Kryptohärva: Finansman tvättade miljoner åt byggbolag
Två byggbolag, en finansman på Östermalm och 27 miljoner kronor som växlades till Bitcoin. Det är ingredienserna i en näringspenningtvättshärva som har nystats upp.
De två byggbolagen, verksamma i Stockholmsområdet, kontaktade i december 2021 en 30-årig finansman på Östermalm i Stockholm. De ville ”investera alla vinster” i kryptovaluta, något de behövde hjälp av finansmannens bolag för att lösa.
Kort därefter började en lång rad med stora insättningar från byggföretagen till finansmannens bolag, som växlades in till kryptovalutan Bitcoin och sedan fördes över till okända konton.
De båda byggbolagen gjorde fler än 80 insättningar till finansbolaget med ett sammanlagt värde på över 27 miljoner kronor.
Skatteverket fick dock upp ögonen på byggbolagens stora överföringar och gjorde en anmälan till Ekobrottsmyndigheten.
Upplägget misstänktes se ut på följande sätt:
- Byggbolagen ställde ut fakturor till kundbolag.
- Pengarna skickades till finansmannen.
- Finanmannens bolag växlade pengarna till kryptovalutan Bitcoin, som hamnade på okända och anonyma konton.
– Affärsidén är att hjälpa kunder att växla svenska kronor till Bitcoin – och för detta tar bolaget ut en avgift, säger kammaråklagare Olof Vrethammar.
En förundersökning gällande misstänkt grov näringspenningtvätt drog igång förra året och i mitten av maj togs fallet tagits upp i Tingsrätten.
– Byggbolagen omfattas inte av detta åtal. Men vi misstänker att byggbolagen gjort det här upplägget för att betala svart arbetskraft, säger Olof Vrethammar.
Skillnaden mellan penningtvätt och näringspenningtvätt är att det inte krävs ett förbrott i det sistnämnda. Det som kan vara olagligt i det här fallet är att finansmannen, den som tagit emot pengarna och utför växlingen, inte kontrollerat varifrån pengarna kommit ifrån.
Enligt Tingsrätten har det inte varit motiverat utifrån byggbolagens verksamhet att kunna göra så stora insättningar. Ett av bolagen uppgav till exempel att de sysslar med att ”driva små byggverksamheter som måleri och snickeri.” Insättningarna anses helt enkelt ha varit orimligt stora utifrån vad som framkommit från bolagens intäkter.
Oklart var pengarna kom ifrån.
Tingsrätten menar vidare att finansmannen borde ha tagit reda på varifrån de stora beloppen kom ifrån innan han växlade pengarna till Bitcoin, något han inte gjorde.
– Man kan inte bara acceptera svepande svar. Man måste gå till botten med varifrån pengarna kommer innan man sätter igång att hjälpa till med att växla pengar, säger Olof Vrethammar.
Tingsrätten anser att det är uppenbart att finansmannen ”med uppsåt medverkat till åtgärder som inneburit att hans bolag har använts för att växla pengar stora summor svenska kronor till Bitcoins trots att det har varit oklart var pengarna kommit från”.
Den 30-åriga finansmannen dömdes till två års fängelse. Förutom det fick han även näringsförbud i fem år, en företagsbot på 1 miljon kronor samt att 400 000 kronor från finansbolagets dotterbolag förverkas.
Det ena byggbolaget försattes i konkurs förra sommaren.
– Det här åtalet omfattar som sagt inte de två byggbolagen. Men upplägget gör att man kan misstänka att de sysslade med svart arbetskraft. Förr om åren såg man fakturaskrivande bolag som tog ut mängder med kontanter via uttagsautomater. Nu är trenden att de använder kryptovaluta istället, som kan flyttas över hela världen och sedan växlas tillbaka i en ”vanlig” valuta, avslutar Olof Vrethammar.
Missa inte att få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.