Hans lön är lika som 92 byggnadsarbetare
Byggbranschen har gått grymt starkt under flera år. Bristen på kompetenta och erfarna yrkesarbetare har varit hög generellt och för vissa yrken, till exempel rörmokare och plåtslagare, har läget varit akut. Normalt brukar en sådan situation leda till en viss löneglidning. Men under denna högkonjunktur har det varit begränsat med extrapengar. I princip har arbetare endast kunnat räkna hem avtalshöjningarna som varit ovanligt låga de senaste åren. På sin höjd har det handlat om ett fåtal kronor i timmen varje år. Något som knappast gjort plånboken speciellt mycket tjockare. Men det finns andra som lyckats bättre. Det visar en genomgång av löneutvecklingen för vd:arna på landets fyra största byggbolag – Skanska, NCC, Peab och JM.
Från 2012 till 2016 lyckades Skanskas vd Johan Karlström lyfta årslönen från 22,2 miljoner kronor till 34,3 miljoner kronor. En uppgång med nästan 55 procent.
Ännu bättre gick det för Peter Wågström, vd på NCC. Under de fyra åren mer än fördubblade han lönen. Från 5,9 till 12,6 miljoner kronor. Han fick för övrigt sparken som vd och koncernchef i oktober förra året, då NCC:s styrelse ansåg att bolaget som helhet inte utvecklats som det borde.
En som har jobbet kvar och som lär vara nöjd över utvecklingen är Peabs vd Jesper Göransson. En uppgång med 83 procent ledde fram till en inkomst på 5,8 miljoner kronor under 2016.
Och till sist – vd:n som haft sämre utveckling än byggnadsarbetarna – Johan Skoglund på JM. Han har höjt lönen med endast 0,28 procent sedan 2012. Troligtvis är han ändå belåten då årslönen 2016 stannade på 8,9 miljoner kronor.
På bygget har de flesta fått omkring nio procent i lönepåslag under de fyra åren. I runda slängar innebär det att förtjänsten per timme ökat med 15 kronor. Tidlönesnittet för den största yrkesgruppen TBM har ökat från 168:33 kronor i timmen 2012 till 184:31 kronor 2016. En uppgång med 9,49 procent. Direktörerna drar alltså ifrån. Samma sak gäller tjänstemännen på bygget. De har nästan fått dubbelt så mycket i löneökning jämfört med arbetarna de senaste fyra åren. Trots det – byggnadsarbetarna fortsätter att ligga bra till jämfört med andra arbetare inom LO. Byggkåren har under lång tid tillhört toppen när det gäller arbetarlöner. 2016 var inget undantag – högst upp tillsammans med gruvarbetarna. Lönegapet ner till arbetare med sämst lön är cirka 10 000 kronor i månaden. I botten ligger anställda inom detaljhandeln och kommunalarbetare.
Men det finns även stora löneskillnader mellan yrkesgrupperna på bygget. Där finns allt från vissa små yrkesgrupper som glasmästeriarbetare och maskinförare som har en tidlön på 170 kronor i timmen – till ackordsjägare med inkomster väl över 250 kronor i timmen. Bland annat vissa rörmokare, golvläggare och plattsättare. Men det finns även en hel del bygglag med snickare och betongarbetare som ligger på den nivån. Främst i Mälardalen och andra tillväxtorter runt om i landet.
Lyfts samtliga på byggarbetsplatsen in, även tjänstemän, så hoppar lönen upp ett snäpp till. Under 2016 tjänade en tjänsteman i byggsektorn cirka 10 000 mer i månaden än en byggnadsarbetare.
Men det är ändå inget om vi söker oss upp mot toppen. Johan Karlström, vd:n på Skanska, hade en timlön på 16 952 kronor under 2016. Vilket alltså innebär att han tjänade lika mycket som 92 vanliga byggnadsarbetare.