmiljöchef.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.