Inget beslut om Laval-lagen

Laval frågan har rört upp starka känslor i fackföreningsrörelsen, som ser regeringens förslag som ett stort hot. I anslutning till riksdagens behandling av förslaget höll LO en manifestation utanför riksdagshuset, med tal av ordförande Wanja Lundby-Wedin. Cirka 300 personer mötte upp, däribland representanter från Byggnads. Samtidigt startade en mycket hård debatt i riksdagen, som pågick ända in på kvällen. Därmed sköts den planerade voteringen om förslaget upp och beslutet är nu planerat till den 10 mars.  
Vänsterpartiets Josefin Brink kritiserade regeringens förslag. Regeringen har saknat vilja och missat alla chanser att värna om den svenska kollektivavtalsmodellen, menade hon. Istället går regeringen betydligt längre än vad EG-domstolens utslag kräver i att begränsa fackets rättigheter att ställa krav på kollektivavtal.

– Utländska arbetare på svensk arbetsmarknad kommer att ha ett sämre skydd än sina svenska kollegor, sa hon och ansåg att regeringens förslag leder till att de särbehandlas och diskrimineras.
Oppositionen i form av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet krävde alla att regeringens förslag avslås eller vilandeförklaras i ett år. Sven-Erik Österberg, från socialdemokraterna, lovade att vid ett regeringsskifte riva upp Laval-lagen, om den går igenom.
– Förslaget öppnar upp för en dumpning av löner och arbetsvillkor, för illojal konkurrens, sa han.
– Det innebär en historisk inskränkning av fackens möjligheter att förhandla och teckna kollektivavtal.
Han tycker också det är cyniskt att reglerna i förslaget innebär att facken inte får rätt att ta till stridsåtgärder för avtalsförsäkringar, vilket innebär att en utländsk arbetstagare som invalidiseras i en olycka, kan stå helt utan skydd.
Debatten i riksdagen handlade om regeringens förslag till lagändringar i spåren efter EG-domstolens utslag då det gäller Laval.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tyckte att oppositionen svartmålade förslaget.
-Mitt ansvar är att svensk rätt och EU-rätt ska överensstämma, sa han och menade att förslaget som lagts gör det och samtidigt värnar den svenska modellen. Han hävdade också att det fortfarande är möjligt att vidta stridsåtgärder för att få kollektivavtal.
Regeringens förslag har sitt ursprung i Byggnads konflikt med det lettiska företaget Laval i Vaxholm 2004, då facket krävde svenskt kollektivavtal. EG-domstolen slog fast att blockaden stred mot EU:s fria rörlighet. Därefter har ett förslag tagits fram för att anpassa svensk lagstiftning till EU-rätten. Förslaget innebär begränsningar i rätten för facket att ta till stridsåtgärder mot en utländsk arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige. Det innebär att facken i fortsättningen endast ska kunna ta till stridsåtgärder för minimivillkor inom ett begränsat antal områden, som till exempel arbetstid och lön. Det går inte att ta till stridsåtgärder om företagen kan visa att de redan i hemlandet kommit överens om villkor som är likvärdiga eller bättre än minimivillkoren i de svenska avtalen. Facken varnar för att det blir lätt att visa falska handlingar som bevis.