Låg nivå på yrkesprogrammen

– Jag tycker att det finns ett demokratiskt dilemma. Min avhandling pekar på att det är väldigt låga krav som ställs för ämnet svenska för dem som går på yrkesprogram, till exempel byggprogrammet, säger Katrin Lilja Waltå till Byggnadsarbetaren.
Hon har skrivit en avhandling i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Som grund för avhandlingen har hon undersökt ett tiotal läroböcker i svenska för gymnasieelever på yrkesprogram.
Hon konstaterar att den första kursen i svenska egentligen ska vara densamma för alla gymnasieelever, oavsett program.
– Det är samma kursplan, betygskriterier och samma nationella prov. Då är det ju inte rimligt att vissa elevgrupper ska få mycket sämre förutsättningar än vad andra får att klara kursen eller att fortsätta läsa vidare, säger hon.

Inte studieförberedande

För trots att kursplanen är densamma menar hon att läroböcker riktade till yrkesprogrammen håller en lägre nivå än böcker för elever på studieinriktade program. Hon säger att böckerna är mer nischade mot att yrkeseleverna ska bygga upp en yrkesidentitet än mot att utveckla läsande, skrivande och kritiskt tänkande.

Efter den första kursen är svenska inte obligatoriskt på yrkesprogrammen, men eleverna kan välja att läsa svenska hela gymnasiet och få högskolebehörighet. Katrin Lilja Waltå konstaterar att yrkeselever som gör det valet riskerar att komma till högskolan sämre förberedda än de som gått studieförberedande program. Hon tycker också att de som inte vill läsa vidare på högskola ska få svenskundervisning på högre nivå än vad som sker med de granskade läroböckerna, både för arbetslivets skull och för att rustas för livet i stort.
– Alla yrken i dag kräver mer och mer skriftkompetens, att man kan skriva och läsa. Hela samhället är ju så, säger hon.

”Blir bekymrad”

Katrin Lilja Waltå är själv lärare i grunden, hon säger att böckerna för gymnasiets yrkeselever bitvis ligger på låg- och mellanstadienivå. Avhandlingen har fått sin titel ”Äger du en skruvmejsel?” efter vad för frågor eleverna fått i uppdrag att svara på efter att ha läst en essä. Det är frågor som man inte behöver titta i texten för att hitta svar på.
– Man blir bekymrad, minst sagt, säger Katrin Lilja Waltå om nivån på böckerna.
Hennes egen erfarenhet är att eleverna klarar svenskan om man bara förutsätter det.
– Har man höga förväntningar presterar elever bättre, har man låga förväntningar presenterar de självklart sämre, konstaterar hon.