Kranförare flyttas när de protesterar mot farliga jobb
Kranförare byts ut på byggena när de värnar om säkerheten och vägrar att chansa.
– Det är en katastrof. Det måste förändras. Det är bara en tidsfråga innan någon förolyckas, säger Thomas Hertzman, kranförare sedan 33 år.
Han har blivit flyttad flera gånger och har själv valt att lämna byggen där han inte fått möjlighet att köra på ett säkert sätt.
– Jag chansar inte. Det här handlar om liv och död. Därför tar jag diskussionen både med folk på marken och med platsledningen. Då blir jag obekväm och ibland utbytt, säger Thomas Hertzman.
Han har nyligen gått hemma och väntat på nya uppgifter efter att ha blivit hemskickad från ett bygge, där han ställt krav på bättre säkerhet.
Han beskriver en situation där han och många av krankollegorna ofta kör med en klump i magen. De mår dåligt av att pressas, att förväntas att köra och göra osäkra lyft.
Jag kommer att undvika olyckor till jag går i graven
Samtidigt vet de vad som väntar vid en framtida olycka. Då kan de mista sitt krankort, riskera att bli åtalade och kanske leva med en livslång vetskap om att ha skadat en annan människa.
– Då skyller man allt på kranföraren. Jag åker hellre hem och sitter på lådan för jag vill inte vara med om en olycka. Jag kommer att undvika olyckor till jag går i graven. Blir det en dödsolycka är man inte så jävla kaxig. Då kommer också hela tunga artilleriet med åklagare, polis och arbetsmiljöverket.
Byggnadsarbetaren har talat med ett tiotal kranförare på flera olika företag runt om i landet. Alla känner till fenomenet med förare som byts ut på byggen. De flesta av dem vittnar om en frustration över bristen på säkerhet.
Då kranförarna byts ut återvänder de till sina arbetsgivare på kran- eller bemanningsföretag som ska hitta nya jobb.
Bilden bekräftas av en arbetsledare i branschen.
– Nu får jag hem flera av mina kranförare som är erkänt erfarna, duktiga och värnar om säkerheten. De gör inga lyft om det är någon risk. De har sagt ifrån på byggena när de tvingas jobba med personer som inte arbetar säkert, och då vill arbetsplatsen byta ut dem.
Flera av förarna vittnar om en ökande nonchalans mot förarna och deras krav. Det blir konflikter med folk på marken som ska vara deras medhjälpare. Ofta beror det på okunskap och språkförbistring, ibland slarv och det kan till exempel leda till att tunga laster kopplas och dirigeras fel. När det till slut inte fungerar i samspelet byts kranföraren ut.
– Många kan inte kan koppla säkert och inte ge rätt kommandon. Det jag mår mest illa av är den här chanstagningen hela tiden där jag inte får rätt instruktioner, säger Thomas Hertzman.
– Jag har varit med om att lyfta upp 15 ton tunga balkonger, utan att folk är klara att ta emot dem på valvet och då förväntar de sig att de ska få vara och jobba klart under lasten. Det räcker med att en vajer eller kätting går av eller att en infästning lossnar i en vägg så har du en svår olycka, säger han.
Jag fick skulden för kostnaderna som uppstod och tvingades lämna bygget
En annan förare säger:
– Hela branschen är en tragedi. Vi kranförare får lära oss att hålla käften och köra. Vi blir behandlade som röststyrda verktyg, vi är inte mer värda än en najomat eller skruvdragare.
En tredje förare vittnar om hur han blev utbytt. Han hade klagat över faror vid koppling och lyft och berättar att han byttes ut i samband med lossning av en last med tunga väggar från en lastbil.
– De har struntat i mina varningar om faror och dålig kommunikation. Men killarna på valvet var inte klara och jag måste vänta. Jag kunde ju inte hänga lasten över dem, det var ju farligt. Då fick jag skulden för kostnaderna som uppstod och tvingades lämna bygget.
Ytterligare en kranförare säger:
– Allt ska vara billigt och gå fort. Jag vägrar göra osäkra lyft men vet att blir jag för besvärlig kan jag bli utbytt. Jag arbetar nästan alltid med utländska kopplare och det finns ofta ingen tvåvägskommunikation. De kan inte engelska utan bara några enstaka standardord för lyftet, men vill man kommunicera, exempelvis fråga något, går det inte. Kopplarna har oftast gått kursen Säkra lyft men jag tycker att de inte lärt sig något. Jag vill dock också säga att det finns byggen med utländsk personal där det fungerar bra.
Kranföraren Tom Mattsson har jobbat i 12 år. De första 3-4 åren fick han byta arbetsplats uppskattningsvis 15 gånger, ungefär en tredjedel av gångerna hade han krävt bättre säkerhet.
– Problemet är att utbildningen för lastkopplare är för dålig. Många kan inte koppla säkert, de vet till exempel i många fall, inte ens hur många ton ett redskap klarar. Då får kranföraren försöka att även sköta lastkopplarens jobb från hytten via radiokommunikation.
Också han tycker att situationen generellt blivit sämre.
– Jag har själv varit med så länge och har en arbetsgivare som stöttar mig, så säger jag stopp till ett lyft, då är det stopp. Men jag ser att det har blivit värre i branschen. Det är lättare att bli utbytt idag, säger han.
Han tycker synd om många unga förare.
– Många nyanställda tar det personligt och mår psykiskt dåligt. De tror att det är deras fel och inser inte att det är 200 personer på ett bygge man ska samspela med och man kan inte vara överens med alla. Det är märkligt med vår bransch. Jag vet ingen annan yrkesgrupp som kan bli avskriven och flyttad på det här sättet.
Förarna anser att det måste bli en förändring. Flera tycker att byggföretagen som ansvarar för byggena måste styra upp så att säkerhet och kommunikation fungerar i alla led.
Trots att Thomas Hertzman flyttats flera gånger vet han att han är uppskattad av sin arbetsgivare och på flera arbetsplatser för sin erfarenhet, kunskap och säkerhetstänk. Både han och många kollegor funderar ständigt över hur situationen ska kunna förändras.
– Utbildningarna i Säkra lyft måste bli bättre. Det är viktigt att alla tar ett gemensamt ansvar för säkerheten vid lyften, även personerna på marken. Folk ska veta hur man kopplar, kunna rätt kommando och man måste säkerställa att språket är korrekt i komradion.
De flesta förarna vill att det ska finnas svensktalande kopplare oavsett om entreprenören är svensk eller utländsk. Eller i alla fall någon som kan rätt kommando på engelska.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde