Hon är ett rivjärn bland rivarna: "Jag vill höja branschens standard"

Hon slår igen bildörren med en smäll. Hon har skyddskläder, friskluftsmask, hjälm och handskar på sig och kränger snabbt på sig ryggsäcken med det portabla labbet, tittar upp mot fastigheten. Det är ett stort hus, byggt före 1950. En timme senare befinner hon sig flera våningar ner i fastighetens källare. Hon upptäcker en liten lucka på väggen. En unken stank väller emot henne när hon öppnar luckan, så stark att hon börjar fundera om friskluftsmasken är tillräckligt säker. Hon krånglar sig in genom luckan, det är lågt i tak och helt mörkt. På väggarna finns gammalt, stelnat, intorkat fett och på golvet lager på lager av smuts ovanpå klinkern. Hon tar sig längre in och ser det direkt. Blåbetong längst in och hon tänker: det här förändrar hela rivningen.

– Materialinventeringen där. Det var som att vara i en skräckfilm. Det hade nog varit ett slakteri för länge sedan eftersom det fanns ställningar i taket. Den obehagliga lukten satt kvar, nästan i flera dagar, säger Amanda Borneke.

Hon är namnet på allas läppar i miljösammanhang och har fått tolv nomineringar, priser och pokaler – bland annat Årets Miljöpris på Betonggalan. Utnämningarna är kopplade till hennes roll i byggbranschen, där hon sedan två år tillbaka med liv och lust går in för att driva miljöfrågor inom företaget CS Riv och Håltagning i Göteborg.

Mina ambitioner krockar ibland med beställarens vilja att betala för prover. Mina ambitioner blir en förhandlingsfråga.

En stor del av hennes arbete går ut på just inventeringar; att säkerställa att rivarna inte utsätts för farliga ämnen och för att veta om betongen eller något annat material som ska rivas är förorenat.

Vanliga prover som tas: PAH (stenkolstjära), olja, metaller, alifater, aromater, kvicksilver, krom-6, klorfluorväten, asbest, PCB, ftalater med mera. De flesta prov har med återvinningen av materialet att göra och är inte direkt skadliga ämnen för en rivare under en rivning. Ämnen som däremot kan utgöra en direkt hälsofara är stenkolstjära, samt PCB och ftalater, beroende på halt och arbetsmetod. Ämnen som alltid är en hälsorisk oavsett mängd är exempelvis asbest.

– Mina ambitioner krockar ibland med beställarens vilja att betala för prover. Mina ambitioner blir en förhandlingsfråga. Men vi är noga med att utbilda våra rivare så att de får materialkunskap. De ska kunna signalera till mig så att jag kan provta direkt om de ser något misstänkt. Sen tackar vi nej till rivningar av gamla badrum i bostadsrättsföreningar och liknande, det är för farligt.

Förutom de många priserna gick Amanda också till final i utnämningen av ”Årets bråkigaste kvinna 2020”. Och bråkig är hon – i alla fall när det gäller miljömålen inom byggindustrin, som borde vara mycket mer ambitiösa enligt henne.

– Herregud, en tredjedel av alla jordens resurser används till produktion inom bygg. En tredjedel av allt avfall som flödar runt i Europa kommer från byggsektorn. Det behöver vi göra något åt.

Enligt Amanda är det tekniskt möjligt att återbruka mycket mer av en byggnad än vad som görs i dag.

– Arkitekter representerar starten på ett byggprojekt. Rivare representerar slutet. Det borde inte vara så. Tänk om arkitekter och rivare började samarbeta med varann, funderar Amanda.

Framtidens rivare skulle i hennes önskevision kunna vara starten på bygget. I stället för att riva en hel fastighet ner till marken och bygga nytt på samma ställe, blir rivarens uppgift att plocka ner allt och behålla husets skal, betongstommen, samt vissa bärande innerväggar, efter arkitektens anvisningar. Sedan åter-
används dessa delar – i det nya projektet.

– Att bevara betongen på plats är det mest klimatsmarta. Dessutom blir det bättre arbetsmiljö. Betongdammet är skadligt för lungorna.

Att bevara betongen på plats är det mest klimatsmarta. Dessutom blir det bättre arbetsmiljö.

Redan 2012 startade CS Riv ett systerbolag som heter Brattöns Återbruk. Där säljs demonterad inredning och byggmaterial från rivningarna, en affärsmodell som är unik bland bolagen i rivningsbranschen.

– Andelen återbrukat material som återanvänds representerar hälften av hela CS Rivs klimatpåverkan, från till exempel maskinpark och lokaler. Det är en enorm besparing, säger Amanda stolt.

Det började med att rivarna själva reagerade på hur mycket fint byggmaterial som bara blev avfall. Så såddes fröet till affärsidén att sälja byggmaterial från rivningar. Men det krävdes en del juridiskt arbete för att få ta hand om materialet, som ju egentligen tillhör fastighetsägaren.

Amandas tanke när hon avslutade miljöstudierna, var att hitta ett företag med höga ambitioner när det gäller återbruk och miljö. Hon visste inte vid den tidpunkten, för två år sedan, att det företaget fanns inom bygg.

Men när hon fick ett konsultuppdrag på CS Riv lärde hon känna rivningsbranschen. Och blev handlöst förälskad. Hon blev kvar på heltid i företaget och från den stunden började en resa som innebar att hon fick lära sig saker hon inte lärt sig på universitetet.

– Alla rivare är återbruksexperter och allt det praktiska jag kan om demontering har jag lärt mig av dem, säger hon.

Amandas alla priser och utnämningar har följts av galamiddagar. Till varje tillställning kommer hon i omsydda, återbrukade galaklänningar, eller kläder av återvunnet material. Som den gången hon var prisutdelare, och hade rivningsmönstrade (självklart eftersom hon är i rivningsbranschen) nylonstrumpor av återvunnet nylon.

Men när Amanda beskriver sin vardag är det hennes arbetsuppgifter inom CS Riv som ger henne tyngd. Och hon tror att byggsektorn är en av de branscher inom näringslivet som kommer att utvecklas snabbast under de kommande tio åren.

– Jag vill höja rivningsbranschens standard. Om vi lyckas med det, kommer det att vara bra för miljön, bra för rivarna som får en säkrare arbetsmiljö och bra för kvaliteten. Det kommer också att gynna vårt företag eftersom det tyvärr oftast är priset som är avgörande för kunden, vilket gör att CS Riv inte får kredd för sitt arbete. Om hela branschen lyfts upp och tar miljöansvar, kommer vi att kunna konkurrera på samma villkor som andra företag i rivningsbranschen.