Hittade vägen ut ur missbruket – "Jag kunde inte tro att jag var alkis"

Det är en sensommardag i augusti och Jesper är 21 år. Han är på väg till ett möte på socialkontoret i Kalmar. Han har inte haft något jobb på länge och hans liv är en ständig kamp mot alkoholen.

Ibland är han nykter flera veckor, sedan blir suget för stort och han börjar dricka igen. Så där håller det på fram och tillbaka under ett års tid.

– Jag var otrevlig, tjurskallig och hade självmordstankar varje dag. Jag mådde sämre än när jag drack.

Just den här dagen mår han extra dåligt och bakom sig har han flera självmordsförsök. Efter mötet dröjer sig Jesper kvar i rummet.

– Vi är klara. Var det något mer? frågar kvinnan på socialtjänsten.

Då bryter Jesper ihop. Han orkar inte mer.

– Jag säger att jag måste ha hjälp och att jag måste ha hjälp nu. Jag säger att det är bråttom.

Dagen på socialkontoret är en vändpunkt. Det är den viktigaste dagen i Jespers liv. Han börjar en tolvstegsbehandling inom en vecka och börjar förstå att han har en sjukdom.

– Jag kunde inte tro att jag var alkis, fast jag bara var 21 år. Men alkoholism är en beroendesjukdom, precis som missbruk av narkotika, spel, sex och mat.

Jesper gick under ett år på behandling och var sedan nykter under fem år. Vid 27 års ålder hade han ett återfall, men de senaste elva åren har han inte druckit en enda droppe. Han har sambo och två små flickor och trivs med sitt arbete som plåtslagare på JR Plåt, där han just nu arbetar med plåtjobb på en golfbana på Öland.

–  Jag fastnade för plåt. Man får tänka till och det är konstnärligt. Det är ett riktigt hantverk och så gillar jag att jobba utomhus.

Det är svårt att tänka sig i dag, men under flera år var Jespers liv ett kaos. Han hade varken jobb eller bostad. Han levde på botten av samhället, blev misshandlad, rånad, sov i trappuppgångar och umgicks med småkriminella personer.

– Jag levde ett stökigt och farligt liv. Vi drev omkring. När solen gick ner så gick vi upp.

Jesper var 13 år när han hade sin första fylla. Han och hans bästa vän hade bestämt att de skulle bli fulla. Men redan dagen efter tyckte kompisen att det blev för mycket, men Jesper är av en annan åsikt.

– Om jag blir så här modig efter sex öl så blir jag dubbelt så tuff om jag dricker mer.

Under högstadiet var det stökigt. Jesper var rastlös och sysselsatt med att få pengar och sprit till nästa helg.

– Det blev ett heltidsprojekt. På rasterna gick jag omkring med ett block och tog upp beställningar.

Läs mer: Därför får alkoholister inte hjälp på jobbet

När han var 17 år ville han bort från Småland. Han blev ihop med en tjej, flyttade till Stockholm och fick jobb på en bilverkstad. I Stockholm skulle allt bli annorlunda.

– Jag skyllde på hålan, där jag bodde. Klart att man krökar där. Det hör till att man skyller på allt utom på sig själv.

Jesper återkommer till det flera gånger under intervjun. Att en alkoholist gärna vill skylla på olika omständigheter som gör att hen dricker.

– Men problemen fanns i mig. De försvann inte för att jag flyttade till Stockholm, fick en flickvän eller bytte jobb. Där jag fanns var problemen.

Jag skyllde på hålan, där jag bodde. Klart att man krökar där. Det hör till att man skyller på allt utom på sig själv.

I Stockholm fick Jesper sitt första lärlingsjobb som plåtslagare. Men alkoholen fortsatte att ta stor plats i Jespers liv och han var ute nästan varje kväll.

– Det var alltid någon kompis som ringde och frågade om jag ville ta två öl efter jobbet. Men det slutade aldrig någonsin med två öl.

Jesper var sjukskriven ofta, ibland flera dagar i veckan.

– Jag skämdes. Jag var inte sjuk utan fyllesjuk.

Vad sa chefen?

–  Jag hade väldigt låg lön som lärling, så han tyckte det var okej. Han var snäll och hade själv haft problem med alkoholen.

Jesper har haft flera olika byggjobb och arbetat som plåtslagare, målare och takarbetare. Han tycker inte att det sups mer i byggbranschen än andra yrken, men att det generellt sett finns en dålig kunskap vad alkoholism handlar om.

– Man tror att det bara är dålig karaktär. Att det bara är att rycka upp sig och ta sig i kragen. En chef tyckte att man bara är dum i huvudet när man super.

Jesper har många gånger genom åren behövt förklara vad alkoholism är.

– Att det är en obotlig sjukdom, men behandlingsbar. När jag förklarar hur det funkar så blir det en annan förståelse.

Han brinner för att hjälpa andra. Under flera år höll han föreläsningar på gymnasieskolor för att nå ut till unga människor.

– Det är så många som brottas med samma problem som jag själv hade och de måste få kunskapen och hjälp mycket tidigare.

I våras startade han podden ”2 fyllon och 1 sanning” med entreprenören Freddy Ehrnborg Kallmeby. De fick kontakt när Freddy vände sig till Jesper för att komma ur sitt eget missbruk.

– Jag lovade att det skulle gå bra om han följde tolvstegsprogrammet. Men om man gör på något annat sätt eller hittar på andra lösningar så kommer det inte att gå bra.

Podden startade i våras och 15 avsnitt har sänts. Avsnitten tar upp flera aspekter av alkoholmissbruk som exempelvis medberoende och barn i alkoholistfamiljer.  Varje måndag sänds ett nytt avsnitt och responsen har varit stor.

– Varje vecka får vi otroliga mejl, ibland hjärtskärande. Det väcker känslor när man pratar om alkohol.

Och extra meningsfullt känns det förstås när någon blir hjälpt av podden. Jesper berättar om kvinnan som berördes så starkt när hon lyssnade på ett av avsnitten. Samma kväll gick hon på sitt första AA-möte.

– Det är stort, då vet jag varför vi gör det här.