Kvartsdamm på bygget skördar liv
Kvarts i vanligt byggdamm skördar liv. På sex år dog 17 personer inom bygg som fått sjukdomen silikos. Men för många är kvarts en okänd fara.
Dammet yr i luften när den jättelika saxen tuggar sig igenom betongen. Med ett öronbedövande ljud äter sig rivningsroboten metodiskt igenom väggarna till ett fläktrum. Dammet sprids ytterligare i rummet när bobcaten lastar och kör iväg sönderslagen betong för att tippa i en container.
Det är en vanlig dag på jobbet. Rivningsarbetaren och skyddsombudet Victor Ramirez tillbringar sin mesta arbetstid i betongdamm.
– Man tänker att det är damm som damm. Inte på att det innehåller kvarts eller hur farligt det är, säger han.
Victor är långtifrån ensam. En vanlig uppfattning är att kvarts är ett gammalt problem som mest var farligt för dem som jobbade med stenhuggeri förr i tiden. Det stämmer inte.
Ger cancer
Faran finns i fler branscher och vid fler arbetsmoment. Riskerna uppstår så snart man bearbetar sten och betong. Kvarts har länge varit ökänt för att ge silikos, stendammslunga och denna sjukdom orsakar i dag dödsfall också bland byggnadsarbetare. 2007–2012 dog 17 personer från byggverksamhet som fått silikos, visar en forskningsrapport. Bland dem fanns betongarbetare, anläggningsarbetare och bergsprängare.
Läs mer
”Jag hade lungor som en 65-åring”
Forskare larmar om gränsvärde
De flesta var äldre, men farorna finns också bland alla som utsätts för betongdamm i dag. Kvarts är klassat som cancerframkallande och kan ge lungcancer, en sjukdom där bara 15 procent lever längre än fem år.
”Vet inte hur lite som behövs”
Tidigare trodde man att det krävdes stora mängder damm för att folk skulle bli sjuka. I dag har misstankarna stärkts om att det räcker med mindre.
– Vi vet inte hur lite som behövs för att man ska få cancer, men arbetare på svenska arbetsplatser utsätts helt klart för nivåer som innebär en risk att skadas, säger läkaren och toxikologen Johan Högberg, vid Karolinska Institutet.
Förutom silikos och lungcancer står det nu klart att kvarts också kan öka risken för hjärtinfarkt, kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol), samt ledgångsreumatism.
”Större problem än asbest idag”
Bengt Järvholm, professor i yrkesmedicin, är mycket oroad över den kunskap som kommit fram.
– I svensk byggverksamhet är kvarts i dag ett mycket större problem än asbest, eftersom betongdamm finns nästan överallt och de flesta byggnadsarbetare inte är medvetna om riskerna. Även om asbest är farligare i sig, ger kvarts dödliga sjukdomar och i dag riskerar många fler att skadas av det. Jag befarar att byggnadsarbetare kommer att skadas och dö i förtid, säger han.
För dem som arbetar ett yrkesliv vid dagens gränsvärde för exponering ökar risken att drabbas av en för tidig död med en extra person per hundra arbetare, jämfört med befolkningen i övrigt. Det omfattar sjukdomar som silikos, lungcancer eller kol. Risken för exempelvis lungcancer dubbleras.
Skadar på sikt
På sjukhuset i Upplands Väsby fortsätter rivningen. Effektivt maler rivningsroboten sig igenom betong och lättbetong i fläktrummets väggar. Dammet fyller luften och gör det tungt att andas, ögonen tåras. Rivningsarbetaren Christer Rendert, 42 år, styr bobcaten genom rummet.
– Ibland kan det vara så dammigt att vi knappt ser varandra, säger han.
Nyligen var han och kollegorna på lungröntgen.
– Frågan är hur man påverkas på sikt av dammet. Man förstår själv de gånger man hostat upp svarta grejer att dammet inte är hälsosamt direkt. Jag försöker använda mask, men man orkar inte ha den hela dagen, det blir för tungt att arbeta, säger han.
Han har varit i rivningsbranschen i 16 år, men säger att det är lätt att inte uppfatta dammet som så farligt. Det ser inte farligt ut som exempelvis en akut fallrisk, utan skadar på sikt.
Här är de farliga jobben
Kvarts finns i arbeten där man hanterar sten, betong och murbruk. Några exempel:
- Slipning, borrning
- Blandning av cement och murbruk.
- Fasadputsning.
- Hantering av grus och granit.
- Slipning av sandspackel.
- Slipning av golvutjämningsmassor.
- Borrning inför bergsprängning
Förrädiskt damm
Dammet är förrädiskt. Det allra finaste dammet syns inte ens, men når längst ut i lungorna. Det går heller aldrig att veta hur mycket kvarts det finns utan att mäta. Kvarts finns i stenkross som blandas i betongen och stenen kan i princip innehålla allt från nära hundra procents kvarts och neråt.
Här på arbetsplatsen har inga mätningar gjorts av kvarts i damm. Det är också mycket ovanligt att det sker i byggbranschen i dag. Men där det gjorts har man i många fall kommit upp i värden långt över det tillåtna, enligt en tidigare sammanställning från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Men också på arbetsplatser som följer det gränsvärde som är satt för kvarts riskerar arbetare att få dödliga sjukdomar, enligt forskare och arbetsmedicinare som slagit larm.
”Måste ha regler som skyddar oss”
Victor Ramirez blir upprörd över att regelverket inte är bättre.
– Arbetsmiljöverket måste ha regler som skyddar oss. Det är ju det de är till för, säger han.
Arbetsdagen fortsätter på sjukhuset. I nästa delprojekt ska de riva innerväggar i lättbetong. Något av det dammigaste man kan göra. Victor Ramirez känner oro när han hör de senaste rönen om riskerna. Han berättar att man på företaget använder halv-masker, utsug och dammfällor. Men den som jobbar i en dammig miljö blir ändå utsatt.
– Vi har länge velat ha friskluftsmasker som är lättare att andas och jobba i. Nu är det dags att göra slag i saken, säger han.
Så många dog i silikos
- 17 personer som arbetat med byggverksamhet avled 2007-2012 i Sverige med silikos som enda eller bidragande dödsorsak.
- De arbetade med bergsprängning, anläggningsarbete, stenkross och betongarbete.
- Totalt orsakade silikos 71 personers död under samma period. De som som insjuknar har normalt sett jobbat i damm under många år. Forskare befarar att långtifrån alla fall upptäcks på grund av brister inom röntgen.
Källa: Studien är gjord av professorerna Bengt Järvholm och Magnus Svartengren. Publicerad i Läkartidningen.