Här är Årets sämsta bygge: ”Glad för varje timme man överlever”
Flåset i nacken, den ständiga röran och livsfaror för arbetarna blev för mycket. Chef efter chef slutade. Byggjobbare lämnade. Underentreprenören drog sig ur. Byggnadsarbetaren utser årets sämsta bygge.
Vet du mer? Tipsa Byggnadsarbetaren!
red@byggarb.se, 072-215 83 36
Mitt i centrala Eskilstuna uppför Frense Living Bygg hyreslägenheter. Bygget har kantats av ständiga problem och livsfaror, något som femton personer – regionala skyddsombud, chefer och byggnadsarbetare – oberoende av varandra berättar om.
”Hela bygget var en katastrof”. ”Det värsta bygget jag varit på”. ”Glad att man klarade sig med livet i behåll”, är några av deras kommentarer.
Minst fem platschefer eller arbetsledare har sagt upp sig efter en kort tid på bygget. Arbetare har bett sina chefer om förflyttning. Underentreprenören Assemblin drog sig ur.
Av de femton personer vi intervjuat vill få skylta med sina namn. Det finns en rädsla för negativa konsekvenser.
”Ingen ville vara där”. ”Säkerheten var så dålig att vi var rädda att gå ut”. ”Man kände sig otrygg”.
Både chefer och arbetare beskriver sin oro för säkerheten och frustrationen över att skyddet inte prioriterades:
- Valv som helt saknade skyddsräcken.
- Fallskydd som ofta var felaktigt monterade eller inte ordentligt fastsatta.
- Valv med öppna schakt på vissa ställen.
- När man byggde uppåt hann man inte sätta staket utan man satte avspärrningar i form av plastband.
- I trapphusen fanns det provisoriska räcken som saknade förankring.
- Första förband saknades.
Byggherren riskerade hellre arbetsplatsolyckor, än att lägga pengar på säkerheten.
Vad byggs: Tre höghus, 152 hyresrätter.
Vem bygger: Frense Living Bygg (FL Bygg).
Byggherre: FL Bygg.
En av arbetarna berättar:
– Dammigt och skräpigt överallt, på valven satt staketen inte fast till en början utan hängde löst. Schakten var öppna, inga skydd, vid trapporna saknades det räcken, det var snubbelrisker överallt, de lyfte containrar överfyllda med skräp över husen utan att säkra lasten.
En annan arbetare berättar att han inte vågade gå överallt på arbetsplatsen utan tog speciella omvägar som han bedömde som tryggare.
En tredje säger:
– Jag mådde inte bra där, det är det enda bygget jag känt så på.
En chef berättar att även tjänstemännen var oroliga för att gå ut på valven. ”Det var stora hål. Man kunde ju ramla ner och dö”.
Han sammanfattar: ”Den största bristen på arbetsplatsen var säkerheten. Byggherren riskerade hellre arbetsplatsolyckor, än att lägga pengar på säkerheten”.
En arbetare berättar att det på ett ställe låg en presenning, som i själva verket dolde ett hisschakt.
– Man kunde tro att det var gjutet där.
De ständiga chefsbytena är en av orsakerna till att planering och samordning inte fungerat, menar samtliga femton personer som vi talat med.
– Jag fick ingen överlämning när jag kom, eftersom den förra platschefen redan försvunnit och jag kastades in i produktionen utan en chans att läsa in mig, säger en tjänsteman med cirka 30 års erfarenhet av branschen.
Han påpekar att han aldrig brukar skicka upp folk på valven innan fallskydden är säkra och korrekt monterade, men pressades av byggherren att strunta i skyddsfrågorna och tvingades lägga tid på byggandet i stället.
– Har man en chef som flåsar en i nacken är det svårt. Jag insåg snabbt att Nystavaren inte var en bra arbetsplats och släppte jobbet på FL-Bygg.
Se FL Bygg:s svar längre ner i artikeln
- Arbetsgivaren FL Bygg, har utmärkt sig genom att man utsatt personalen för fara genom brister i arbetsmiljön. Dessutom vittnar ett stort antal personer samstämmigt om psykiskt dålig arbetsmiljö.
- Det är ovanligt att så många, oavsett position och oberoende av varandra, samfällt kritiserar hur bygget organiserades vad det gäller säkerhet och samordning. Personalomsättning bland chefer och arbetare på bygget, skyddsombudsstopp, vår muntliga kartläggning samt bilder vittnar om att arbetsplatsen inte uppfyller vad som kan förväntas av en relativt stor spelare i byggbranschen.
