Järnbalken förändrade livet

Att jobba i Norge har många fördelar. Men om du skadas allvarligt och behöver stöd – räkna med krångel. Efter en svår olycka står nu Kristoffer Andersen, 24, utan pengar mitt emellan två försäkringssystem.

Arbetsmiljö 17 april 2014 kl 14:07

Dela artikeln
Dela
Tweeta
email Mejla

Vädret fredagen den 14 september 2012 i Narvik: 9,5 grader. Inget regn. Vinden mild och svag. Två svenska byggnadsarbetare, Kim Andersen, 46, och hans son Kristoffer, 22, jobbar med att lösgöra en stödbalk vid ett kajbygge. Av någon anledning har stödbalken inte säkrats ordentligt, men det vet inte Kim och Kristoffer.

Drar det sista staget

Alla muttrar har precis lossats. Kristoffer drar ut det sista staget. Plötsligt faller den cirka 24 meter långa, och sju ton tunga, järnbalken ner över de båda männen. Pappa Kim, som står i en båt, träffas i huvud, ansikte och över bröstkorg, och därefter slås han med en väldig kraft ner mot botten av båten. Kristoffer träffas av balken över ryggen och höften, slås ner i det 11-gradiga vattnet.

Bloder rinner

Blodet rinner över Kims ansikte och ner över arbetskläderna när han ålar sig upp ur båten. Det hugger till i bröstkorgen men det enda han tänker är: Var är grabben? Hur gick det för Kristoffer? Då ser han att pojken har överlevt. Strax därefter ligger pappa Kim i en ambulans på väg till universitetssjukhuset i Narvik.

Ryggvärk

Strängnäs. Februari 2014. Vi sitter i Kims radhuskök. På bordet ligger Kristoffers journaler från universitetssjukhuset i Nordnorge. Ända sedan olyckan för ett och ett halvt år sedan, har Kristoffer kämpat med både sin ryggvärk och sin ekonomi. Just nu gör den svenska försäkringskassan en utredning, som ska ge svar på om han är berättigad till sjukersättning här. Och snart dras en utredning igång i Norge, som ska visa om han är berättigad till arbetsskadeersättning därifrån eftersom han fortfarande har ryggproblem.Kristoffer har provjobbat tre gånger på bygge efter olyckan. Den senaste gången var i Oslo, på Gardemoen i början av 2014.

Provjobbade

Efter bara några dagars hårt anläggningsarbete blev han tvungen att åka in akut till en vårdcentral i Oslo.
– Det högg i ryggen och strålade ut i höger arm. Jag tappade känseln i tre fingrar. I ena benet, från höften och nedåt, kändes det som om jag inte hade muskler. Jag kunde inte gå, knappt ligga. Dagen efter flög jag hem, säger han.

Norge har annat system

Norge har ett försäkringssystem som står på två ben. Det ena benet är den statliga socialförsäkringen ”Folketrygden” (NAV). Alla som arbetar och betalar skatt i Norge är med i Folketrygden. Det andra benet är de privata försäkringarna. Alla arbetsgivare är skyldiga enligt lag att ta privata arbetsskadeförsäkringer för sina anställda. Kristoffers arbetsgivare hade en arbetsskadeförsäkring hos If. Men innan If tar ställning till om Kristoffer har rätt till pengar, måste Folketrygden utreda ärendet och fatta beslut om ersättning. Och deras beslut dröjer.

Helt utan inkomst

Kristoffer berättar att han är helt utan inkomst eftersom han inte har kvalificerat sig för någon a-kassa. Han lever på sin flickväns lön.
– Jag har ingen aning om om jag får några pengar från NAV, det norska försäkringsbolaget, eller från den svenska försäkringskassan. Allt är väldigt ovisst. Det jag vet är att ryggskadan gör att jag inte kan jobba i byggbranschen längre, säger Kristoffer.

Pappan slutade arbeta på bygge

På köksbänken i radhusköket ligger ett knivset, en sista julgåva från Björn Hansen Construction AS, deras norska arbetsgivare.
Pappa Kim jobbar inte på byggen och har slutat att pendla till Norge, eftersom han sadlade om till yrkeslärare i höstas. Många av hans unga byggelever frågar hur det är att arbeta i Norge, många är sugna på att dra iväg eftersom lönerna är så mycket högre än i Sverige.
– Jag säger som det är. Det funkar bra att jobba i Norge, tills det händer något.

Fortfarande inga pengar

En muskel i Kims kind rycker till. Han har fått en lättare nervskada i ansiktet efter olyckan. Två revben skadades också, men de har läkt. Han har fortfarande inte fått några pengar från NAV, eller från försäkringsbolaget, trots att arbetsskadan godkändes i juli 2013.
-Det är väldigt tungjobbat att ha att göra med norska försäkringskassan. Allt tar väldigt lång tid, säger Kim.

