Hälsoregister kan ge skadehjälp
Hälsoregistret används idag för forskning om bland annat arbetssjukdomar och arbetsskador. Men det kan även vara en hjälp för de byggnadsarbetare som finns registrerade och som till exempel fått en arbetsskada.
-Vissa sjukdomar och skador kan ha börjat med en exponering långt tillbaka i tiden. Då kan man gå tillbaka till Bygghälsans hälsoundersökning och se vilken exponering det finns papper på, säger Jörgen Eriksson, arbetsmiljöombudsman på Byggnads.
Exempel är sjukdomar som tar lång tid att utveckla, som exempelvis de som är orsakade av asbest, liksom lungsjukdomar och belastningsskador.
Hälsan registrerad
I Bygghälsans register finns hälsoundersökningar för 389 000 personer i byggbranschen registrerade mellan åren 1971-1993. Där finns i många fall uppgifter om varje persons yrke, arbetets innehåll, olika typer av besvär, vilken lungfunktion man hade, blodtryck, hörsel, blodvärde, längd, vikt och om man var rökare. Men innehållet kan variera beroende på vilket år undersökningen gjordes. I genomsnitt förekommer varje byggnadsarbetare tre gånger i registret beroende på hur ofta man gjorde hälsoundersökningarna. Som mest finns en person registrerad 15 gånger.
Rätt ta del av egna hälsodata
-Varje byggnadsarbetare har rätt att ta del av uppgifterna om sig själv, säger professor Bengt Järvholm, vid Umeå universitet.
Han sköter registret som startades under tiden då Bygghälsan, byggbranschens egen företagshälsa, fanns. När Bygghälsan lades ner 1993 övergick det till Arbetslivsinstitutet.
Även denna institution är nedlagd och nu i vår övergick registret helt till Umeå Universitet.
Används av forskare
Under årens lopp har registret ansetts vara en guldgruva för forskare. Ett av de senaste forskningsrönen handlar om hur förtidspensionering påverkar arbetare. Tidigare har man bland annat genomfört forskning om hur många som insjuknat i cancerformerna mesoteliom eller lungcancer efter att ha utsatts för asbest. Något som blev uppmärksammat eftersom sjukdomarna drabbade en lång rad yrkesgrupper, också de som bara indirekt utsattes för asbesten.Vidare har man bland annat forskat om riskerna med snusning.
– Forskningen på registret kommer att fortsätta i många år till, säger Bengt Järvholm.