Här dör hundratals i byggolyckor – varje år
Runt 400 döda i byggolyckor varje år. Få är med i facket. I Ukraina är arbetsdagar på 12–16 timmar normalt för att kunna leva på bygglönen.
Himlen är grå, mot skyn tornar byggkranar upp sig. Platsen är ett område i utkanten av huvudstaden Kiev, där 25 meter höga hus håller på att byggas. Tidigare socialistiska byggbolaget DBK-Zhytlobud bygger 800 lägenheter i sex hus. Här, liksom på de allra flesta byggena är det ukrainare själva som bygger.
Tunga byggelement, väggar i betong, hämtas på marken och lyfts upp på husen för att bli till en ny våning. Samtidigt jobbar ett annat gäng med fasader från klätterställningar. Uppe på taket används inte skyddsräcken. Skyddet bygger på personlig skyddsutrustning. Såhär på håll är det omöjligt att se om linorna är på plats eller inte.
– Alla ska ha skyddssele och linor vid risk, säger Genadij Goncharenko, säkerhetschef på företaget.
Men det är ofta bekymmer att få detta att följas, konstaterar han.
Här finns kollektivavtal och skydd men säkerheten på byggena i Ukraina är ett enormt problem. Både på väg till och från detta bygge syns byggnadsarbetare jobba helt utan skydd på höga höjder.
– Mer än 50 personer dör varje år i byggbranschen. Och den siffran gäller bara dem som är registrerade som arbetare och som täcks av socialförsäkringssystemet. Våra beräkningar tyder på att dödsfallen är långt fler. Att ytterligare 350– 400 byggnadsarbetare dör i byggolyckor men dessa arbetare finns inte med i systemet, säger Vasyl Andreyev, ordförande i byggfacket Profbud.
Han är med på bygget och har dagen innan, på fackföreningskontoret i centrala Kiev, berättat om fackets stora frustration över dödsfallen. Byggbranschen har gått om gruvarbete som den farligaste branschen i landet.
– Bara i förra veckan dog sju byggnadsarbetare i olyckor. Bygg i Ukraina är en informell sektor.
För det mesta är byggnadsarbetarna i stora städer människor som kommer från landsbygden. Det är arbetare som i regel saknar alla former av skydd men många jobbar helt utan säkerhetsutrustning 100 meter upp, berättar han.
Andra saker som bidrar till olyckor och dödsfall är stressen och de långa arbetsdagarna. Ofta 12–16 timmar, sex dagar i veckan för att få ihop till en lön man kan leva på.
Ukraina med 45 miljoner invånare har plågats av många omvälvningar som påverkar det fackliga arbetet och de villkor byggnadsarbetarna tvingas acceptera. Utanför fackets hus ligger Majdantorget där fler än hundra personer dödades, under upproret 2014, då det var en folklig manifestation för ett närmande till EU. Protesterna slogs ner av regeringen och fackförbundets dåvarande hus brändes ner. I landet pågår också en ockupation av Ryssland i Krim och ett lågintensivt krig i östra delarna av landet där ryssvänliga områden försökt bryta sig ut. Oroligheterna har lett till ett stort antal internflyktingar som är i behov av försörjning. Allt detta pressar lönerna. Ukraina ligger dessutom högt upp bland länderna med mest korruption i världen och byggbranschen är en av de värsta branscherna med mycket mutor, enligt facket.
Vasyl Andreyev suckar lite och konstaterar att de kämpar. Både för arbetarnas liv och deras rättigheter. Men organisationsgraden är ännu låg. Byggfacket Profbud har 67 000 medlemmar. Men då ingår såväl byggnadsarbetare som folk från byggmaterialindustrin, yrkeslärare, ungdomar med flera. Officiellt finns 160 000 legalt anställda byggnadsarbetare, men facket uppskattar att det finns ytterligare flera hundratusentals som jobbar informellt. Ett av den senaste tidens största problem är flera förslag från regeringen.
– Det skulle radera 90 procent av våra fackliga rättigheter. Försämringarna omfattar såväl rättigheter vid anställning som säkerhet på arbetsplatserna. Det skulle radera lagstiftningen rörande hälsa- och säkerhet, säger han.
Tillbaka på bygget står Irina Vernitskaja som jobbar med stuckatur, slipning och spackling utanför en bod för kvinnliga arbetare. Kvinnliga yrkesarbetare är betydligt vanligare här än i Sverige och utgör cirka 30 procent av fackets medlemmar. Hon har jobbat 28 år i yrket och har varit med på detta bygget sedan det allra första huset började byggas för två år sedan. Eftersom här finns avtal har hon åtta timmars arbetsdag med en timmas lunch, måndag till fredag.
– Men, vi har väldigt låga löner, från 400–800 dollar i månaden. Vissa tjänar inte mer än 250–300 dollar i månaden, berättar hon.
I svenska kronor blir det mellan 2 500 och 7 800 kronor i månaden. Det är svårt att få ihop ett kapital, att till exempel köpa en lägenhet på den lönen. Många arbetare reser därför utomlands för att försörja sig och får lätt jobb.
I Ukraina har byggbolagen i sin tur problem att få tag på kvalificerad arbetskraft, men någon migration hit är det inte tal om. Runt 900 000 arbetare, majoriteten byggnadsarbetare, har rest till Polen. Ett stort antal stannar där, andra får papper och drar vidare ut i Europa. Flera skandaler har uppmärksammats i europeiska länder, när ukrainska arbetare fått papper på att de är polacker och blivit utstationerade för att bygga. I Sverige har vi rapporterat om flera fall där ukrainska arbetare lurats på lönen och utnyttjats grovt. Andra råkar ut för olyckor men har ingen hjälp att hämta av myndigheterna när och om man återvänder.
I en bod i närheten finns Valentina Pogrebnjak som är målarchef på bygget. Också hon befinner sig i en bod för kvinnliga byggnadsarbetare.
– Så har det alltid varit, och det är så vi trivs bäst. Med skilda bodar, säger hon.
Spetsgardiner, matta på golvet, fina bilder på väggarna och en mikro.
– När vi får en stund över brukar vi ordna det fint, säger hon.
Hennes kollega Irina har inte haft några planer på att resa utomlands, hon har barn och familj och bor en bit från bygget i Kiev. Irina säger att hon är van vid jobbet på bygget. Men att hon kan vara rädd för att det är så många kranar och lyft. Säkerhetschefen griper in och säger att här är man noga med säkerheten
och att facket har en viktig roll. Han berättar att det finns kontroller av säkerhetsarbetet i flera led och att de som jobbar med de farligaste jobben tjänar extra mycket, som kompensation.
– Vi har bara haft en olycka. En man var på 55 meters höjd och föll i en trappa. Inte hela vägen och han är tillbaka på bygget nu. Staten gav stora böter för olyckan, berättar han.
Få allt om arbetsmiljö på bygget i ditt flöde – gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget