Hängavtalet biljett in för skurkföretag: "Räcker att googla för att hitta tokigheter"

Ett så kallat hängavtal inom byggbranschen innebär att ett bolag som inte är medlem i arbetsgivarorganisationen Byggföretagen kommer överens med Byggnads om att följa kollektivavtalet. Hängavtalet kostar inget att teckna, men öppnar många dörrar för fler jobb:

• På större byggen, där det oftast krävs avtal för att få komma in.
• Hos statliga upphandlare.
• Hos noggranna privatpersoner och bostadsrättsföreningar.

– Med hängavtal öppnar sig hela företagsmarknaden, alltså business to business, och man kommer in som underentreprenör överallt, säger Jessica Löfström, senior rådgivare på företaget Ansvar Säkerhet, som bland annat gör granskningar av byggbolag.

Hängavtalet innebär en mängd skyldigheter, som att betala avtalsenliga löner och ersättningar och att sköta uppsägningar och anställningar korrekt. Men när Byggnadsarbetaren granskar ett antal företag med hängavtal ser vi att många av dem struntar i att följa det – och istället drar nytta av avtalet för kriminell verksamhet.

Stockholmsföretaget Right Crew är ett av dem. Bolaget var motorn i ett stort penningtvättsupplägg som uppdagades 2015. Bolaget sa sig ”bedriva byggnadsentreprenad och personaluthyrning inom byggbranschen” men enligt Skatteverkets utredningar ägnade sig Right Crew aldrig åt något sådant.

Olika företag i byggbranschen låtsades anlita Right Crew som underentreprenör, för att dölja sin egen svarta arbetskraft. Sammanlagt 22 miljoner kronor strömmade in på Right Crews konto. En av företagets ledamöter– en 46-årig man som tidigare dömts för olika brott och avtjänat ett fängelsestraff – tog ut klumpsummor i kontanter på ett växlingskontor och gav tillbaka pengarna till de fuskande företagen. På så sätt kunde de betala svarta löner till sina arbetare.

Miljonerna tvättades med andra ord effektivt med hjälp av Right Crew.

Samtidigt hade bluffbolaget under flera år ett hängavtal med Byggnads. Avtalet användes för att bevisa Right Crews status som kontrollerad underentreprenör och kopior på dokumentet skickades som bevis till andra företag och till Skatteverket.

Den som skrev på hängavtalet för Right Crews räkning var en idag 41-årig man med ett grovt kriminellt förflutet. Mannen var, innan han skrev på avtalet, dömd för att oprovocerat ha misshandlat en man på en restaurang så svårt – genom att knäa honom upprepade gånger – att den misshandlade fick en förlamning i ansiktet, synrubbningar och tandlossning. 41-åringen dömdes till fängelse i fem år för misshandeln och flera andra brott, bland annat grovt narkotikabrott för innehav av större mängder amfetamin och cannabis.

Kort efter att 41-åringen avtjänat straffet skrev han som företrädare för Right Crew på hängavtalet med Byggnads.

Byggnads rutiner för att kontrollera företagen är minst sagt bristfälliga

Varningssignalerna borde ha varit många, med flera dömda brottslingar och misstänkt penningtvätt. Men Byggnads hävde aldrig hängavtalet med Right Crew. Först vid bluffbolagets konkurs bröts avtalet – två år efter att Skatteverket tagit tre miljoner i beslag av Right Crew.

– Byggnads rutiner för att kontrollera företagen är minst sagt bristfälliga. Man skulle behöva göra fler kontroller av dem som sitter i bolagens styrelser, säger Calle Fridén, tidigare anställd på Byggnads och numera redaktör på tankesmedjan Tiden.

Ett annat exempel på företag som utnyttjat hängavtalet är Genat, det största byggbolaget i det kriminella nätverket Svartjobbsfabriken som Byggnadsarbetaren tidigare skrivit om. Genats svartarbetare kunde med hjälp av avtalet komma in på det statliga KTH-bygget i Södertälje 2019 och göra jobb för 11 miljoner kronor. Ett tiotal olika målvakter flyttades runt som företrädare för Genat, bland annat falska identiteter och hemlösa från Lettland. Den som skrev Genats avtal med Byggnads var en kvinna, som i sin tur stått bakom ett annat hängavtalsbundet bolag. Företaget har utfört renovering som underentreprenör på storbyggen utanför Stockholm och blandat svarta och vita anställningar. Svartjobbarna kunde ha en lön på mindre än 1 000 kronor i månaden och anställda har berättat att de blev lurade på flera månadslöner.

