Från Jesu tid till idag – så gjordes raka linjer vågrätt

1. Lodmallen

Smart grej det här som användes redan på Jesu tid. En triangel med lika långa sidor som placeras på något som ska monteras vågrätt. En lina med ett lod monteras i spetsen längst upp på triangeln. När lodet sedan hänger rakt över mittpunkten på tvärslån i botten ligger den även vågrätt. Lätt som en plätt. Lodmallen användes mycket av bland annat murare och stenhuggare.

2. Flukta

Att flukta innebär att man använder ögonen för att se om något är rakt. En teknik som används ännu idag för att titta på till exempel reglar i större dimensioner för att hitta ”bockryggen”. Men förr fluktade man även för att få saker och ting i våg. Gärna mot något längre bort som man visste var helt rakt. För dem som byggde strandnära var det enkelt, bara att ta sikte på horisonten.

3. Chorobaten

Den här mackapären användes mycket av romarna. Bland annat när de skulle bygga viadukter och vägar då de behövde mäta ut samma höjd på lite längre avstånd. I toppen en kraftigare stock med en fint uthuggen skåra. Det var längs den man sedan siktade för att sätta ut höjden. För att få stocken i våg använde man ett snillrikt system med diagonala stavar från bjälken ner till botten av konstruktionen. Och när de här stavarna var i ett visst läge visste man att även bjälken låg i våg. Då var det bara att flukta och sätta ut höjden på andra sidan. De brukade även hälla vatten i skåran för att vara helt säkra på att den var vågrät.

4. Gamla flaskor

Under flera hundra år användes gamla tomflaskor för att få saker i våg. Ni förstår nog principen. Fyll flaskan till häften med vatten och lägg den sedan på brädan som ska vägas in. När vattnet i flaskan delar flaskan rakt på mitten ligger även brädan i våg. Ingen exakt metod, men den fungerade. Flaskorna var en slags föregångare till dagens moderna vattenpass.

5. Vattenslang

Det här är en klassiker. Med en vattenslang kan du fixa ett riktigt långt vattenpass. En annan fördel är att du kan använda metoden mellan två punkter som inte har fritt sikte mellan sig. Till exempel runt en husknut. Tekniken är enkel – fyll slangen med vatten och sedan när du håller upp ändarna hamnar vattnet i slangen på samma nivå. Men fördel kan man sätta på genomskinliga rör på slangändarna, gärna graderade, så blir det lättare att mäta in höjden rätt.

6. Vattenpass

Det dominerande verktyget för att få saker i våg har under lång tid varit vattenpasset. Det uppfanns redan 1661 av fransmannen Melchisedech Thévenot men det tog lång tid innan det slog igenom. Många fortsatte att använda flaskor. I början av 1800-talet fick det ändå spridning och blev vanligt på byggen. I början var det vatten i libellen, alltså det lilla röret där luftbubblan är. Numer är det ofta någon vätska som gör att luftblåsan även är rörlig vid lägre temperaturer. Och det finns även digitala varianter som visar lutningen i en display.

7. Avvägningsinstrument

Alla på bygget har sett verkare och pinnpojkar/tjejer gå omkring och sätta ut höjder. Här snackar vi våningshöjder, fall för dagvatten och liknande. Likväl är det ett utmärkt instrument för att få något i våg. Bara att kika i instrumentet och läsa av höjden och sedan flytta måttstocken till nästa plats och där läsa av samma höjd. Numer finns det ju även mer avancerade digitala varianter av avvägningsinstrument med högre precision.

8. Laser

En del kallar det även för vattenlaserpass. Finns i en mängd olika former som lägger ut streck både kors och tvärs. Men naturligtvis även i våg. Och vem vill inte ha ett vågstreck på väggen som hela tiden lyser klart och starkt? Själva tekniken är lätt att använda och mycket precis. För vissa yrkesgrupper har lasern blivit den mest populära prylen i verktygslådan.