Här testas nya listan: "Ger upp till 5 procent mer"
Nu är den här – den nya ackordslistan. Än så länge handlar det om provverksamhet. Några som är med och testar är ett bygglag i Jönköping.
De ligger i byggbodarna. Ofta i pappershögen på matbordet framför lagbasen. Tummade, nedklottrade och kaffebefläckade. Det handlar naturligtvis om klassikerna ”Nybyggnadslistan 1999” och ”Ombyggnadslistan 1999”. Två tidslistor som under de senaste tjugo åren utgjort grunden för många löneuppgörelser på landets byggarbetsplatser. Men nu är de på väg ut – de två listorna ska ersättas med en enda. En i grunden omarbetad variant med nya enhetstider
och där flera nya arbetsmoment och nytillkomna material ingår.
När det gäller enhetstiderna har ett mål varit att jämna ut oddsen för inarbetningen. Det är välkänt att på den gamla listan har exempelvis betong och armering generellt gett en högre inarbetning och därmed bättre betalt än inredning och snickerier. Därför har timmar tagits från moment som brukar ge hög inarbetning till andra med lägre. Namnet då, jo det fantasieggande ”Ny- och ombyggnadslistan 2018”.
Hela projektet med den nya listan är lite hemligt. I alla fall innehållet. Därför finns det bara 200 tryckta och numrerade exemplar. Rikard Rothzén är snickare och lagbas på Asplunds Bygg på en arbetsplats i centrala Jönköping. Han är ägare av nummer 19.
– Jag bad om att få nummer 1 men det gick tydligen inte, säger han och skrattar.
Han och två arbetskamrater har just börjat gå på den nya listan. Projektet är en ombyggnad av ett kontor till 17 studentlägenheter. Inget jättejobb, utan det ska vara klart till sommaren.
– Vi har inte gjort någon avstämning ännu men jag siktar på en lön på mellan 230 och 240 kronor. Och det hade jag gjort även om jag jobbat på den gamla ombyggnadslistan.
Arbetet med att ta fram den nya listan påbörjades redan 2010.
Sveriges Byggindustrier och Byggnads har gjort det tillsammans i en arbetsgrupp.
– Vi har vänt på alla stenar och jag känner mig stolt över att vi nått så långt när det gäller nya metoder och material som i dag är kända på byggmarknaden, säger Svante Bjurgren, som arbetar på kalkylavdelningen på Asplunds Bygg.
Han har varit med från arbetsgivarsidan i omgörningsarbetet från start och är i dag glad ägare till listan med nummer 21.
Men varför är då listan hemlig och varför rullas den inte ut i hela landet då den är tryckt och klar? Vi börjar med det senare. Det finns nämligen en liten hake som parterna inte är riktigt överens om. Och det gäller värdet på den nya listan. Vid en sådan här omfattande förändring av listan är det i det närmaste en naturlag att arbetsgivarna vill komma undan så billigt som möjligt. Samtidigt som arbetstagarsidan vill få så mycket som möjligt.
– Tanken är att listan ska vara kostnadsneutral utslaget över ett helt projekt. Vi på facket har i alla fall inte haft någon ambition att höja värdet på listan, säger Daniel Larsson, ombudsman på Byggnads förbundskontor.
Med andra ord ska det varken bli lättare eller svårare att arbeta in tid utan det ska vara ett nollsummespel där lite kortare tid på vissa moment ska vägas upp av andra som fått bättre enhetstider.
För att ta reda på värdet på listan har parterna därför bestämt att den ska testas under en provperiod. Under de kommande två åren ska bygglag jobba mot den nya listan. Alla avstämningar ska samlas in och sedan ska storleken på inarbetningen jämföras med gamla listan. Hittills är tre byggbolag med och testar.
– Vi vill ha in fler bolag som provar listan. Min uppfattning är att de bygglag som ingår hittills alla är högpresterande, rutinerade ackordslag och då finns det en risk för att vi får fel värde på listan. Vi behöver därför få in andra som är helt nya på ackord och som kanske gått på tidlön tidigare, säger Daniel Larsson.
Snickarna Anders Karlström och Jerker Johansson sitter i fikarummet på bygget i Jönköping och bläddrar i listorna. Anders hummar lite besviket när han ser att det kapats en del tid på betongen. Och Jerker tycker att det är bra att det tillkommer fler timmar för snickerier, men är inte helt nöjd.
