Krav på full lön kvar trots förlust

Vi har tidigare i dag skrivit om att Byggnads förlorade ett principiellt viktigt mål i Arbetsdomstolen, om utländska arbetares lönenivå.
Det irländska företaget ICDS betalade sina anställda i Sverige 88 procent av full yrkesarbetarlön, med hänvisning till att arbetare utan svenska yrkesbevis ska ha den lönenivån enligt kollektivavtalet. Men Byggnads menade att den avtalstolkningen strider mot EU-rätten i det här fallet. Facket hävdade att arbetarna hade yrkeskompetens från hemlandet och därmed skulle ha full lön oberoende av svenska yrkesbevis. Men facket förlorade.

Ännu oklart om EU-rätten

Domstolen kom fram till att företaget inte brutit mot kollektivavtalet. Däremot tar rätten inte ställning till om den aktuella tillämpningen av avtalet krockar med EU-rätten och om avtalet måste jämkas med den. Domen slår fast att Byggnads i varje fall inte skulle ha haft rätt till skadestånd för det och prövar därför inte frågan.

Läs mer: AD: Okej att betala 88% i lön

-Vi förlorade det här målet. Arbetsdomstolen kom fram till att vi som organisation inte kunde få skadestånd, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads.
Men hon menar att domstolen samtidigt lämnar öppet för att frågan om lönenivån för utländska arbetare kan prövas på andra sätt.

Berörd medlem kan driva fall

Byggnads ska nu fundera på hur de ska gå vidare. I det mål som man förlorat krävde Byggnads skadestånd till organisationen, eftersom ingen av arbetarna som påstods ha fått för låg lön var medlem och kunde företrädas av facket. Anneli Anderbjörk Olsson säger att en prövning mot EU-rätten hade varit möjlig om en medlem i Byggnads hävdat sin rätt till full lön, då det är den personens rättigheter som i så fall kan ha kränkts. Ett sådant mål kan vara ett sätt för Byggnads att få prövat i framtiden om arbetsgivarnas tillämpning av 88-procentregeln strider mot EU-rätten.
– Det vi kan göra är att hitta en person, en anställd som vågar träda fram och säga ”jag är yrkeskunnig och får bara 88 procent, det här avtalet är inte förenligt med EU-rätten”, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk.

Vill helst lösa avtalsvägen

En annan väg vore att gå till domstolen helt utan skadeståndskrav, rätt och slätt med en begäran om att domstolen uttalar sig om ifall avtalets regel är förenlig med EU-rätten.
Samtidigt pågår just nu överläggningar om ett nytt yrkesutbildningsavtal, helst skulle Anneli Ohlsson Anderbjörk se att parterna gemensamt kunde komma överens om en lösning avtalsvägen.
Vad betyder domen för löner på svenska byggen i nuläget?
– Det betyder ju att de har rätt att betala de som saknar svenskt yrkesbevis eller erkännandeintyg 88 procent, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk.

”Avtal från annan tid”

I Byggnads avtal står onekligen att arbetare utan yrkesbevis ska ha just 88 procent av full lön. Men Byggnads argumentation i målet har varit att avtalet kom till i en annan tid då arbetskraften var uteslutande svensk och att tolkningen nu måste anpassas till EU-rätten för att inte bli diskriminerande mot utländska arbetare med yrkeskompetens från hemländerna. Byggnads menar att enskilda arbetare då inte kan vara ansvariga för att betala för och navigera genom processen som leder fram till intyg som ger full lön, att företagen i stället måste ansvara för att bedöma kompetensen och betala för den.
Sveriges Byggindustrier har däremot välkomnat dagens dom.