Lärlingsbidrag - en guldgruva
2008 inrättade regeringen ett statsbidrag på 25 000 kronor i extra elevpeng, per lärlingselev och år. Pengarna gick till de skolor som drog igång lärlingsinriktningar där hälften av utbildningstiden utgörs av praktik. Men politikernas syfte med bidraget var också att stödja de arbetsgivare som tog emot lärlingar under lång tid.
Praktiska, som fram till 2011 ägdes av företaget Baggium, fick totalt cirka 200 miljoner kronor i bidrag fram till 2011. När en statlig utredning visade att friskolorna inte delade med sig av bidraget till arbetsgivarna, skärpte och förtydligade regeringen reglerna, och 60 procent av bidraget öronmärktes för arbetsgivarna. Denna reglering infördes 2011.
Arbetsgivarna fick inte bidraget
Men trots skärpningen försöker Praktiska kringgå regelverket, genom att ringa upp arbetsgivare och be dem avstå från pengarna, enligt en lärare som tidningen talat med.
– Vi yrkeslärare blev ombedda av vår rektor att kontakta praktikplatserna för att fråga om skolan kunde få pengarna, men jag vägrade eftersom pengarna skulle gå till branschen, säger Kurt, som är bygglärare och vill vara anonym.
Bygglärarens vittnesmål bekräftas av pedagogikforskaren Ingrid Berglund vid Stockholms Universitet, som för Skolverkets räkning 2013 undersökte hur statsbidraget används.
– Arbetsgivare som fick våra enkäter, ringde upp och var upprörda. En del berättade att de inte fått något bidrag alls för sina lärlingar. En del berättade att de fått ett inbetalningskort från skolan på samma summa som statsbidraget, pengar som de ombetts betala tillbaka till skolan, säger Ingrid Berglund.
”Vi har inte fått någon anmärkning”.
Patrik Wigelius är kvalitetsansvarig på Praktiska Sverige. Han säger att en extern revisionsbyrå för Skolverkets räkning, granskat Praktiskas hantering av lärlingsbidraget. I denna utredning fick Praktiska ingen anmärkning.
Men flera arbetsgivare i en annan utredning har ju påtalat att de inte fått bidraget?
-Varje termin, finns det ett antal arbetsgivare som vi inte betalat ut bidrag till. Det kan bero på att företaget gått i konkurs eller att vi inte fått fram rätt kontouppgifter. Då betalar vi tillbaka den summan till skolverket, det är inga pengar som stannar hos oss.
Enligt den utredning som gjordes hösten 2013, visste 12 procent av byggarbetsgivarna inte om att bidraget fanns. Vad beror det på?
-Det tar tid att få ut information om nya arbetssätt. Här har både vi, Skolverk och andra inblandade ett ansvar mot företagen. 88 % visste ändå om det och Praktiska ska fortsätta göra vår del för att alla ska känna till det framöver. Vi vill naturligtvis att så många som möjligt ska kunna ta del av fördelarna med en lärlingsutbildning.
Bidraget höjt
Statsbidraget höjdes nyligen. Idag får arbetsgivaren upp till 57 500 kronor per år/elev, och 10 000 går till skolan. Förutom lärlingsbidraget, får alla friskolor med bygg- och anläggningsprogram 112 400 kronor från elevens hemkommun i elevpeng per skolår.
Skolkoncernen Praktiska Sverige AB gjorde en vinst på 19,1 miljoner kronor förra året. Den enskilt största aktieutdelningen i skolkoncernens historia gjordes av förre ägaren Ole Salsten och hans partner som tog ut 170 miljoner kronor från företaget 2011 i samband med att Praktiska såldes till riskkapitalbolaget FSN Capital. (Källa: Svt/UR)
Källor:
-SOU 2010:75 Delbetänkande av nationella lärlingskommittén.
-Rapport/Stockholms Universitet: ”Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning. Ingrid Berglund m.fl