Krokben för skattebrottslingar

Byggbranschen används som exempel i rapporten men förslagen gäller även andra branscher.
Lars Korsell, enhetschef på Brå (Brottsförebyggande rådet) säger i ett uttalande på Brås hemsida att kartläggningen slår hål på vissa myter om skattebrottslighet. En sådan är att det finns en person, en ”hjärna”, bakom brotten. I själva verket agerar man i nätverk.

Kopplingar till andra brott överdrivs

– Ofta överdrivs också kopplingarna till annan organiserad brottslighet och yrkeskriminella, fortsätter Lars Korsell.
I rapporten slås fast att myndigheterna riskerar att missa nätverk med riktigt kvalificerade ekobrottslingar om de fokuserar för mycket på just kriminella gäng

Brotten simplare än ryktet säger

Man slår också fast att bilden av att de kriminella ligger långt före myndigheterna är överdriven. Gärningsmännen agerar enligt samma, ofta ganska enkla, mönster gång på gång och begår brotten inom sina egna branscher.
Små justeringar i myndigheternas kontrollsystem kan räcka för att täppa till luckor som de använder sig av. Det gör vägen fram mot den svarta förtjänsten snårigare.

Starkare myndighetssamarbete

Brå föreslår att myndigheterna inrättar ett gemensamt finansiellt ”underrättelsecentrum”. Man tror att det skulle öka chansen att tidigt upptäcka exempelvis att ett bolag används för kriminell verksamhet. Och att ständigt behöva starta upp nya bolag gör den kriminella verksamheten svårare och dyrare.
Viktigt är också att identifiera nyckelpersoner som exempelvis sköter rekrytering av svart arbetskraft.

Vill hejda rekrytering av ”målvakter”

Det skulle även ha betydelse att tidigare upptäcka företag som är på väg att få mycket stora skatteskulder. Personer som dragit på sig hopplöst stora skulder kan nämligen sedan vara beredda att ta på sig ansvar som ”målvakter” i bolag som skattefuskar, eftersom en skuld till gör detsamma för dem. Att undvika jättelika skatteskulder minskar alltså antalet möjliga målvakter.

Mer riktade satsningar

Utöver ett brett samarbete mellan myndigheterna vill Brå också se mer av riktade insatser, exempelvis mot växlingskontor som drivs av kriminella personer. Något som redan har försvårat skattebrott är nämligen skärpta regler som gjort det svårare att tvätta pengar via vanliga banker och växlingskontor.

Platschefer ska skrämmas från brott

Slutligen lyfter Brå fram betydelsen av att även andra än myndigheterna agerar. Seriösa företag kan skärpa vaksamheten så att risken med att agera därinifrån ökar. På så vis kan exempelvis platschefer avskräckas från att ta emot ersättning för att fixa uppdrag åt företagare med svart arbetskraft. Vidare önskar Brå bland annat att banker och växlingskontor utbildar personal i hur man kan känna igen transaktioner som bör väcka misstankar om pengatvätt.
Sammantaget hoppas man kunna öka krånglet så mycket för de kriminella att brotten inte längre är värda besväret.