Gävle efter tusenårsregnet – "Värsta krisen i företagets historia"

Den 18 augusti öppnade sig himlen över Gävle. Under två timmar föll det ungefär lika mycket regn som det brukar göra totalt på två månader och dagvattenledningarna svämmade snabbt över. Det dröjde inte länge förrän hundratals källarutrymmen fylldes med dag- och avloppsvatten. På en del ställen strömmade vattenmassorna rakt in genom väggarna. Vägar förvandlades till åar – i virala videor på nätet paddlade människor kanot på de vanligtvis hårt trafikerade farlederna. Staden som en gång kallades Sveriges Chicago hade blivit Sveriges Venedig.

I dag kom utredningen från SMHI. Nu kallar de det som hänt för ett tusenårsregn.

Sedan dess har man pumpat, torkat, rivit och sanerat. Nu, en månad efter skyfallet, har kommunstyrelsen fått den första formella rapporten över vad skadorna kan tänkas kosta kommunen. Det är bara en försiktig, första uppskattning.

– Runt 300 miljoner kronor, tror man. Då ingår inte privatpersoners skador, säger Åsa Wiklund Lång (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Först talade vi om att det varit ett hundraårsregn, alltså ett regnoväder som varit så kraftigt att det bara händer en enda gång på hundra år. Sedan kom nya uppskattningar och vi döpte om det till ett trehundraårsregn. Och sedan femhundraårsregn. I dag kom utredningen från SMHI. Nu kallar de det som hänt för ett tusenårsregn.

Hon har inget svar på hur lång tid det kommer att ta innan skadorna är sanerade och återställda.

– Akuta åtgärder kan inte vänta på utredning. Det som måste funka åtgärdas och så får vi ta kostnaderna, helt enkelt. Men resten, att stå rustade inför framtiden, kommer att ta flera år. Vi har fått ett oönskat facit på våra svagheter.

Cathrine Holgersson, vd på det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, stämmer in.

– Det här är den värsta krisen i företagets historia. Så många hyresgäster står utan bostad. Många tänker att nu är krisen över, men det är nu det stora arbetet börjar och en viktig fråga är att hitta tillräckligt med hantverkare. Alla jagar samma resurser i Gävle just nu.

Villaägarna är kanske de hårdast drabbade. De har oftast haft inredda källare som blivit totalförstörda. Vi besöker en av de hundratals villor som saneras just nu. Utifrån ser den ut som en idyll. Äppelträden är fulla av frukt, kåken är nymålad. Det enda som skvallrar om att något har hänt här är den stora blå containern som står på uppfarten och ett gammaldags badkar som ligger uppochnervänt på gräsmattan.

I källaren står saneringsteknikerna Ronja Jäderberg och Josephine Swanberg och sprutar saneringsvätska på väggarna. Här var vattenfyllt för en månad sedan och möblemanget flöt omkring. Det tog två dagar innan man lyckats pumpa torrt och ställa in torkar. Dessutom hade dagvattnet blandats upp med avlopp och man har rivit ut inte bara hela inredningen, utan också panel, kakel, klinkers, ja, allt utom betongen. Det är rent nu, men utmed hela källaren går en millimetertunn gråbrun rand i brösthöjd. Hit stod vattnet.

– I vanliga fall jobbar vi med brand eller annat. Men nu gör vi det här varje dag. Vi sanerar. Har på medel. Spolar. Skrubbar. Våtdammsuger. Har på medel igen. Vi hinner med kanske fyra–fem hus på en dag, säger Josephine Swanberg.

Ronja Jäderberg går vant fram med kemsprutan. Hon skulle gifta sig morgonen den 18 augusti. Så blev det inte.

– Nä, på morgonen blev vi uppringda av en granne som undrade hur det gått med vår källare. Vi fattade ingenting och gick nerför trappan. Där stod två decimeter vatten. Då ringde vår vigselförrättare och sa att det inte gick att ta sig in i stan, alla viadukter stod under vatten. Det tog flera timmar innan vi kunde ta oss in till stadshuset och gifta oss. Det blev ingen bröllopsfest. Den får bli nästa år. Och på måndagen var man tillbaks på jobbet. Sedan dess har det varit precis fullt upp.

Man kan ta hur mycket övertid man vill nu, men man orkar ju inte.

Josephine Swanberg började jobba på saneringsföretaget strax efter skyfallet.

– Det finns hur mycket jobb som helst. Man kan ta hur mycket övertid man vill nu, men man orkar ju inte. Det är tungt. Jag tror att saneringen kommer att ta lång tid. Månader. Och sedan ska allt byggas upp igen.

Deras chef heter Jesper Jonsson och är delägare i saneringsföretaget Probaco.

– Det är oändligt med skador. Vi har otroligt mycket jobb. Vanligtvis hanterar vi kanske 700–1 000 vattenskador per år. Just nu är vi uppe i cirka 600 vattenskador på bara en månad. Vi har 25 anställda i vanliga fall, nu är vi 50. Vi har tagit in personal från andra filialer, underentreprenörer från Stockholm och hyrt in bemanningsföretag.

Han tror inte att jobben avtar i första taget.

– Nu är vi i det skedet att man river och sanerar. Men det största arbetet återstår ju, att återställa allt. Och när det akuta läget är över så blir nog uppdragsgivarna mer priskänsliga. Då blir det kanske inte lika attraktivt för utsocknes företag att åka in och jobba och därmed längre ledtider. Så hantverkarna här kommer att ha att göra för minst 2022, förmodligen längre.

Anders Hansson på Byggföretagen i Gävleborg är orolig för att byggmarknaden i Gävle är underbemannad.

– Det var högt tryck redan innan. Vi har Näringen, ett industriområde som ska flyttas och bebyggas med 6 000 bostäder. Sedan byggs det i Hemlingby, med villor, skola, äldreboende. Vi har Godisfabriken, gamla Läkerolfabriksområdet som byggs om till en ny stadsdel. Järnvägen ska dras om, ett helt nytt logistiknav ska byggas … Det behövs många, många fler byggare. De företag som jobbar mot privatpersoner är helt nerringda.

En sak är alla överens om. Det må vara första gången Sverige upplever en sådan här översvämning i tätbebyggt område. Men det är inte den sista. ”Bra” för byggbranschen på kort sikt, men inget vidare för Sverige.