Kenneth, 61 år: ”Motorkapen var min bäste vän”
Anläggningsarbetare Kenneth Olsson är sjukskriven för att byta axeln. Pensionen snurrar i hans huvud hela tiden. Det är inte ett värdigt system i dag, tycker han.
”Jag har bytt bägge höfterna, opererat båda knäna, har vibrationsskador och ska byta axlarna. Nu ska jag så snart jag får tid operera först ena axeln, sedan blir det väl den andra och så knäna igen.
Pensionen snurrar hela tiden. Det är för tidigt att gå nu, med tanke på ekonomin. Jag får se hur det blir efter operationen, vill inte riskera att skada axeln. Samhället borde ta hand om oss som slitit hela livet. Det är inte värdigt idag. Fast helst hade jag förstås velat jobba till 65.
Jag var mycket på berget på 1970-, 80- och 90-talen, borrade inför sprängning. Sedan 1980-talet har jag vibrationsskador i händerna. Anläggning är tungt. Jag la marksten sex timmar om dagen på knä, motorkapen var min bäste vän i många år. Jag gick hem i december förra året, det är mer pressat ute nu. Jag tar två Alvedon varje morgon mot värken.”