– Jag tycker att de inte borde tagit bort timmar på något, utan bara lagt till på moment som brukar gå dåligt.
De två hoppar fram några sidor och börjar granska hur det ser ut för väggar invändigt med gips och OSB-skivor. Ett arbetsmoment de har mycket av på det här bygget. På hela den öppna kontors-
ytan ska det upp många meter plåtreglar och det krävs flera lager skivor, två gips och en OSB på var sida, för att studenterna ska få studiero. Tiden för OSB-skivorna är samma som tidigare. Samma sak gäller monteringen av plåtreglarna. Däremot
har enhetstiden för gipsen förbättrats. Från 0,13 till 0,15 (0,15 är andelen av
en timme för att montera 1 kvm. I detta fall har tiden för att montera 1 kvm alltså utökats från 7,48 minuter till 9 minuter).
Lagbasen Rikard Rothzén plockar fram miniräknaren.
– Vi ska sätta upp 1 246 kvadratmeter skivor och för det har vi fått 25 timmer mer på den här nya listan jämfört med gamla. Alltid något, konstaterar han.
I dag vet ingen resultatet av provverksamheten, men Svante Bjurgren på kalkylavdelningen säger att han är ganska säker på att den nya listan ökar möjligheten till inarbetning.
– Det handlar om mellan två och fem procent. Jag har fog för att påstå det, jag har jämfört några olika objektstyper som vi haft här på Asplunds Bygg.
Men att det möjligen finns fler timmar i den här listan innebär inte att lönen kommer att öka. Det tror i alla fall inte Svante Bjurgren.
– Om listan är höjd med 5 procent så anser jag att arbetsgivaren har goda möjligheter att inte låta löneglidningen bli fem procent. Parterna måste ta sitt ansvar för listans fortlevnad.
Listan täcker in mellan 80 och 90 procent av det som ingår i en uppgörelse. Det finns alltså en del saker kvar att diskutera.
– 100 procents täckning klarar ingen. Det tillkommer saker som typ vinterväder, kranköring och annan timtid. Där kommer lönen regleras så att det blir en löneglidning som är rimlig. Jag tror inte någon kommer att gå in och peta på den fasta delen eller riktpunkten för att anpassa lönenivån.
Ett annat mål med listan har varit att göra den begriplig för alla. Arbetsmomenten och materialet kallas i så stor utsträckning som möjligt för vad de heter ute på bygget. Syftet är att platschefer, lag-
basar och andra på bygget snabbt ska hitta vad de letar efter. Att listan underlättar arbetet håller Rikard Rothzén med om.
– Skrivarbetet är enklare och går snabbare. Det blir inte lika mycket saker som jag måste komma ihåg och hålla koll på. Eftersom nästan allt finns med blir det färre hitte-på-lösningar för saker som inte fanns med i förra listan som en del skivor i nytt material.
Ett par andra saker som Rikard spontant gillar med den nya listan är att de olika objektstyperna är borta. Istället är tanken att objektstilläggen ska riktas mot moment som är extra komplicerat. En förändring som inneburit att laget i Jönköping fått mer tid för all håltagning över 2,8 meter. En annan nyhet är att det generellt är bättre tider för arbete på höjd.
Och så till slut – den stora hemligheten. Varför får inte innehållet i listan spridas hur som helst? Bakgrunden är att det i dag finns en uppsjö av hemmasnickrade varianter på listorna från 1999. I takt med att tiden gått har parterna ute på byggbolagen själva anpassat listan efter nya material och arbetsmoment. Och det har bollats med enhetstider hit och dit.
– Listorna är från 1999. De är som gamla bilar och på varje företag har de lappat och lagat för att det ska fungera. Det ser inte likadant ut någonstans i landet, säger Daniel Larsson.
Parterna är därför rädda för att om innehållet i nya listan kommer ut finns det en risk för att man ute i landet kommer fortsätta att lappa och laga; att man kommer plocka delar från nya listan som rör bland annat nya material och arbetsmetoder och bara bygga vidare på listan från 1999.
– Den utvecklingen vill vi inte ha, säger Daniel Larsson.
När landar då ”Ny- och ombyggnadslistan 2018” i en byggbod nära dig? Ja, förhoppningen är att den ska kunna delas ut den sista mars 2021.