Christer Heldring, regionalt skyddsombud på Byggnads, menar att platscheferna har haft en svår situation när Byggnads ställt krav:
– De hann bara släcka bränder. De hade inga resurser, ingen egen personal utan bara bemanningsföretag och underentreprenörer. Vem ska då göra skyddsarbetet? Vem täcker över hål, schaktöppningar, tar bort snubbelrisker? Ingen vet någonting, ingen tar ansvar. Platscheferna gjorde så gott de kunde.
En svårighet som flera chefer återkommer till är den hårda styrningen av projektet från ägaren av bolaget, vd:n för FL Bygg.
– Prioriteringen var att bygga uppåt, inte städa och se till att farliga saker åtgärdades, säger en av underentreprenörerna.
En byggnadsarbetare vittnar om hur han blev tillsagd att utföra en viss arbetsuppgift, för att senare styras om helt mot en annan arbetsmetod, till att efter en tid sätta punkt för hela jobbet innan det var färdigt. Då kom cheferna på att det blev för dålig byggkvalitet med det tillvägagångssättet.
– Det är lätt det sämsta bygget jag varit på, ända från planering till arbetsledning.
En chef berättar att det saknades konstruktionsritningar. Ingen visste hur armeringen skulle dimensioneras.
– Inget var färdigt. Vi fick sitta med konstruktören för att få information.
- Det är redaktionen som utser årets sämsta bygge.
- Utnämningen bygger på vår bevakning under året, en rundringning till Byggnads regioner, olika myndigheter, slagningar i diarier samt andra källor.
All röra fick konsekvenser. En av arbetarna minns hur han arbetade på valvet. Plötsligt borrade någon rakt upp genom golvet från våningen under. Han träffades nästan.
– De använde fel längd på borren.
I handlingarna stod det precis vilken borrlängd de skulle använda.
Skyddsombuden fick tjata om allt: ”Bjälklagsöppningar, armeringsjärn utan skydd, Combisafe som inte var fastsatta och dåligt med belysning”. De upprepade också sina krav om att det måste finnas fler förbandslådor.
– Vi fick höra att det var för dyrt och att folk snor hem dem. Det tog ett halvår innan de tog dit förbandslådor och då var de inte ens vettiga, godkända lådor.
Man får vara glad för varje timme man överlever på ett sånt bygge.
Till slut vägrade flera kritiska arbetare gå upp på valven. Samtidigt tillät ledningen, enligt våra källor, utländska byggjobbare från bemanningsföretag att vara på valven innan skyddet var ordnat.
– När de hyrde in annan arbetskraft, fixade man inte staket åt dem. Jag hade inte mått bra om någon av de utländska arbetarna hade ramlat ner och dött eller skadat sig, säger en av underentreprenörerna.
En arbetare riktar kritik mot Byggnads. Han tycker att facket borde ha stoppat bygget varje gång en allvarlig brist upptäcktes.
– Det är ju det enda som hjälper. Då hade de varit tvungna att rätta in sig i ledet.
Ombudsmännen på Byggnads i Eskilstuna är självkritiska.
– Vi borde nog hårdbevakat bygget ännu mer, säger det regionala skyddsombudet Christer Heldring.
Samtidigt menar han att facket varit där oftare jämfört med andra arbetsplatser.
– Det är fem olika regionala skyddsombud som varit på platsen, men det har varit svårarbetat då det i omgångar inte funnits några medlemmar där. Vi har inte haft några förtroendevalda. Speciellt efter att Assemblin hoppade av bygget.
För cirka en månad sedan stoppade Byggnads och Elektrikerfacket delar av bygget. Arbetarna fick inte beträda valvet på åttonde våningen. En trappa upp till valvet hade förankrats med en stropp, i en tillfällig stolpe högre upp, och den saknade flera delar. En rullställning på våningsplanet riskerade att tippa och förbjöds även den. Senare åtgärdades bristerna och arbetet kunde återupptas. Byggnads och Elektrikerna gör nu täta kontroller för att se till att regler gällande fallskyddet följs.
FL bygg-vd:n om kritiken: ”Känner inte igen problemen”
Tidningen Byggnadsarbetaren försökte förgäves nå Holger Frense, vd och storägare i FL-bygg, under ett par veckor. Ett par dagar efter pressläggning hör han plötsligt av sig. Han vill då svara på frågor om den hårt kritiserade arbetsmiljön på kvarteret Nystavaren i Eskilstuna.
