Gräns granskas för dieselavgaser
Byggnadsarbetare utsätts för risker med dieselavgaser vid byggarbete i tunnlar och gruvor och i trånga utrymmen där maskiner eller fordon drivs med diesel.
Arbetsmiljöverket ska nu se över gränsvärdet som senast ändrades 1990 och har därför bett en nordisk expertgrupp gå igenom de kända risker som finns. De har kommit fram till följande: avgaserna kan ge inflammatoriska förändringar i lungorna och lungcancer. Vidare kan de bland annat ge hjärt-och kärlsjukdomar, irritation i lungorna och svårigheter att andas.
Tar lång tid byta ut maskinpark
– Det är viktigt att alla skyddar sig mot dieselavgaser. Framförallt gäller riskerna de äldre maskinerna som har sämre rening av partiklarna från förbränning av drivmedlet. Men det kommer att ta lång tid att byta ut maskinparken, säger Gunnar Johanson, professor i yrkestoxikologi och ordförande för expertgruppen.
Han säger det är omöjligt att ge ett exakt årtal för vad som är gamla och nya motorer. Reningen har förbättrats successivt, men det varierar också mellan olika fabrikat.
”Skyddar inte arbetarna”
Dieselavgaser mäts idag i form av kvävedioxid, en giftig gas och dess gränsvärde är 2 milligram per kubikmeter luft. Det är det genomsnittliga värdet en arbetare får utsättas för under en arbetsdag. Men sedan flera år har arbets- och miljömedicinare slagit larm och ställt krav på en sänkning.
–Det är helt klart att dagens gränsvärde inte skyddar arbetare från att bli sjuka, säger Per Gustavsson, professor i arbets-och miljömedicin. Han ingick i den expertgrupp från världshälsoorganisationen WHO, som 2012 gjorde en cancerklassning av diesel och han skrev då till Arbetsmiljöverket för att få dem att agera.
Osäkert om gränsvärdet ändras
Den nordiska expertgruppen som utrett riskerna tar inte ställning till gränsvärdet, utan redogör bara för riskerna. Frågan om vilket det framtida gränsvärdet blir, går istället till Jens Åhman enhetschef på Arbetsmiljöverket.
-Vi håller på och tittar på det. Om det ska bli samma gränsvärde eller lägre. Det finns flera faktorer som avgör och vi väntar också på ett arbete som görs inom EU om detta. Riskerna handlar inte bara om själva kvävedioxiden i avgaserna utan också om att vi vill kunna mäta partiklar, säger han.
Det finns inget perfekt mått på dieselns farlighet. Fram tills idag har Sverige bara mätt själva gasen, kvävedioxid, som avges vid förbränningen. Men partiklarna som uppstår är sannolikt minst lika farliga.
Komplettera mätningar
– Vi skulle få ett bättre mått på riskerna om man kompletterar dagens mätningar med att mäta och reglera partiklarna genom elementärt kol. Det skulle ge en säkrare bild av riskerna, säger Gunnar Johanson.
De farliga partiklarna kan variera i antal, fast kvävedioxiden man mäter är densamma. Men problemet är att hitta metoder att få dessa mätningar säkra. Också på Europanivå ska man nu se över dessa mätmetoder.