Jobben säljs ut av byggjättarna
Det vilar ett gråtungt dis över byggarbetsplatsen och leran klibbar fast på skorna när vi går runt mellan huskropparna. Inne i de snart färdigbyggda radhusen av mörkbrunt tegel förbereder snickaren Johnny Nilsson för att sätta in den tunga altandörren av glas. Royne Nilsson, som är bror till Johnny, hjälper till att lyfta dörren på plats. Båda två har arbetat länge i byggbranschen, cirka 30 år och har sett förändringen. Att byggföretagen säljer ut alltmer.
Andelen yrkesarbetare krymper hos de fyra byggjättarna. Snickaren Johnny Nilsson, som arbetar på NCC, tycker att det är synd att betongjobben säljs ut till underentreprenörer.
Den här arbetsplatsen i centrala Malmö är inget undantag. I kvarteret Trevnaden bygger NCC sammanlagt 176 bostäder och lokaler. Under byggets gång har NCC tagit in flera underentreprenörer bland annat ett irländskt företag som har monterat prefabricerade betongelement och därefter rest väggarna. En annan underentreprenör, Pemasund, har monterat köksinredningar och undertak. Pemasund har i sin tur tagit in ytterligare en underentreprenör. 17 snickare arbetar på arbetsplatsen, men om NCC också hade haft betongstommen hade det funnits fler byggnadsarbetare i laget.
– Det rör sig om ytterligare tio till tolv betongarbetare, uppskattar lagbasen Tommy Nilsson som tycker att de får mer kontroll över projektet om de gjuter själva, exempelvis om det blir förseningar vid leveranser.
Även snickaren Philip Brevik, som arbetat sju år i byggbranschen, märker att det sålts ut mer av betongjobben de senaste fem åren.
– Ja, tidigare göt vi själva, nu säljs betongstommen ut alltmer. Jag vet inte varför de gör det. Det är väl för att det ska gå fort eller för att de inte har manskap.
Allt färre yrkesarbetare är anställda av de fyra byggjättarna. Det visar siffror från de fyra byggbolagen Skanska, NCC, Peab och JM. Under en tioårsperiod, från 2003 till 2013, har andelen yrkesarbetare minskat i de fyra byggbolagen. Samtidigt ökar andelen tjänstemän. Totalt sett för alla fyra byggbolagen innebär det att andelen tjänstemän var 38 procent 2003, och ökade till 44 procent 2013. Under samma period gick andelen yrkesarbetare ned från 62 till 56 procent.
Under tio år har exempelvis JM i hela koncernen minskat sin yrkesarbetarkår med 26 procent, men samtidigt ökat antalet tjänstemän med 13 procent. NCC Construction har minskat antalet yrkesarbetare med 16 procent och Skanska i Sverige med nio procent.
FÖRETAGENS SVAR OM YRKESARBETARNAS MINSKNING. (PDF-dokument, 200 kB)
När det fasta antalet yrkesarbetare försvinner förändras byggarbetsplatserna. Robert Belving, ombudsman på Stockholm-Gotland, ser främst en fara med att antalet lärlingar blir färre, men också att samhörigheten och solidariteten urholkas.
– Om det är små firmor på arbetsplatsen så blir det underentreprenör mot underentreprenör, firma mot firma och arbetare mot arbetare. Om det är mindre enheter så blir det också en svagare facklig styrka på arbetsplatserna. Om man är 50 eller fem som går till chefen så är det skillnad, säger han.
Att företagen anställer fler tjänstemän än yrkesarbetare tror Robert Belving beror på att företagen vill ha personal som kan räkna på jobb, stycka upp entreprenader och sälja dem vidare.
– Vi har märkt att byggföretagen börjar gå mot att bli arbetsledarföretag, säger han.
Philip Brevik slänger ner skräp från ovanvåningen på ett av de röda radhusen. Även ute på arbetsplatsen känner han av att tjänstemännen blivit fler. Han tycker sig märka att det har blivit fler arbetsledare ute på arbetsplatserna och att pappersarbetet har ökat inne på kontoret.
– Det är fler som ska granska ritningarna. Även om vi snart är klara här så är det saker som inte stämmer. Byggena blir också alltmer tidspressade.
Inne i NCC:s byggbod tar Royne Nilsson en tugga av lasagnen. Byggnadsarbetarna runt bordet är överens om att byggarbetsplatserna förändras med fler underentreprenörer, särskilt i flera led.
Det blir rörigare. Man vet inte längre vilka som arbetar på arbetsplatsen och underentreprenörerna har ibland sämre kunskaper om skyddet.
– De har inte vårt tänk. För oss går säkerheten före allt annat. Vi vill att alla ska komma hem på kvällen. Jag visade de ungerska målarna hur det gick till med selar. De visste knappt att de fanns, säger Tommy Nilsson.
När det gäller den utländska arbetskraften så kan det finnas brister i kommunikationen. Byggnadsarbetarna befarar också, även om de inte vet säkert, att lönerna är sämre hos underentreprenörerna.
Tor Rudolfsson häller upp kaffe. Tidigare var han anställd som snickare på Skanska och på NCC, där han sa upp sig själv senaste gången. Nu har han startat ett eget företag och gör besiktningsjobb på NCC:s arbetsplats.
– Jag ville ta mitt öde i egna händer och det är skönt att jobba själv, säger han.
Nerdragningen av yrkesarbetare har gått successivt. Först var det murarna i NCC Malmö-Lund som blev uppsagda för ungefär 20 år sedan. De senaste tio åren har många betongjobb sålts ut, även om det förekommer byggarbetsplatser där de gjuter själva.
Trenden är ändå att de anställda betongarbetarna successivt försvinner och enligt lagbasen Tommy Nilsson är det inte många betongarbetare kvar i NCC Malmö-Lund, där de är anställda.
Följdfrågan är naturlig.
Är snickarna nästa grupp som företagen vill göra sig av med?
– Ja, jag tror att det är det som de är ute efter. Företagen vill slippa ansvaret, säger Royne Nilsson.