Har du rätt till jobbmobil? – så gör stora byggbolagen
Får du firmalur eller inte? Byggbolagen gör olika. ”Jag skulle vilja ha valmöjligheten. 50 procent av kontakterna handlar om jobbet”, säger Filip Allansson, snickare på JM.

Filip Allansson jobbar som snickare på JM och skulle vilja ha en jobbmobil.
– Jag skulle vilja ha valmöjligheten i alla fall. Det ringer i min privata telefon hela dagarna. Det är bara att kolla i min kontaktlista så ser man att 50 procent av kontakterna handlar om jobbet, säger han.
Om företaget förväntar sig att man ska använda sin mobil som ett arbetsredskap så ska byggjobbaren erbjudas arbetstelefon. Men hur gör byggbolagen? Byggnadsarbetaren kontaktade ett antal av dem.

På JM förväntas inte yrkesarbetarna använda mobilen för lönerapportering, ritningsläsning, ID06-app eller kontakt med arbetsledare, så någon generell utdelning av jobblurar finns inte. Vissa roller kräver dock mobil.
Men en mobil blir mer och mer ett arbetsredskap. Tror ni att fler av era kollektivanställda kommer att behöva företagstelefon i framtiden?
– Vi ser ett behov av att våra hantverkare inom en snar framtid behöver få tillgång till digitala verktyg. Det behöver dock inte vara i form av en arbetstelefon utan kan även vara Ipads eller liknande, säger Malin Lundgren, hr-direktör på JM.
Det skulle vara vettigt att ge ekonomiskt bidrag till oss som använder våra privata telefoner på jobbet.
På Skanska får alla yrkesarbetare firmalur. Allt från lönerapportering till ritningsläsning görs på den eller på en padda.
– Vi har sedan länge beslutat att alla ska ha en jobbmobil i sitt arbete och insåg tidigt att telefonen blir ett allt viktigare hjälpmedel, säger Matti Kataja, tillförordnad presschef på Skanska.
Peab har inte en lika tydlig policy som JM och Skanska. Den som använder sin mobil mycket i jobbet får en företagslur av företaget, men det sker inte per automatik.
– Den som vill ha en arbetstelefon och behöver den i jobbet får en. Ett vägprojekt till exempel som är flera mil långt kräver ju att man kan kommunicera på ett vettigt sätt, säger Kenneth Söderström, facklig förtroendeman på Peab.
Veidekke har en liknande inställning. Den som tycker sig ha behov av en företagstelefon får det, men företaget förväntar sig inte att alla ska jobba digitalt och använda firmatelefon.
– Det är främst skyddsombud och lagbasar bland yrkesarbetarna som har jobbmobil och sen väljer vissa tekniknördar att ha firmalur också. De använder Dalux, ett system för att se 3D-ritningar, och när vi kör ackord använder vi sharepoint för kommunikation, säger Joakim Stafsudd, facklig förtroendeman på Veidekke.
Rörmokaren Marko Lappalainen är lagbas och använder sin jobbmobil till praktiskt taget alla kommunikativa arbetsuppgifter. Han har två simkort i en och samma lur, ett privat sim och ett för jobbet.
– Jag beställer material, kollar ritningar, tar emot mejl och skickar mejl, rapporterar killarnas arbetade tid. Sms till chefer. Jag fattar inte hur jag klarade av mitt jobb utan mobil tidigare, säger han.

En som verkligen vill ha firmamobil men som inte får någon av företaget är kranföraren Emma Rehnberg.
Hon har numera ett stort antal mobilnummer i sin privata mobil som går till byggnadsarbetare i olika arbetslag på marken som vill samordna lyft i samarbete med henne.
– De skickar sms när som helst och frågar om jag kan lyfta, trots att jag är hemma och vabbar eller är sjuk. Med tanke på hur många som har mitt telefonnummer nu, och eftersom jag förflyttar mig mellan olika byggen, tycker jag att det är lämpligt med en arbetstelefon, säger hon.
Emma skrev ett inlägg på Facebook och frågade sina kranförarkollegor hur de använder sin mobil. Av 20 kranförare använde tolv firmalur och åtta använde privat. Men de som hade privat mobil lämnade bara ut numret till arbetsledare på bygget.
Jag beställer material, kollar ritningar, tar emot mejl, rapporterar killarnas arbetade tid …
Det är dock oklart om personerna med privatmobil tackat nej till företagslur. Efter att vi genomfört ett stort antal intervjuer visar det sig nämligen att väldigt många tackar nej till arbetstelefon för att i stället använda sin egen i kontakt med arbetsledning. Orsaken är att man är bekväm med sitt eget mobilmärke där man har ”allt”. Många säger att man inte vill gå runt med två telefoner.
Bengt Jonasson, snickare på Veidekke, är en av dem.
– Men däremot tycker jag att det skulle vara vettigt att ge ett ekonomiskt bidrag till oss som använder våra privata på jobbet. Jag vet andra arbetsgivare som gör så. Bidraget ska delvis täcka kostnaden för dem som har privata telefoner i jobbet.
Sten Ödborn, skyddsombud på JM, blev erbjuden arbetsmobil men tackade även han nej. För krångligt och jobbigt med två lurar, ansåg han.
Vår undersökning visar emellertid att det finns en grupp byggjobbare som flitigt använder sina företagsmobiler i de flesta företag: byggservicepersonal.
Yrkesarbetare hos mindre underentreprenörer – arbetare som i stor utsträckning arbetsleder sig själva – utrustas också alltid med jobbnalle för att de enkelt ska kunna avrapportera, ta emot ritningar, kontakta kunder och chefer.