"Det är skattebetalarna som i slutändan får betala"

Drottning Silvias barnsjukhus sticker ut som en blixtrande smaragd bland de annars gråtrista byggnaderna på Östra sjukhusområdet i Göteborg. Det neongröna lyser starkt. Flera olika nyanser täcker fasaden och den barnvänliga tonen fortsätter invändigt. Ett glädjefokus till för att underlätta för sjuka barn i en svår situation.

Men för att få medicinsk hjälp krävs det mängder av installationer av el, vvs och ventilation. Från kulvertar under sjukhuset förgrenar sig kablar, rör och trummor ut över sjukhuset. De slingrar sig uppåt via installationsschakt, våning för våning, och ut i salar för att leverera sitt bidrag till det optimala målet: rädda liv.

Det är priset på det här materialet som stämningen i Göteborgs tingsrätt handlar om. Byggherren Västfastigheter Bygg och Förvaltning, som är en del av Västra Götalandsregionen, menar att tre olika underentreprenörer i installationsbranschen tagit för mycket betalt.

De har tagit ut överpriser som bygger på ett osunt rabattsystem/…/I vårt fall så är det skattebetalarna som i slutändan får betala.

I branschen har de så kallade rabatterna på material funnits i årtionden. Rabatter går från grossister via underentreprenörer till beställare som slutligen betalat notan.

Så vad är problemet? En rabatt är väl någonting bra? Det beror på vem du frågar. Kritikerna, som Västfastigheter, menar att det hela handlar om ett dolt rabattsystem som tvingar beställare att betala alldeles för mycket.

– De har tagit ut överpriser som bygger på ett osunt rabattsystem. Ett upplägg mellan installatörer och grossister där man jobbar med ”kickbacks” och bonusar genom att grossister betalar tillbaka pengar till installatören. I vårt fall så är det skattebetalarna som i slutändan får betala, säger Magnus Hjelmgren, områdeschef på Västfastigheter Bygg och Förvaltning.

Drottning Silvias barnsjukhus invigdes 2021. Hennes Majestät var själv på plats för att klippa bandet till tvåmiljardersbygget. Men redan ett knappt år tidigare hade Västfastigheter börjat ana oråd.

– Vi började granska alla fakturor mer i detalj, gjorde en jämförelse med ett annat projekt och tog fram marknadspriser. Det var väldigt svårt att genomskåda upplägget, men vi kom fram till att installationsföretagen tagit ett överpris på 34,8 miljoner för materialet, säger Magnus Hjelmgren.

136 procent för mycket för ventilationstrummor, 69 procent för mycket för 10 014 meter VP-rör, 106 procent för mycket för 500 meter signalkabel …

Det var 2015 som Västfastigheter tecknade ett entreprenadavtal med NCC för att bygga sjukhuset: En utförandeentreprenad i samverkan på löpande räkning. NCC skrev i sin tur avtal med flera bolag. Västfastigheter menar att tre av dem tagit ut överpriser. Ett av dessa bolag är Bergendahls El.

De upphandlades som samverkande underentreprenörer via ett så kallat ”back-to-back”-avtal. En vanlig avtalsform i byggbranschen som innebär att kontraktet mellan huvudparterna även gäller för underentreprenörerna. En grundregel i den här typen av avtal är att självkostnadsprincipen ska gälla. Alltså att byggherren ska få ta del av underentreprenörernas alla rabatter. Det kommunala bolaget menar att detta inte har skett.

Tänk er en elgrossist som tar 10 000 kronor för en materielleverans till en elinstallatör. På det beloppet får sedan byggherren en projektrabatt eller liknande. Något Västfastigheter HAR fått på sjukhusbygget.

– Alla blir jätteglada när de får 50 procent men det är en rabatt på ett väldigt högt listpris, säger Magnus Hjelmgren och fortsätter:

– Problemet är att det finns ytterligare rabatter, en årsomsättningsrabatt, som vi menar är väsentlig när det gäller storlek. Vår granskning på sjukhuset visar att det handlar om 30 till 60 procent och det är vinster som nu går helt och hållet till installatören.

