Genombrottet dröjer för vibreringsfria betongen

Den kallades först vibreringsfri betong. Nu talar man om självkompakterande betong (SKB). Men oavsett namn är vitsen densamma. Den flyter ut av sig själv och gjuts utan att behöva vibreras. Det minskar risken för både belastnings- och vibrationsskador på byggnadsarbetare.
Ändå används denna betong bara i liten utsträckning på byggena. Bara cirka tio procent av all betong som används vid platsgjutning är vibreringsfri. I de fabriker som tillverkar betongelement, däremot, används den till cirka 80 procent av tillverkningen.
Experterna står frågande.
– Den har så många fördelar, inte minst för att den hindrar byggnadsarbetare från att slita ut sig. Jag undrar ofta varför den inte används på fler arbetsplatser, säger Peter Billberg, en av landets ledande forskare inom SKB, numera anställd av tillverkaren Swerock.

”Tror sig spara”

Han misstänker att byggbolagen tror sig spara eftersom denna betong är åtta till tio procent dyrare.
– Men det kan man tjäna in genom att det går snabbare att gjuta, behövs färre personer och maskiner, säger han.
På ett bygge där man använder SKB kan det räcka med ett par personer för att gjuta, mot fyra, fem med traditionell gjutning. Dessutom slipper man oljudet från maskinerna.

Krav på yrkeskunnandet

SKB forskades fram i Japan och kom till Sverige i början av 1990-talet. Färdiggjuten ska den ha samma egenskaper som all annan betong, men sätts ihop på ett annat sätt med beståndsdelarna sten och grus (ballast), pulver (exempelvis kalkfiller), flyttillsatsmedel och vatten. Ibland används även andra tillsatser, exempelvis för att påverka härdningen.
Blandningen måste kunna flyta ut bra, eftersom den inte bearbetas på bygget som annan betong. Det ställer större krav på kontroller och noggrannhet i tillverkningen. På att massan håller en jämn kvalité och att vattnet inte separerar.
SKB ställer också krav på yrkeskunnande på arbetsplatsen. Arbetsledare måste ha specialutbildning. Vid vanlig betong görs gjutningarna långsammare eftersom betongen måste vibreras. Här går gjutningen fort och det innebär bland annat att man behöver hålla mer koll på formtrycket vid gjutning av väggar.

Plus och minus med SKB.

PLUS

• Ingen vibrering behövs.
• Minskar risken för förslitnings- och vibrationsskador.
• Färre personer behövs vid gjutning.
• Jobbet går snabbare.
• Mindre buller.
• Man kan gjuta på ställen där man inte kommer åt med vibrerande maskiner.

MINUS

• Kräver noggrannare kontroller i fabriksledet.
• Man måste hålla mer koll på formtrycket vid gjutning av väggar.
• Cirka 10 procent dyrare än vanlig betong.
• Kan upplevas som lite rinnigare och kommer lättare igenom öppningar och sprickor.