Misstänkt VVS-fusk: "Ingen kommunkontroll - det är bara att fakturera på"
När reportrarna granskade kommunens upphandling av rörmokeriarbeten upptäckte de misstänkt fusk med timmar.
Enköpingsposten har gjort ett 80-tal TV-inslag om det lokala näringslivet de senaste tre åren. I samband med detta har reportrarna ofta hamnat i diskussioner med entreprenörer om offentliga upphandlingar. Företagare har gång på gång undrat om upphandlingarna sköts korrekt från kommunens sida, bland annat på grund av att de vinnande företagen har ”för låga timpriser”.
–Snacket går att den som vill göra affärer med kommunen ska se till att lägga ett så lågt anbud som möjligt och på så vis vinna jobbet. Sen är det bara att fakturera på, för det ingen som kontrollerar att man håller sig till det uppgjorda priset, säger den numera frilansande webb-tv-reportern Arne Wåhlstedet till Enköpingsposten.
Granskningen gjordes på följande vis: Man begärde ut upphandlingsunderlag och fakturor för ramavtal när det gäller rörmokeriarbeten i Enköpings kommun. Man tittade på fakturor och jämförde tidsåtgången med normtid för VVS-branschen, alltså branschens egen beräkningsmetod för VVS-installationer. Man tittade också närmare på det timpris på 350 kronor, som entreprenören bland annat vann upphandlingen på.
Arne Wåhlstedt och kollegan Per Andersson granskade ett 15-tal fakturor för Enköpingspostens räkning och det visade sig att på flertalet hade man tagit betalt för nästan det dubbla, jämfört med branschens normtider. Exempelvis borde ett jobb med demontering av rör och porslin i duschrum samt två wc-rum, byte av golvbrunnar, nydragning av vatten, nytt porslin, samt återmontering av duschar, enligt normtiden ta 80 timmar. Ett sådant jobb fakturerades som 170 timmar. Ett annat jobb där man skulle komplettera radiatorer, skulle enligt normtiden ta 50 timmar, men på fakturan stod det 101 timmar.
Arne Whålstedt och Per Andersson gjorde också anonyma prisförfrågningar på liknande rörmokeriföretag i Mälardalen och fick bekräftat att normtiderna är det som företagen normalt använder sig av.
Man har också varit i kontakt med grossister som informerat om att vissa företag har stora procentrabatter jämfört med bruttoprislistan. Enligt avtalet skulle dessa rabatter tillfalla beställaren men det syntes inte på fakturorna. Reportrarna frågade också andra konkurrerande företag hur mycket de brukade få i rabatter som en dubbelkoll.
Entreprenören hade exempelvis hos grossist köpt en förpackning med 100 plugg för 310 kronor, och fakturerat kommunen 848 kronor.
Den ansvarige fastighetschefen på kommunen, Katarina Härner, svarar att entreprenören rättat till felet med materialkostnaderna.
Hon förklarar också att det är svårt att kontrollera avvikelser från normtiderna:
–Eftersom jobbet utförs i befintliga fastigheter, man demonterar och sätter in nytt, man anpassar, dessutom anpassas jobbet till den verksamhet som pågår i husen. Den pågående verksamheten får inte störas, så kan det krävas fler timmar för att utföra ett jobb, säger Katarina Härner till näringslivsreportern.
När reportern påtalar att kommunen tackat ja till ett anbud på 350 kronor i timmen trots att man enligt lagen om offentlig upphandling ska ifrågasätta misstänkt låga timpriser, svarar Katarina Härner:
–Det gjordes en utvärdering vid upphandlingen och den visade att jo, det ska gå att utföra det här jobbet till det här timpriset.
Enligt Arne Whålstedt och Per Andersson som gjort granskningen behöver VVS-entreprenörer ta minst 100 kronor ytterligare per timme för att ekonomin ska gå ihop med tanke på löner, pensionsavsättningar, skatter, kostnader för bilar, verktyg mm.