Efter Västfastigheters granskning bestämde de sig för att hålla inne summan de anser sig överfakturerats, alltså 34,8 miljoner kronor. Det här innebar att:

• NCC inte fick betalt och att de i sin tur inte betalade de tre underentreprenörerna.
• Bergendahls El, ett av de tre bolagen, stämde NCC för att de inte fått sin del: 25 miljoner kronor.
• Något som i sin tur ledde till att NCC stämde Västfastigheter på hela beloppet.

Mellan parterna skiljer sig verklighetsbeskrivningen rejält. Nej, Västfastigheter har enligt avtal inte alls rätt till årsomsättningsrabatten, anser Bergendahls. Bolaget är även kritiskt mot byggherrens uttalande om höga årsomsättningsrabatter.

”I processen vid tingsrätten har Västfastigheter inte presterat någon bevisning utan framför enbart konspirationsteorier med påståenden om årsomsättningsrabatter om 30–60 procent. Nivåerna är häpnadsväckande och helt verklighetsfrämmande. Bergendahls har enligt avtalet med Västfastigheter, vilket är praxis i branschen, rätt till årsomsättningsrabatter. Dessa rabatter är dock på en betydligt mer blygsam nivå än vad Västfastigheter hävdar”, skriver Pierre Rundwall, koncernchefen, i ett mejl till Byggnadsarbetaren.

I processen vid tingsrätten har Västfastigheter inte presterat någon bevisning utan framför enbart konspirationsteorier med påståenden om årsomsättningsrabatter om 30–60 procent. Nivåerna är häpnadsväckande.

Pierre Rundwall, koncernchef, Bergendahls el

Enligt koncernchefen har Bergendahls El haft 20 budget- och prognosmöten under byggtiden och att samtliga fakturor har granskats av NCC och Västfastigheter före betalning.

”Inte vid något tillfälle under fem års tid framförde någon av dem några reklamationer. Utan det var först när entreprenaden var godkänd som Västfastigheter la fram sin teori om konstruerade överdebiteringar”.

Han menar vidare att Västfastigheter ”fiskar i grumligt vatten” och att de agerar på samma sätt mot andra entreprenörer.

”Vår uppfattning är att Västfastigheter utnyttjar sin storlek till att sätta press på mindre lokala företag som riskerar allvarliga problem med likviditeten”.

Årsomsättningsrabatten är omtvistad. Konkurrensverket lyfte i en rapport från 2021 upp rabattsystemet i installationsbranschen som en av orsakerna till det ökande priset på byggmaterial. Bland annat pekade myndigheten på just ”dolda rabattsystem” i sin utredning, att ”systematisk användning av retroaktiva rabatter förekommer i omfattande utsträckning i de flesta delar av materialförsörjningen inom byggbranschen”.

– Vi tycker inte att det är hälsosamt med så stora rabatter och när nettopriset grumlas. Det här är ett strukturellt problem som funnits väldigt länge i branschen, säger John Söderström, ekonområd på Konkurrensverket.

Läs även: Striden om årsomsättningsrabatten: ”Den är fruktansvärt viktig”

Varför är det ett problem att årsomsättningsrabatten är dold?
– Pristransparens är det som skapar konkurrens och förutsättningar för rationella beslut. Om man inte ens vet vad materialet kostar och hur man ska pressa priset så är det ett problem.

Vidare menar Konkurrensverket att ”rabatter som erhålls i efterhand utan beställarens eller byggherrens vetskap kan driva korrupta affärsbeteenden”.

Om man inte ens vet vad materialet kostar och hur man ska pressa priset så är det ett problem.

Huvudentreprenören NCC är försiktig med att uttala sig så länge den juridiska processen pågår. I ett mejl skriver presschefen Amelie Winberg: ”Vi ser allvarligt på den här frågan, och det är väldigt positivt att den nu lyfts och reds ut. Om Västfastigheters misstanke visar sig stämma har både vi och Västfastigheter blivit vilseledda”.

Tingsrättsförhandlingar äger rum i vår, något Magnus Hjelmgren på Västfastigheter ser fram emot.

– Ingen kan känna sig bekväm med det här upplägget, att man har ett osunt rabattsystem.