Jättelådorna slukar byggarbetskraft i Norrköping

Sverige får allt fler lådor. Några är gråa, andra svarta. Vissa är av den mindre sorten, andra gigantiska skapelser som glupskt slukar och tar över landskapen. Innehållen varierar men chansen är stor att du finner något av följande när du tittar in: En padelhall, en serverhall eller som här, på Malmölandet utanför Norrköping, en 91 000 kvadratmeter stor logistikanläggning för Postnord som ska hjälpa Bauhaus att få smidigare leveranser till sina 24 byggvaruhus. Eller ja, 91 000 kvadratmeter stort är det inte riktigt än. Projektet har kommit i runda slängar halvvägs.

Den knappa byggtiden är en utmaning. Vi har behövt ha igång många olika arbeten på samma gång.

I bestens innandömen ser den långe platschefen Tomas Holmgren liten ut. Han representerar det skånska anläggningsföretaget Akea som via företaget Infrahubs fått i uppdrag att bland annat gjuta fundament och golv, resa stommen och montera undertaken. Tidsschemat är tajt. Start i höstas och ungefär ett år senare ska Akeas jobb vara klart.

– Den knappa byggtiden är en utmaning. Vi har behövt ha igång många olika arbeten på samma gång, byggt stomme samtidigt som vi pålat. Men det har funkat väldigt bra, säger Tomas Holmgren.

Just i dag är arbetsmoralen dock lite lägre än vanligt. Inget konstigt. Årets värsta regn har sköljt över staden de senaste dagarna vilket sinkat takten en aning. Taktäckningen har stått still på grund av nederbörden och påverkar därför arbetet i den del av terminalen där det droppar in vatten och gjutningen av golvet ännu inte är klar. Men platschefen är inte orolig.

– Vi kommer garanterat att hinna vår del.

Tusen kvadrat golvgjutning görs här dagligen och tempot exemplifieras av de ständigt in- och utkommande betongbilarna från lokala industrin.

– Det sägs att det är svårt att få tag i betongbilar i stan, allt går hit.

En av de runt 90 byggjobbarna här är anläggaren Eleonor Andersson från lokala företaget Kryger. Hon berättar (liksom många av dem vi träffar i stan) att hon inte har den minsta oro för att gå arbetslös i framtidens Norrköping. Jobb finns det gott om och för att ytterligare öka sin attraktivitet är hennes mål att på sikt bli maskinförare.

– Jobbet här är roligt men det är lite enformigt, säger hon medan regnet piskar henne.

Mängden liknande arbetsuppgifter är påtaglig. Som att konstruktionen har krävt inte mindre än 6 000 pålar på grund av de svåra markförhållandena med tidigare havsbotten.

Att den nya logistikhallen byggs just här är ingen slump. Det finns några punkter och städer i landet som anses vara särskilt lämpliga för varuuppställning. Norrköping och grannstaden Linköping ligger båda attraktivt till. Det är nära till Stockholm men med lägre hyror och lönenivåer än i huvudstaden, här finns också en god infrastruktur med flera stora vägar, flyg, en annalkande utbyggnad av järnvägen och dessutom en hamn vars kapacitet ska stärkas upp för miljardsummor.

För Norrköping som stad innebär bara det här bygget uppemot 300 jobb när det är klart. Men förstås även nu, när lokala företag så som Linotol golvteknik och driftbolaget Kryger bidrar.

Magnus Cato, ordförande för Byggnads Öst, sammanfattar i en mening hur arbetarstaden, tidigare så stolt textilcentrum och med bastanta arbetsplatser, har tagit en annan väg.

– Norrköping har gått från en industristad med textil, Ericsson och Whirlpool som har lagts ned till att bli en logistiknod.

Utmaningen är att få tag i tomter. Ytor finns men kommunen har ingen mark.

I närheten av Postnordbygget satsar även Rusta med en utökning av tusentals kvadratmeter samtidigt som flera spekulanter vill lägga vantarna på de få jordytor som är möjliga att ta i besittning. Bengt Ydebäck, projektledare på Postnord, önskar att det fanns mer plats att bygga på.

– Utmaningen är att få tag i tomter. Ytor finns men kommunen har ingen mark. Vi hade kunnat bygga en likadan sån här anläggning med byggstart imorgon om det fanns plats, säger han.

På kommunen är man väl medveten om huggsexan.

– Hade vi haft marken så hade vi sålt åtta hektar i går och tio i dag, vi får väldigt många förfrågningar, säger näringslivsutvecklaren Magnus Jonsberg.

Att Norrköping av i dag är något annat än industristad märks inte minst i de centrala delarna. Senaste åren har det gamla fabriksområdet vid strömmen genomgått en väldig förvandling. Bostäder har byggts på tidigare rivningstomter och krog efter krog har öppnat. Här trängs studenter med flera kulturupplevelser så som Arbetets museum i den klassiska strykjärnsbyggnaden. Till det planeras det helt nya bostadsområdet Inre hamnen där 3 000 lägenheter vid vattnet ska locka ännu fler till att flytta till staden.

Kommunen räknar med att stadens befolkning stadigt kommer att öka, mycket tack vare att järnvägen byggs ut och stärks. Ostlänken kommer innebära en kraftig tidsvinst på sträckan Stockholm–Norrköping. Till huvudstan ska en tur kunna komma ner till 45 minuter.

Frågan är bara vilka händer som ska bygga allt. För inte bara är det brist på betongbilar och mark för fler logistikcenter, redan i dag är det svårt att få tag på både projektledare och vissa sorters yrkesarbetare inom bygg. Betongare, murare och golvläggare för att ta några exempel från den långa listan.

Thomas Eriksson, grävmaskinist på Flygts gräv och entreprenad, intygar trycket inom bygg när han tar en paus under rivningsarbeten vid skrytbygget Inre hamn.

– Det går järnet här.

Enkät. Hur känns byggpulsen i Norrköping?

Thomas Eriksson, grävmaskinist på Flygts gräv och entreprenad:

– Det är väldigt bra tryck, jag upplever det högre än i Stockholm där jag jobbar ibland. Svårt att få tag i bilar. Jag har inte märkt av någon minskning alls på grund av pandemin eller så. Branschen behöver mer folk, fler behöver utbildas.

Christian Larsson, grävmaskinist på Vånga entreprenad:

– Det finns att göra och så tror jag det kommer att fortsätta. Vi jobbar mycket med gatubelysningen och det tar aldrig slut.

Lars Ruhlander, projektledare One Nordic:

– För vår del finns det inget negativt. Vi jobbar med högspänning, solceller, laddstolpar och har hand om Norrköpings gatubelysning så vi har mycket att göra.

Läs mer: Staden som hoppas locka byggjobbarna till sig: ”De skriker efter folk här”

Läs mer: Sprängfyllda orderböcker – hittar inte folk: ”Behov av att anställa tio snickare”