Lagbasar rasar mot Byggnads bygge
De trodde de skulle jobba på ett mönsterbygge när de kom till ombyggnaden av Byggnads eget förbundskontor i centrala Stockholm. I stället blev det tvärtom.
– Det har inte fungerat alls. Det är sorgligt att det ska vara så här på en arbetsplats som är Byggnads egen, säger målarnas lagbas Jan Öberg.
– Det är det sämsta jag varit med om, säger sprinklermontören Kurt Gustavsson.
Bakom orden står också fyra andra erfarna byggnadsarbetare, sprinklermontören Thomas Andersson och lagbasarna Lennart Samuelsson, vvs, Kent Bjerkendahl, snickare och John Nilsson, ventilationsmontör. De vill nu berätta om problemen, för de har gemensamt med skyddsombuden försökt ändra arbetsvillkoren. Men de tycker inte de har fått gehör.
Alla vittnar om ett kaotiskt bygge, där det saknats- fungerande tidplaner och där arbetsmiljön varit usel. Det har varit dammigt och stökigt, olika yrkeskategorier har stått på varandra och jobbat. Det rivs ända in i slutskedet. Rivning vid sidan av annat arbete innebär ökade risker. En rörmontör fick tidigare en fallande upphängningsanordning i ryggen, då bilning pågick bredvid honom.
Byggnadsarbetarna anser att orsaken till problemen är att det saknats realistiska tidplaner, att planering och samordning inte fungerar. Det leder till ständiga krockar och merjobb.
Bygget bedrivs med så kallad styckad entreprenad med byggledning och många underentreprenörer, vilket är en känd källa till de problem som byggnadsarbetarna beskriver. Arbetsmiljöverket pekade redan 2008 i en rapport på samband mellan styckade entreprenader och risk för allvarliga olyckor och dålig arbetsmiljö. Även Byggnads har kritiserat entreprenadformen. Ändå valde man att använda den, av ekonomiska skäl.
På arbetsplatsen finns cirka 100–130 arbetare. Minst 25 under-entreprenörer har anlitats, men hur många entreprenörer som sedan finns under dem, kan de ansvariga inte ange.
Bygget har också haft stora ergonomiska problem. De cirka 8 000 kvadratmeter stora tak-ytorna består av ett fast tak med gipsplattor, i stället för som normalt lösa plattor. Det har lett till problem för flera yrkesgrupper.
Målarna har tvingats spackla och platsmåla hela taket med armarna konstant över axelhöjd och under stark tidspress. Arbete över axelhöjd är en känd källa till belastningsskador. Målarna har försökt få arkitekter och beställare att ändra sig, men är besvikna över att de inte har lyckats.
Arbetsmiljöverket har vid minst fem tillfällen besökt arbetsplatsen. Något som är extremt ovanligt.
– Det är helt orimligt att ett enda bygge ska kräva så många besök, säger arbetsmiljöinspektör Kristian Lönnström.
Byggettan har gjort cirka 25 besök på arbetsplatsen. Regionala skyddsombudet Tomas Kullberg stoppade arbetet under flera dagar i mars för att verksamheten inte fungerade. Hela arbetsstyrkan måste städa upp, medan lagbasar, facket och platsledning gjorde upp nya tidplaner. Inflyttningen till kontoret skulle skett i påskas, senaste budet är nu 14 juni.
– Vi är besvikna över förseningar och problem med arbetsmiljön. Självklart ska våra medlemmar jobba i en bra miljö, säger Kurt Kraenzmer ansvarig för bygget från Byggnads sida.
Han menar att ansvaret framförallt faller tillbaka på Byggnads och Kommunal som byggherrar och projektlednings-företaget, Hifab, men att entreprenadformen inte är avgörande.
– Vi har aldrig gjort så mycket tidplaner som här, säger Anders Bång, projektledare för Hifab.
Såväl han som företrädare för byggföretaget BTH menar att problemen med förseningar och arbetsmiljö uppstått då mycket extra arbete tillkommit, samtidigt som tidplanen skulle hållas. Några exempel är ett helt nytt yttertak och omfattande asbestsanering.