Asbest-gräns kan sänkas: "100 gånger för högt idag"
Sänk gränsvärdet för asbest, inför nationella asbestregister för byggnader och öka kraven på efterkontroll vid sanering. Nu förhandlas i EU om skärpta krav vid asbesthantering. Det kan leda till hårdare regler också på svenska byggen.
Svenska EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S) förhandlar nu i EU-parlamentet för att få till krav på en sänkning av dagens gränsvärde för asbest.
Det kan tvinga svenska Arbetsmiljöverket att sänka gränsvärdet till ett långt lägre värde än dagens. Därmed vill man uppfylla kraven som ställts av svenska och internationella forskare. Länder som Nederländerna och Frankrike har redan genomfört ett lägre gränsvärde än det svenska, medan svenska Arbetsmiljöverket tyckt man ska behålla det gamla.
Varför vill ni sänka gränsvärdet?
– Asbest är den enskilt största arbetsrelaterade dödsorsaken, trots att vi haft ett förbud mot asbest sedan 1982 i Sverige. Det visar på allvaret i situationen och eftersom forskare säger att gränsvärdet är för högt är det klart att vi måste sänka det, säger Johan Danielsson som är ansvarig förhandlare för frågan om asbest i den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet.
Hur mycket tycker du att gränsvärdet ska sänkas?
– Vi går på forskarnas linje och de säger att det bör sänkas från 0,1 fibrer per kubikcentimeter till 0,001. Att det är 100 gånger för högt idag. Men vi strävar samtidigt efter att man ska få insikten att det egentligen inte finns några säkra nivåer för asbestexponering. Ska man hantera asbest måste man ha den skyddsutrustning som krävs för att inte komma i kontakt med fibrerna alls.
Johan Danielsson sluter sig till bedömningar som gjorts av forskarna i internationella arbetsmiljökommissionen, ICOH. Också de svenska arbets- och miljömedicinska klinikerna har förespråkat en sänkning.
Jag tror det är bäst att man både sänker gränsvärdet och samtidigt jobbar med skyddsutrustning
Hur ser du på att Arbetsmiljöverket hittills valt en annan väg?
– Jag tycker det är olyckligt. Arbetsmiljöverket har visserligen rätt när man säger att man ska arbeta utifrån att det inte finns någon säker nivå och använda skyddsutrustning. Men jag tror det är bäst att man både sänker gränsvärdet och samtidigt jobbar med skyddsutrustning och säkra metoder.
Så vad händer nu?
– Vi håller just på och tar fram Europaparlamentets krav till förändringar i direktivet om asbest och annan lagstiftning kopplat till materialet. Våra krav är viktiga inför att EU-kommissionen nästa år ska föreslå förändringar i direktivet. Ett beslut planeras 2022 och kan börja genomföras i medlemsländerna efter det.
Men det finns också fler krav på skärpta asbestregler. Bland annat kräver Johan Danielsson och hans kollegor att alla länder ska upprätta asbestregister. Detta för att arbetstagare, skyddsombud och arbetsgivare oavsett bransch ska kunna kolla upp byggnader de ska arbeta i och göra olika åtgärder.
– Till exempel ska det gå en massa EU-pengar till att energieffektivisera byggnader och då vill vi att det ska göras asbestinventeringar inför det. Vi kommer att röra runt i en jävla massa asbest om man inte är försiktig, säger Johan Danielsson.
Vad skulle skillnaden bli för svenska byggnadsarbetare om era krav går igenom?
– Dels får vi högre säkerhetskrav och sänkt gränsvärde. Det blir också krav på mätningar efter att saneringsarbete utförts. För att säkerställa att ingen asbest finns kvar efter sanering, säger Johan Danielsson.
Både Byggnads och Fastighets vill ha en tuffare EU-lagstiftning rörande asbest. Till de fackliga kraven i EU hör också att alla länder ska ha rimliga ersättningsnivåer. Idag jobbar många med asbest i ett land och ersätts i ett annat. Vidare att alla ska få de kunskaper och skydd som krävs vid hantering av asbest som kan ge livshotande sjukdomar, exempelvis lungsäckscancer.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde
Mer om Arbetsmiljöverkets syn på gränsvärdena går att läsa här.