Kräver att målare har GPS på sig: "Övervakade i varje steg de tar"
Enköpings hyresbostäder krävde GPS-spårning när ett ramavtal skulle upphandlas. Vaksala Måleri tog strid mot övervakningen – men hamnade i ett juridiskt vakuum.
Kommunala Enköpings hyresbostäder (EHB) ska upphandla ett ramavtal för måleritjänster. Takvolymen ligger på 50 miljoner kronor. Och som i alla upphandlingar finns det krav. Personalen ska ha tillräcklig erfarenhet, alla ska ha ID06, lag och kollektivavtal ska gälla.
Men EHB kräver också digital övervakning.
”De målare som ska arbeta med beställarens uppdrag ska använda det GPS-system som beställaren tillhandahåller”, står det i upphandlingsunderlaget.
I praktiken betyder det att varje målare måste ladda ner en mobilapp som ska aktiveras när de jobbar för EHB. Om GPS-systemet inte används så får måleriföretaget betala vite.
– De senaste åren har vi haft ganska stora problem med måleriföretag som fakturerat orimligt många timmar och haft personal som inte har rätt att vistas i våra fastigheter. Det är en problematik som vi måste ta tag i och då har det här blivit ett sätt som vi vill testa, säger Victor Carlén, inköpsansvarig på EHB.
”Tillbaka till stämpelklockan”
GPS-spårningen ska alltså användas för att se hur lång tid målarna varit på plats. Om leverantören debiterar för många timmar så ger uppgifterna bevisning som kan användas för att bestrida fakturan.
Att bostadsbolaget vill komma åt fusk är inga konstigheter. Men vilka kontrollmetoder är okej?
Mattias Åhrman, vd på lokala Vaksala Måleri, menar att GPS-spårningen är över gränsen.
– De blir övervakade i varje steg de tar, då går man för långt. Då knallar man bakåt i tiden till stämpelklockan. Dit ska inte måleri eller bygg. Det ska vara frihet under ansvar, säger han.
LÄS OCKSÅ: Chefen övervakade Aki med GPS: ”Kränkande”
Kan strida mot GDPR
En GPS-position som kan knytas till en individ räknas som en personuppgift. Och Vaksala Måleri befarade att spårningen kunde strida mot dataskyddsförordningen GDPR, som styr hur personuppgifter får behandlas.
I så fall skulle arbetsgivaren bidra till lagbrott genom att tvinga personalen att använda GPS-apparna , resonerade firman och vände sig till domstol. Kravet var att hela upphandlingen skulle göras om.
Men Förvaltningsrätten i Uppsala gick på EHB:s linje och avslog ansökan om överprövning. Domstolen bedömer att bostadsbolaget har ett legitimt intresse av att skydda sig mot överfakturering och att GPS-spårning framstår som en rimlig åtgärd.
Men samtidigt skriver förvaltningsrätten att den enbart kunde pröva om GPS-kravet stred mot bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU), medan GDPR ligger utanför domstolens mandat.
Kärnfrågan i Vaksala Måleris klagomål prövades alltså inte alls.
Domstolen vill inte svara
Så vart ska målerifirman vända sig för att få veta om GPS-kravet är lagligt? Den frågan är, ska det visa sig, inte helt lätt att besvara.
När Byggnadsarbetaren ringer upp vill Förvaltningsrätten inte svara, med motiveringen att ett svar skulle kunna uppfattas som ”juridisk rådgivning”. Något domstolar inte får ägna sig åt.
”Vi hänvisar till domen så som den är formulerad”, blir beskedet.
Byggnadsarbetaren vänder sig till Upphandlingsmyndigheten för att reda ut vad som gäller.
– Förvaltningsrätten kan bara pröva fallet utifrån de grundläggande upphandlingsprinciperna. De kan inte pröva om kravet, när det sedan tillämpas i praktiken, är förenligt med GDPR, bekräftar upphandlingsjuristen Victoria Westergren.
– Sedan betyder inte det att kravet nödvändigtvis är okej enligt GDPR, det vet vi ju inte.
LÄS OCKSÅ: GPS-märkning kan rädda dina stulna verktyg
Juridiskt vakuum i upphandlingar
Den instans som ska pröva GDPR-frågor är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Men hos IMY har bara individer rätt till prövning. Och bara om den felaktiga hanteringen av personuppgifter redan har ägt rum. Ett företag eller ett fackförbund kan alltså inte vända sig till IMY för att få besked om ett krav i en upphandling eller ett anställningsavtal strider mot GDPR.
– Det blir lite grann som ett juridiskt vakuum där, konstaterar Victoria Westergren.
Anders Haag är jurist på IMY. Han säger att ett företag har möjlighet att lämna tips till myndigheten.
– I teorin kan vi då granska en planerad behandling av personuppgifter.
Men det finns alltså inga garantier att frågan tas upp.
– Vi har skyldighet att behandla klagomål, men det är om du själv är den drabbade av personuppgiftsbehandlingen. Så här kan målerifirman inte vara en part på det sättet.
Det blir lite grann som ett juridiskt vakuum där.
GPS-krav vanliga
Olika typer av GPS-krav är vanliga i offentliga upphandlingar. Genom spårningstjänster kontrolleras att exempelvis gatustädning blir jämnt fördelad över områden. Men rättsläget är oklart.
Fackförbundet Transport har länge varit upprört över att kommunala upphandlare kräver övervakning av p-vakter, men haft svårt att driva frågan. Även Byggnads är kritiskt till GPS-trenden.
– Vi försökte framföra till Enköpings hyresbostäder att vi inte tyckte att kravet på realtidsövervakning är bra. Vi tycker det är ett för stort ingrepp i den personliga integriteten hos de anställda, att övervaka dem under hela arbetsdagen på det sättet, och vi ifrågasätter om det är förenligt med gällande lagstiftning, säger Marcus Carlbrand, Byggnads samordnare för dataskyddsfrågor.
LÄS OCKSÅ: Byggjobbare övervakas hos techjätten – facket får inte komma in
Premiär på byggsidan
Tidigare har EHB använt GPS-systemet för bevaknings- och snöröjningstjänster. Men det här är första gången kravet ställs i en upphandling på byggsidan.
– Man lägger inte in några personuppgifter som helst i systemet, så vad jag förstår kan inte GDPR bli tillämpligt. Vi ser bara att ”användare ett” har varit här, vi har inget namn bakom den positionen, säger inköpsansvarige Victor Carlén.
Men det argumentet håller inte, anser Mattias Åhrman på Vaksala Måleri.
– De säger att man inte ska använda målarnas namn. Men det är bara fyra målare som kommer att gå på kontraktet, säger han.
Om man får övervaka så här, då går vi inte mot roligare tider.
Vaksala Måleri: ”Större fråga”
Efter att förvaltningsrätten avslagit målerifirmans klagomål går nu upphandlingen vidare. Vaksala Måleri är fortfarande med och tävlar om kontraktet.
– Om vi vinner får vi se om vi kan ta det vidare då, säger vd Mattias Åhrman.
Men, tillägger han:
– Det kanske är en större fråga än att en enskild målerifirma ska driva den. Kanske ska man gå ihop arbetsgivare och fackförbund. För om man får övervaka så här, då går vi inte mot roligare tider.
Rättad: I en tidigare version av artikeln stod att GPS-spårningen skulle ske via en ”puck”. Rätt är att målarna ska spåras via en app som laddas ned i mobilen.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.