Här är alla överens – ger drömläge för laget
Det finns flera bud om vilken löneform som ska regera på bygget. Fack och arbetsgivare, ja även byggnadsarbetarna, drar titt som tätt åt olika håll. För många bygglag är premieackordet en våt dröm. Men vad krävs för att den ska bli verklighet?
Torgny Lindberg drar ett streck med pennan innan han vänder på tumstocken och mäter från andra hållet. Efter lite huvudräkning ropar han en sifferkombination till arbetskompisen Christer Åsvik som står redo vid gipshögen. När kniven gjort sitt studsar måtten tillbaka till Torgny – nu i fysisk form. Några skruvar senare sitter den utskurna gipsskivan på plats.
De två snickarna arbetar på ett bostadskvarter intill Salaavfarten i Västerås. Mycket av det utvändiga på projektet är klart. Fasadteglet är på plats. Ställningar och byggkranar är borta. I stället pågår det invändigt jobb i flera av kåkarna.
– Vi har det bra här. Vi slipper reta oss på pengar, säger Christer.
”Reta oss på pengar” betyder i det här sammanhanget mer än hur högt det klirrar på lönekontot den 25:e varje månad.
– Företaget har en positiv inställning till premieackordet. Vi kan diskutera extratid och alla drar åt samma håll när det gäller löneform. Det är inget tjafs, det är lätt att åka till jobbet, säger Torgny.
De två är anställda på byggbolaget HMB Construction. Ett företag som storleksmässigt spelar i divisionen direkt under de rikstäckande byggbolagen. Bygglagets löneuppgörelse är enkel: laget får dela på några miljoner kronor för att uppföra 101 lägenheter med tillhörande garage. Ju snabbare de bygger, desto tjockare blir plånboken.
Lönen är alltid aktuell för byggnadsarbetare som arbetar på en prestationslön. Varje nytt projekt är en nystart för lönen.
På arbetsplatsen i Västerås var det givet redan från början vad det skulle bli för lönemodell. Redan ett halvår innan bostadsbygget drog igång började lagbasen Tomas Silberg planera projektet i detalj. Han anser att det finns två saker som är helt avgörande för att premieackordet ska bli verklighet.
– En tydlig lagbas som vill ta ansvar och att företaget har en positiv inställning. När det gäller bolaget så handlar det om att alla på arbetsgivarsidan, från vd till arbetsledningen på bygget, stöttar premieackordet. Står alla bakom går allt mycket lättare.
Vad händer då om arbetsgivaren motsätter sig ett premieackord samtidigt som laget säger ja?
Torbjörn Hagelin är avtalssekreterare på Byggnads.
– Då blir det ofta långdragna förhandlingar som slutar med att arbetsgivaren erbjuder någon form av resultatlön som grundar sig på det ekonomiska resultatet eller på någon annan kalkyl som inte utgår från inarbetning av tid. Så ser det ofta ut på Skanska och NCC.
Det finns även ett tredje scenario. Det där byggnadsarbetarna tar rygg på företaget och väljer bort drömmen om ett premieackord.
– Då blir det naturligtvis inget, säger Torbjörn Hagelin.
Sedan årtionden finns det ett uttryck som vandrar från byggbod till byggbod. Alla som gjort sina lärlingstimmar är bekanta med ackordsvurmarnas mantra: ”ju mer bygglaget tjänar, desto mer tjänar byggbolaget”. Under det här reportaget dyker det upp flera gånger. Även från Tomas Silberg. Han är övertygad om att bolagets vinst går i takt med ackordsgängets förmåga att arbeta in tid. Krister Karlsson är vd på HMB.
– Vi tjänar absolut pengar när ackordet flyter på bra. Men det handlar även om helheten på ett projekt.
Vd:n håller alltså med. Han har även samma syn när det gäller grundförutsättningen för att ett premieackord ska bli verklighet. En duktig lagbas och att företaget har en positiv inställning.
– Det är viktigt att företaget vet hur premieackordet fungerar. Vi har två anställda där den ena har arbetat på Byggnads och den andra har varit lagbas och de är verkligen jätteduktiga. Jag tror att storföretagen missar just den här punkten. De tror att en HR-människa kan vara en person från industrin eller någon annanstans men det fungerar inte.
Men Krister Karlsson är inte odelat positiv till premieackordet. Han skickar med en brasklapp.