Hur ser du på den kritiken?
– Byggnads har varit på plats i princip varannan vecka, ibland varje vecka. De har gått skyddsronder och Byggnads har inte sett de här bristerna. Arbetsmiljöverket har varit där minst två gånger och de har inte heller sett några brister som de här personerna beskriver, säger Holger Frense.
Så du håller inte med om att det har varit några arbetsmiljöproblem på bygget?
– Inte på det sättet som det beskrivs, det tror jag inte. Jag är inte själv på plats så ofta, kanske en gång per månad. Jag har personal där som ska ta hand om arbetsmiljön, men jag tror att Byggnads garanterat skulle stängt ner oss om vi inte skulle sköta arbetsmiljön.
Det skulle de aldrig gjort det om det var så farligt
Men det hände ju nyligen, att Byggnads stoppade bygget.
– Ja, de har gjort de en gång. Det var på kvällen, det sista lyftet man gjorde, man flyttade en ställning från Hus 2 till Hus 3. Byggnads körde förbi och det såg lite illa ut. Ställningen stod på en balkong och de trodde den skulle användas till arbete. Jag kontaktade samma kväll ansvarig Bas-U på plats och frågade vad det handlade om. Han sa att det var en ställning som inte användes och morgonen därpå togs 6.6-a-anmälan bort igen. Det skulle de aldrig gjort det om det var så farligt.
Flera arbetsledare, byggnadsarbetare och ett företag har hoppat av bygget. Vad är din förklaring till att de har lämnat?
– Vi hade en platschef som lämnade för ett annat jobb. Han lämnade ett stort hål efter sig. Då var det väldigt svårt för oss att rekrytera nya precis som det är för många andra byggföretag. Vi kunde inte hitta rätt kompetens. Och när det gäller företaget så fick de lämna då de inte skötte sig på plats.
Så förklaringen till avhoppen är att ni anställde fel personer som sedan valde att sluta?
– Alla har inte valt att sluta utan vi har sagt upp en del när vi såg att de inte klarade av arbetsuppgifterna.
Många på arbetsplatsen har berättat för Byggnadsarbetaren om att ”ingen vill vara där”, att de ”var rädda för att röra sig på bygget”, att det ”varit bristande planering och samordning” och ”för lite resurser för att garantera säkerheten”. Även det här är synpunkter som Holger Frense inte känner igen.
– De gånger jag varit på plats så har jag inte sett de här problemen. Sedan har jag haft personal på plats som ska sköta det här.
Vi har bilder som visar upp en farlig arbetsmiljö.
– Jag har inte sett några bilder så jag kan inte yttra mig om det. Sedan är alltid frågan, vid vilken tidpunkt är bilderna tagna? Det finns alltid olika moment på en byggarbetsplats och om jag vill kan jag gå till vilken byggarbetsplats som helst och fixa bilder med dålig arbetsmiljö. Det går att manipulera om man vill.
Så du menar att bilderna är manipulerade?
– Jag kan inte svara på det då jag inte sett bilderna.
Hur skulle du beskriva arbetsmiljön på bygget idag?
– Jag har varit på arbetsplatsen nu. Jag kollade lite extra och jag ser inga brister på arbetsmiljön.
Och du tycker inte att det varit några stora problem tidigare heller?
– Inte som ni beskriver det. Sedan finns det många personer på byggen som struntar i att följa de skyddsregler som finns. Det spelar ingen roll att de skrivit på papper att de ska följa vissa krav. De sköter sig inte.
På de flesta byggarbetsplatser så tar personalen genvägar
Holger Frense berättar att han tycker det är konstigt att det alltid är arbetsgivaren som ska straffas när personalen inte följer de föreskrifter som finns.
– På de flesta byggarbetsplatser så tar personalen genvägar. Och det hjälper inte att man som arbetsgivare eller byggherre försöker vara övertydlig på möten och utbildar personal. Folk tar ändå genvägar.
Är det här ett problemen som även funnits på kvarteret Nystavaren, att personal inte följt arbetsmiljökraven?
– Vi har haft möten där vi påpekat det många gånger. Vi har även avvisat folk från bygget då de inte skött arbetsmiljön. Jag har även informerat Byggnads om de här bristerna, jag har ringt dit personligen för att informera.