Första året går bra

Det första året som sjukskriven i det norska systemet får man i regel 100 procent av sin tidigare lön, men efter det första året sjunker ersättningen kraftigt och då är det tänkt att den privata försäkringen ska gå in och täcka inkomstbortfall fullt ut. Men eftersom det norska försäkringssystemet är snårigt använder både svenska Byggnads och norska Fellesförbundet advokater som är specialiserade på yrkesskador, för att arbetsskadade ska få ut sin rätt. För Kims egen del spelar pengarna inte så stor roll.
– Det viktigaste för mig är att Kristoffer får en rejäl ersättning för skadan i ryggen, och ersättning medan han utbildar sig, så att han kan få ett annat jobb i en annan bransch.

FIXA FÖRSÄKRING INNAN

Jobba seriöst. För att få ersättning från den statliga yrkesskadeförsäkringen måste du vara medlem i Folketrygden. Det är alla som arbetar och betalar skatt i Norge.
Bli medlem i facket. Behåll ditt medlemskap i Byggnads och gå med i Fellesförbundet. Om du blir skadad, tar Byggnads hjälp av advokater, som är experter på yrkesskadeärenden, i Norge. Norska Fellesförbundet (som de flesta norska byggnadsarbetare är med i) tar även de hjälp av jurister i arbetsskadeärenden.
Läs på om lagar. Du är delvis försäkrad i ”Folketrygden”. Därutöver finns det privata försäkringar, som arbetsgivaren köper av valfritt försäkringsbolag. Arbetsgivare i Norge är enligt lag skyldiga att ta en privat arbetsskadeförsäkring för sina anställda. Om arbetsgivaren av någon anledning inte har försäkrat sina anställda, finns det en utväg. Yrkesskadeforsikringsforeningen har till uppgift att behandla ersättningskrav från oförsäkrade arbetstagare.
Kolla ditt försäkringsbolag. Fråga din arbetsgivare vilket försäkringsbolag företaget är försäkrat hos, men gör också en dubbelkoll med det bolaget. Fråga bolaget om du som individ omfattas av försäkringen och begär ut kopior så att du har papper på detta.
Lär dig vilka skador som täcks. Tänk på att belastningsskador som utvecklats under lång tid inte godkänns som arbetsskador. Inte heller färdolycksfall vid resor till och från jobbet. Endast få så kallade arbetssjukdomar täcks av den statliga arbetsskadeförsäkringen.

… OCH OM OLYCKAN REDAN VARIT FRAMME:

Ditt fel? Spelar ingen roll.Skuldfrågan, vem som bär ansvar för olyckan, har ingen betydelse för din rätt att få hjälp från Folketrygden eller ersättning från arbetsgivarens arbetsskadeförsäkring i försäkringsbolaget.
Åk till en läkare direkt. Du måste uppsöka läkare omedelbart efter olyckan, eftersom försäkringsbolagen kräver dokumentation (bevis), för att det är arbetsolyckan som orsakat skadorna.´Du måste också gå till läkaren med jämna mellanrum, för att dokumentera utvecklingen av skadan.
Registrera din smärta. Se till att läkaren skriver att du utsatts för en arbetsolycka och att han/hon journalför alla kroppsdelar som påverkats av olyckan, eftersom även mindre smärta på vissa ställen, kan utvecklas till ett handikapp efter en tid.
Begär ut dina journaler. Begär att få med dig journalerna efteråt (du har rätt till detta), läs igenom och begär ändring om de mindre skadorna inte finns med och kopplingen till arbetsolyckan inte finns med.
Beskriv olyckan med egna ord. Din egen berättelse är viktig. Beskriv med egna ord, detaljerat hur arbetsolyckan gick till och ta detaljerade bilder direkt efter olyckan. Be alla de arbetskamrater som var vittne till olyckan, att vidimera din berättelse, och arbetsgivaren att intyga. Denna beskrivning av olyckan skickas, dels till NAV, dels till försäkringsbolaget, se nedanstående punkt.
Anmäl själv. Du kan själv anmäla arbetsolyckan och arbetsskadan till NAV lokalt på deras blanketter, men du behöver en underskrift från din arbetsgivare. Anmälan ska göras skyndsamt och senast inom ett år efter olyckan. Kontakta försäkringsbolaget där din arbetsgivare har en yrkesskadeförsäkring och skicka samma berättelse dit, på deras blanketter. Arbetsgivaren ska skriva under.
Kontakta facket. Kontakta gärna Fellesförbundet eller Byggnads, innan du skickar in din anmälan till NAV, och till försäkringsbolag, och be att få skicka över din berättelse och dina journaler för granskning, så att din anmälan till NAV och till försäkringsbolaget ”blir rätt”.