– Premieackordet är en skör tråd att dansa på. Det är inte optimalt men det finns inget som är bättre i dag. Även om man har bra folk så går ackordet inte alltid skitbra. Marginalen till att det ska gå dåligt för företaget är inte så stor. Sedan kan trycket bli hårt på arbetsledningen när det går dåligt. De måste uppmuntra folk och det kan bli förhandlingar om att skjuta till pengar så att snittet ska hållas. Det där är inte riktigt bra.
Fördelarna verkar ändå vara större än nackdelarna, i alla fall på HMB. Ett bevis för det är ju att de flesta av de 400 byggnadsarbetarna på företaget går på just premieackord. Och Tomas Silberg säger att HMB går ”skitbra” och tjänar ”bra” med pengar. Tiotusenkronorsfrågan blir då – varför använder inte alla byggbolag samma vinnande lönesystem?
– Jag passar på den frågan, säger Krister Karlsson, men tillägger i nästa andetag:
– En av de stora grejerna är att HMB arbetar med egen personal. Jag tror det är svårt att ha mycket inhyrd personal och få in dem i något premieackord, det blir bara kladd.
Men se där, ytterligare en faktor som verkar påverka löneformen. Det sambandet stämmer väl med verkligheten då ackordet är vanligast och fungerar bäst på medelstora byggföretag. De har ofta en sak gemensamt, många egna anställda. Torbjörn Hagelin kallar de här företagen för ”byggmästare”.
– Med byggmästare menar jag att de har själva byggandet som huvudsaklig verksamhet. De är i behov av starka lag för att gå bra ekonomiskt. Skillnaden är stor mot Skanska, NCC och Peab. De tjänar sina pengar på att sälja och köpa fastigheter och tomter. Lagets inarbetning spelar ingen roll i sammanhanget.
Det finns en sak till som påverkar alla och som kan avgöra vad det blir för löneform. Den stora lönefajten mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier (BI), främst påhejade av de rikstäckande byggbolagen. Den har pågått i snart tjugo år. Ibland lågintensivt, ibland helt öppet med strandade förhandlingar, stupstockar och byggnadsarbetare som förlorat hundratusentals kronor. Bråket har naturligtvis skördat offer i form av att alla inte orkar ta strid när det är dags för löneuppgörelse. Något som kan vara skillnaden mellan om det blir ett premieackord, resultatlön eller en fast tidlön.
Torbjörn Hagelin säger att byggjättarnas mål är att få bort ackordet, att det hela handlar om ”makt” och om att arbetsgivarna ”vill ha kontroll på lönen”. Han säger vidare att de även viftat med det rödaste av alla röda skynken – ”individuella löner”.
Mats Åkerlind är förhandlingschef på BI.
– Det handlar inte om makt, utan jag tror att prestationslön inte är lämpligt i alla lägen. Kopplingen mellan prestation och lön är svår att se på stora och komplicerade projekt.
Han anser att det många gånger är bättre att bygget följer tidsplanen än att vissa delar som är kopplade till ett ackord forceras fram.
– Om man ser till hela projektet är det bättre rent ekonomiskt att följa tidsplanen. Det är inte lönsamt att vissa moment går snabbare, utan det för ofta med sig problem som gör projektet dyrare. Men i vissa fall, där det är lätt att mäta prestationen, kan det fungera med prestationslön. Till exempel om man är golvläggare och har ett arbete att utföra inom ett visst område.
På arbetsplatsen i Västerås är det dags för elvafika. Det är trångt i hissen som susar ner mot bottenvåningen. Torgny och Åke har fått sällskap av snickarna Oskar Tångring och Anton Nyström Pingani. De två tillhör nästa generation byggnadsarbetare. Oskar är 21 år, har just blivit fullbetald och njuter av att tjäna pengar. Första målet är en egen bostad.
Kollegan Anton har ett annat sparmål. Vart tolfte vecka, när skottet kommer, sätter han över hela beloppet till sonen Melvin ett år.
– Vi sparar allt till honom.
Snart kommer det smälla till på Melvins konto igen. Det är dags för en ny avstämning under veckan. Lagbasen Tomas Silberg tror att de kommer att backa ett par kronor. De har lämnat stommen och gått över på mer plock, vilket försämrar möjligheten till inarbetning.
Tomas har styrt byggen och förhandlat om uppgörelser och avstämningar sedan 1992. Han tycker att det är viktigt att inte pressa ackordet till max och hela tiden plocka ut vartenda öre.
– Lönesystemet bygger på ett förtroende mellan laget och företaget. Jag kan tycka att Byggnads ibland har gjort det hela till ett sorts förhandlingsackord där man ska prata upp pengarna och då försvinner kopplingen mellan prestationen och lönen. Båda parter måste tjäna på systemet.