Grattis på dagen alla skyddsombud: "Finaste fackliga uppdraget man kan ha"

Skyddsombudens historia inleddes år 1912 när riksdagen antog lagen om arbetarskydd.
– Det var början på arbetarskyddet. Facken drev ju på för lagen. Olyckor var vanliga och arbetsdagarna var långa, säger Christina Järnstedt, arbetsmiljöombud på LO.
För första gången fick arbetarna rätt att utse representanter som skulle vaka över deras rättigheter. Men skyddsombudens faktiska mandat var små – de skulle egentligen bara hålla ögon och öron öppna – och rollen var utsatt. Skyddsombuden saknade rättsligt skydd och var inte knutna till facken. Utan starka organisationer i ryggen var det svårt att agera och många miste jobbet. Som en konsekvens var det få som vågade ta på sig uppdraget.
– Det skulle dröja ytterligare 20 år innan systemet kom i gång i någon större omfattning, säger Christina Järnstedt.

LÄS MER: Skyddsombud hindras och hotas

1931 fick skyddsombuden rätt att vända sig till dåvarande Yrkesinspektionen eller direkt till arbetsgivaren med klagomål. Då fanns skyddsombud på omkring 1 000 arbetsplatser runt om i landet. 1935 hade detta fördubblats till 2 000 arbetsplatser.
Med Saltsjöbadsavtalet 1938 inleddes samarbetet mellan fack och arbetsgivare. Och med den svenska modellens födelse knöts skyddsombudsrollen till de fackliga organisationerna. Samtidigt förordade en lagrevidering att skyddskommittéer skulle inrättas på större arbetsplatser och Yrkesinspektionen fick för första gången rätt att utfärda böter och förbud. Skyddsombuden fortsatte att öka i antal. År 1940 fanns de på 4 000 arbetsplatser.
Knappt ett decennium tidigare såg det regionala skyddsombudet dagens ljus. Åtminstone inom vissa områden i den privata sektorn.
– Vi fick de regionala skyddsombuden 1949 men bara inom ett fåtal branscher som bygg- och skogsarbete. Och facken var tvungna att ansöka hos dåvarande Yrkesinspektionen för att få utse dem, säger Christina Järnstedt.

LÄS MER: Svenskt Näringsliv: Skilj skydsombuden från facket

Men parallellt med att rättigheterna växte på pappret så ökade också missnöjet i de fackliga leden. En LO-enkät visade att 80 procent av medlemmarna led av fysiska arbetsmiljöproblem.
De fackliga organisationerna började ägna frågorna större uppmärksamhet och försökte sätta press på såväl regering som arbetsgivare. Det gav resultat. Flera viktiga lagändringar kom att göra 1970-talet till det decennium som allra främst förknippas med begreppet arbetsmiljö.

1974 skärptes arbetarskyddslagen och skyddsombuden fick rätten att stoppa farliga arbeten. 1976 antogs medbestämmandelagen och 1978 klubbades, av en riksdag med borgerlig majoritet, slutligen arbetsmiljölagen.
Därmed hade ett systemskifte genomdrivits. Arbetsmiljö hade ersatt arbetarskydd som begrepp i både lagen och den allmänna debatten, med konsekvensen att fokus breddades från främst fysiska risker till ett helhetsperspektiv på arbetstagarnas hälsa.

LÄS MER: Skyddsombudsträffar – från krogen till jobbet

Antalet skyddsombud uppgick 1989 till rekordhöga 113 000 stycken. I dag har antalet sjunkit till strax under 100 000, av vilka runt två tredjedelar är knutna till LO-kollektivet.
När skyddsombudsrollen år 2012 fyllde 100 år inrättade LO, TCO och Saco gemensamt skyddsombudens dag, som infaller på onsdagen under den europeiska arbetsmiljöveckan.
– Jag är jätteglad att vi har infört skyddsombudens dag, säger Christina Järnstedt. De är värda all uppmärksamhet. Tänk om vi inte hade dem ute på arbetsplatserna, vad skulle hända om inte de bevakade kompisarnas arbetsmiljö?

LÄS MER: Skyddsombud kan få rätt att ingripa på fler byggen

Skyddsombudet är en vital 105-åring som spelar en central roll i det organiserade arbetsmiljöarbetet. Men fortfarande är rollen utsatt. I en LO-undersökning förra året uppgav 32 procent av skyddsombuden att de hindrats i sitt arbete och 6 procent att de hotats. Och så sent som förra veckan föreslog Svenskt Näringsliv att skyddsombud ska utses direkt av arbetskamraterna, helt utan facklig inblandning, samt att de regionala skyddsombuden avskaffas till förmån för ”oberoende arbetsmiljörådgivare”.

LÄS MER: Årets facit – 200 nya skyddsombud

Samhället är ett annat än vid förra seklets början och det finns gott om företag som insett arbetsmiljöns betydelse för verksamhetens framgång. Det skulle inte förändras över en natt även om Svenskt Näringsliv fick sin vilja igenom, men sett enbart till innehåll har arbetsgivarorganisationens vision stora likheter med den svaga skyddsombudsroll som fanns 1912. Och utspelet har inte gått Christina Järnstedt obemärkt förbi.
– De vill tillbaka till tiden när arbetarna stod med mössan i handen. Det är lite förvånande tycker jag, eftersom arbetsmiljö alltid har varit en partsfråga där vi inte haft några tvister.
Christina Järnstedt frågar sig om medlemsorganisationerna ställer sig bakom Svenskt Näringslivs förslag.
– Det gör mig upprörd är att de angriper skyddsombuden, de som verkligen kämpar därute för att deras kompisar inte ska skada sig. Det är det finaste fackliga uppdrag man kan ha.