"Jag slogs av att det var så tyst vid hissen"
Byggjobbarna är tillbaka där det otänkbara hände. De byggjobbare som orkar alltså. Flera säger nej till att komma hit igen.
– Att det hänt här. Det är så jävla overkligt, säger vvs-montören Janne Frigren.
Det är morgon och mörkret börjar skingras. Arbetare i varseljackor är på väg ut från bodområdet till bygget. De passerar minnesplatsen, där blommor och gravljus påminner om dödsolyckan den 11 december, då bygghissen föll och fem byggnadsarbetare dog.
Vvs-montören Janne Frigren växlar några ord med sina kollegor medan de går. Han kom tillbaka till bygget den åttonde januari.
– Det har varit jättekonstigt att komma hit, det var en otäck magkänsla, säger han.
– Vi tar en annan väg inne på arbetsplatsen nu när vi ska in och jobba. Vi vill inte gå förbi olycksplatsen.
Janne och hans kollegor var här den där måndagen. Hissen hade han åkt många gånger. Flera kollegor på företaget hade använt den även efter höjningen veckan före olyckan.
– Det var rena turen att ingen av oss åkte just vid olyckan. Men det är fruktansvärt för det var ju andra som dog. Jag hade särskilt lärt känna en av dem, en snickare. Det var en kanonkille. Alltid glad och trevlig, och en duktig hantverkare. Jag kan inte fatta att han och de andra är borta.Vi träffades ju dagligen och hejade.
– Att det hänt här. Det är så jävla overkligt.
Hörde hissen falla
Larmet kom till polisen vid 09.43. Janne var på väg upp för trapporna från undercentralen för att hämta verktyg då han hörde en kraftig duns. När han kom upp och ut såg han hissen ligga på marken en bit ifrån. Folk var skärrade och han försökte kolla om någon larmat räddningstjänst och polis.
– Jag slogs av att det var så tyst vid hissen. Inte ett ljud.
Vi förstod samma dag vilka som saknades. Vi såg ju vilka som inte kom in i bodarna.
Räddningstjänsten var snabbt på plats, de sa åt Janne och kollegorna att gå till bodarna. Det fanns inget mer att göra.
De stannade i bodarna i flera timmar medan den katastrofala olyckans omfattning började klarna.
– Vi förstod samma dag vilka som saknades. Vi såg ju vilka som inte kom in i bodarna.
Många vill inte återvända
Enligt tillverkaren Alimak har två av de mastsektioner som skulle hålla olyckshissen på plats inte varit hopbultade. Nu utreds olyckan i jakten på svar.
Janne, som aldrig varit rädd i bygghissar förut, funderar på om han vågar åka i den nya som snart ska byggas.
– Jag får se. Annars blir det många våningar att gå.
Än så länge jobbar han med kollegorna i en undercentral. Behöver någon prata, så bryter gänget och tar en stund. Janne tycker att de har haft bra krishantering på hans företag Nordisk VVS-Teknik och han har fortsatt bearbeta händelsen hos en psykolog på företagshälsan.
– Jag har fått många verktyg, hur jag kan tänka och agera när jag är på arbetsplatsen, säger han.
De är fem kollegor, en sjätte kollega bad att få byta arbetsplats. Men det är många fler som inte orkat komma tillbaka till Ursviks torn.
Var på väg in i hissen
Förra veckan kunde vi berätta om hur tiden efter olyckan varit för personalen på Rosell Prefab. Där sörjer kollegorna två av sina arbetskamrater; Bashir, 25 år, och Anton Runsvik, 26 år.
– Det är så tragiskt alltihop, säger Henrik Spinnars, delägare och produktionschef på företaget.
– Jag har några killar där jag förstår att det är riktigt tungt. En kille var på väg in i den här hissen när det hände. Det kunde ju ha varit han som föll. Sedan sprang han ner och skulle hjälpa till. Han fick en bild på näthinnan som han har att jobba med.
Knappt någon av de anställda kunde tänka sig att gå tillbaks och den 11 januari begärde ägarna företaget i konkurs.
– Det är tio personer på plats som såklart inte kan jobba efter en olycka. Det läget köper vi såklart. De är hemma och måste ju få betalt, samtidigt utförs inga jobb så vi på firman får inget betalt.
Sedan olyckan har Byggnads region Stockholm-Gotland återkommande varit på arbetsplatsen.
– Jag kommer att vara där till och från så länge folk behöver en person att prata med och hjälp både fysiskt och psykiskt, säger ombudsmannen Johnny Daveman.
Full produktion
Totalentreprenören Andersson Company berättar att man genomfört skyddsarbete för att säkra hela arbetsplatsen. Arbeten i marknivå, i källarplan och i en tvåvåningsbyggnad ska ha återupptagits under första veckan i januari. Full produktion beräknas i vecka fyra. Den nya hissen byggs av Cramo.
– Vi har valt att anlita en ny hissleverantör och skärpa kontrollerna av monteringen ytterligare, utöver gällande bestämmelser. Till skillnad från tidigare kommer en oberoende besiktning göras av varje ny höjning av hissen, i takt med att bygget fortskrider uppåt, säger vd Patrik Toresäter till Byggnadsarbetaren.
Allt handlar om pengar, men i värsta fall blir kostnaden människoliv
Janne Frigren, vvs-montören på Nordisk VVS-Teknik, har varit i branschen i 42 år och var själv skyddsombud en gång i tiden. Han är djupt oroad över utvecklingen.
– De senaste fem till tio åren har det blivit allt värre. Det tummas på säkerheten. Vi tjatar och tjatar om skyddet för det blir generellt allt sämre ute på arbetsplatserna.
Han säger att han befarat att det skulle hända en svår olycka i branschen.
– Allt är så uppsplittrat i dag. Folk kommer in några dagar. Det är nya aktörer. Det är mycket projektledning, som inte har eget yrkesfolk, det blir underentreprenör på underentreprenör. Det är så mycket stress, så tokiga beslut, så mycket okunskap. Och så utnyttjandet av arbetare. Allt handlar om pengar, men i värsta fall blir kostnaden människoliv.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.
→ Läs även: Kollegorna som dog på bygget 2023