Handhållna maskiner – därför sker olyckor
Det är Arbetsmiljöverket som tittat närmare på ett antal olyckor med handhållna maskiner för att hitta bakomliggande orsaker. Bland annat har de granskat olyckor med motorkapar och spikpistoler.
September 2015. Några byggnadsarbetare jobbade med kantelement till en betongplatta. För att kapa elementen använde de en motorkap. Vid ett tillfälle nöp kapskivan fast. Motorkapen stegrade sig och klingan slog upp mot mannen som körde. Den skar i bröstkorgen, hakan och läppen. Framtänderna skadades men satt kvar.
November 2016. En lärling skulle skjuta fast en regel med en spikpistol. Spiken träffade en hård kvist och en oväntad rekyl uppstod då spiken inte trängde in i regeln. I det momentet avfyrades ytterligare en spik som gick in i lärlingens vänster tumme och pekfinger.
Det här är två av nio olyckor med handhållna maskiner som Arbetsmiljöverket studerat närmare. Djupstudierna är enligt myndigheten ett viktigt komplement till de vanliga siffrorna i arbetsskadestatistiken som bygger på inrapporterade olyckor och tillbud.
Och vad har Arbetsmiljöverket då hittat för bakomliggande orsaker? Jo, främst handlar det om att det ibland finns en övertro på användarens kunskapsnivå, att det många gånger saknas erfarenhet och att det finns mer att göra när det gäller riskbedömningen inför arbetsmoment med handhållna maskiner.
Den nyvunna kunskapen ska nu Arbetsmiljöverket använda framöver i det fortsatta arbetet med att minska antalet olyckor.
Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att de anställda kan utföra sitt jobb med handhållna maskiner utan risk för att skadas. Den som kör en maskin ska ha kunskap om hur maskinen ska användas, dokumenterad erfarenhet och möjlighet att göra en riskbedömning innan arbetet påbörjas.
Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.