– Många av de här kriminella företagen tecknar kollektivavtal bara för att de ska kunna få jobb på de stora drakarna, säger Calle Fridén.

Det hela fortsätter. Idag hittar vi flera hängavtalsbundna företag, vars arbetare säger sig bli lurade på lön och jobbar under dåliga förhållanden. Två av bolagen borde ha kunnat stoppats från avtal redan från början.

I det första har en företrädare dömts för bokföringsbrott. Därefter har han upptaxerats för att inte betalat skatt för ett taxibolag han tidigare ägde. En annan företrädare i bolaget står under psykisk tvångsvård och har tidigare stått bakom sju konkursade bolag. Mannen kan mycket väl vara en målvakt.

I det andra byggföretaget har en styrelsemedlem dömts till fängelse för utpressning och även straffats för bokföringsbrott. Hans styrelsekollega har blivit upptaxerad för att ha bidragit till misstänkt skattefusk.

– Avtalen skrivs definitivt för lättvindigt. Jag skulle vilja att både Byggföretagen och fackföreningarna granskar huvudmännen och dem som sitter i styrelsen. Ofta räcker det med en google-slagning för att hitta jättemycket tokigheter. Man skulle önska att det fanns uteslutningsgrunder i hängavtalet, så att man tappar det vid domar eller liknande, säger Jessica Löfström.

Calle Fridén är inne på samma linje:

– Det händer oerhört sällan att kollektivavtal hävs. Man skriker alltid om att Byggföretagen inte sparkar ut skurkarna, men hur ofta häver Byggnads själva kollektivavtalet?

Fridén anser att ett stort problem är att Byggnads regioner ute i landet skriver avtalen – och att många av dem inte har de resurser som krävs för att göra ordentliga kontroller.

– De kriminella utnyttjar den dåliga upptäcktskapacitet som finns i regionerna, säger han.

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads, tycker inte att kritiken av hängavtalet är befogad.

– Är det vår uppgift som fackorganisation, att se vilka som är dömda för ett eller annat brott? Nej, det tycker inte jag. Vår uppgift är att skydda arbetstagaren. Det här är ett planerat och systematiskt sätt att fuska och det understöds av att storbolagen använder sig av de här bolagen som underentreprenörer, säger han.

Resurserna finns inte för att kontrollera hundraprocentigt.

Men borde inte ni också kontrollera företagen bättre, så att inte hängavtalet blir den här biljetten in på marknaden?

– Ja, men det är inte så lätt att veta vilka som till exempel är målvakter eller inte. Om vi kommer på de här bolagen, så köper de upp ett annat företag som ser vitt ut på papperet. Vi kan inte granska ekobrott eller skattefusk. Däremot ska vi anmäla till myndigheterna så fort vi ser sådant.

Är kontrollerna en för stor administrativ apparat för regionerna?

– Resurserna finns inte för att kontrollera hundraprocentigt. Vi gör så mycket vi bara orkar med. Men när man ska lägga ner fem, sex dagar på att bara få tag på ett företag som försöker hålla sig undan, då hinner man inte med så många företag.

Torbjörn Hagelin förklarar att man trots allt planerar att utöka kontrollerna av hängavtalet.

– Vi kommer att kräva in mer dokumentation om företagen och vi kommer att göra så mycket efterkontroller vi kan. Vi kommer att bestämma om möten efter en viss tid för att se att de betalar rätt löner och ersättningar, att de anmäler in försäkringsuppgifter och mycket mer.

OFFERTTJÄNSTERNA:  Lovar trygghet och kontroll – vi hittar skulder, lögn och hot 

KONKURSFÖRVALTARNA: Misstänks ha möjliggjort miljonbedrägerier inom bygg