Mät själv vibrationsrisken

Umeå universitet har, med stöd från Afa försäkring, tagit fram webbtjänsten. Man får bland annat svara på frågor om huruvida man har problem med vita fingrar och om man upplevt domningar i fingrarna. Formuläret innehåller också frågor om vilken typ av maskiner man använt och från vilken tillverkare. I bakgrunden finns ett omfattande register med uppgifter om olika maskiner.
Till sist får man ett svar på om man utsätts för hög eller låg vibrationsbelastning.
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, har varit med och tagit fram tjänsten och svarar här på Byggnadsarbetarens frågor.
Vilka hoppas du ska använda den här tjänsten?
– Dels är tanken att den som jobbar själv ska kunna gå in och titta, för att kunna bedöma om man är i riskzonen. Det går på ett par minuter att få ett svar. Den andra gruppen vi tänker ska kunna använda detta är företagshälsovården, i samband med hälsokontroller.
– Det finns också en funktion där man kan jämföra maskiner. Ibland kan riskerna minska om man byter maskin, om inte så blir man uppmärksammad på att det finns en risk.
Hur tror du det är med medvetenheten om de risker man utsätter sig för när man jobbar med vibrerande maskiner?
– Det är säkert ganska blandat. Det finns en del regleringar om bland annat arbetsgivarens skyldigheter, men vad jag hört så fungerar det inte alltid så bra. Så folk är säkert ganska omedvetna.
– Vi har sett enstaka fall nu med unga killar som kommer in med rätt påtagliga skador efter att ha stått med bilningsmaskiner i bara några veckor. Det man får göra är att ersätta med robotar, men då måste man ju först vara medveten om problemet.
Vilka maskiner ska man vara mest uppmärksam på?
– Inom byggnadsindustrin är det bland annat bilningsmaskiner och tigersågar.