Ludvikaolyckan: ”Samhällsansvar slå fast varför formen rasade”
Det är oklart om blir en oberoende teknisk utredning av formkonstruktionen i Ludvika. Åklagaren väntar på Arbetsmiljöverkets utredning.
”Det är ett samhällsansvar att slå fast exakt varför formen rasade”, säger Ludvikapolitikern Hans Gleimar.
Den 13 juli förra året rasade konstruktionen till gjutformen vid byggandet av järnvägsbron i Ludvika. 12 arbetare skadades, varav sex allvarligt.
Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om Arbetsmiljöverkets slutsatser om olyckan. Att det var ett konstruktionsfel, men att det hittills inte varit möjligt att med säkerhet fastslå exakt var felet låg. Om det var i stålställningen eller träkonstruktionen. Det finns också oklarheter rörande gjutningen.
Flera utredningar har gjorts av de inblandade parterna.
Arbetsmiljöverkets inspektör Jens Skantz har konstaterat att det saknas en oberoende beräkning av konstruktionens hållfasthet. Något som är viktigt att veta för att konstatera exakt var felet bakom raset fanns. Han har inte haft i uppgift att göra en sådan beräkning. Frågan hamnar istället hos kammaråklagare Charlotta Tanner som leder brottsutredningen.
Broraset i Ludvika och åklagare Charlotta Tanner.
Kommer du att begära en oberoende beräkning av konstruktionen?
– Det kan jag inte svara på nu. Jag måste ha klart för mig vad Arbetsmiljöverket säger, om de åtalsanmäler och vilken grund de har för det. Jag måste även ha del av parternas utredningar.
Det är ett väldigt svårt bevisläge i vilket fall. Även om man har en oberoende utredning, kan det finnas olika teorier om vad som hänt. Det kan vara så att det inte går att fastställa exakt varför det rasade. Om det till exempel finas flera samverkande faktorer. Jag måste i mitt arbete kunna styrka att någon av oaktsamhet har brustit i något led och att det inneburit att formen rasat.
Är detta ovanligt svårt?
– Det är inte så ofta broformar rasar. Det är en ovanlig situation. Det är alltid svårt när det är byggnationer och flera inblandade bolag. Man har olika del i det hela.
Men om det finns en osäkerhet i vad som orsakade olyckan, har inte ni en skyldighet att utreda det för att kunna utdöma ett straffansvar?
– Vi ska gå så långt man kan gå i brottsutredningen för att styrka upp vem som var ansvarig. Men ser jag att det inte går, då har jag en skyldighet att lägga ner utredningen.
Är det inte ett samhällsansvar att ta reda på exakt vad som hände, för att hindra att det händer igen?
– Det ansvaret har inte vi, det skulle en haverikommission möjligen kunna ha. Vi har ett brottsutredande ansvar.
Ludvikapolitikern Hans Gleimar, har engagerat sig i debatten runt Ludvikaraset. Han är kritisk till att ingen samhällsinstans hittills tagit på sig att göra en oberoende granskning av olycksorsaken i alla delar.
– Det här belyser bara att alla myndigheter sitter fast i sina regelverk. Därför hade det krävts en övergripande haverikommission, säger han. Även Byggnads har ställt krav på en haverikommission.
Hans Gleimar tycker det är viktigt att olyckan utreds så långt man kan. Inklusive att göra oberoende beräkningar av konstruktionen och dess hållfasthet och om den skulle tåla den gjutmetod som användes.
– Om man inte går till botten med vad som hände så riskerar vi flera liknande olyckor i framtiden. Det här var ingen komplicerad bro att bygga, raset av formen skulle aldrig ha hänt, säger han.
För Hans Gleimar har samhället detta ansvar.
– Jag anser att man redan direkt efter olyckan skulle ha fryst arbetsplatsen och tillsatt en haverikommission som gjort en oberoende teknisk utredning och utrett exakt vad som hänt. Nu har värdefull tid gått förlorad, säger han.