Fräcka ligorna från förr: "Stal sågblad och inkokt ål"
Byggstölderna sker i organiserad form och i större skala än någonsin. Samtidigt är det inget nytt fenomen. Var det verkligen bättre förr?
Byggnadsarbetaren har gjort några nedslag i byggstöldernas historia. Här är några exempel på hur det kunde se ut förr i tiden.
Tillgrepp av plankbitar i Göteborg
”För tillgrepp af ett parti plankbitar och gamla bräder, tillhörigt byggmästare Karl Axel Gillberg och upplagdt vid Risåsgatan anhöllos i går arbetarne August Hansson och Albert Andersson med binamnet ’Bagarn’. Tjufgodset hade de sålt för 70 öre, som de använd till inköp af öl.” (Ur Göteborgs Aftonblad, 1899.) Tjuvarna fick en varning för lösdriveri men släpptes tills vidare på fri fot. Den ena hade tidigare varit straffad för stöld och den andra för lösdriveri vid två tillfällen.
Godschef stal i stadshuset
”Vinningslystnad” lär ha varit drivkraften för den godschef på SJ som stal lite allt möjligt under fem års tid. Affären rullades upp 1958 efter att mannen tagits på bar gärning vid ett ”regelrätt inbrott i en damekipering” i Ludvika. Vid den följande husrannsakan i godschefens ”stiliga villa” fann polisen ett ”varuhus för stöldgods”, med allt från ”småspik och sågblad till skönhetsmedel, wienerkorv och inkokt ål”. Mannens första stöld var av ett antal sågblad, av vilka han använt ett tjog, men 100 stycken fanns kvar i lager hemma.
De flesta stölder skedde på godsmagasinet efter jobbet, skriver SvD: ”Han har gjort sig ärenden dit om kvällarna sedan han under dagen funderat ut vissa saker som han ’behövde’. Sedan hade han fraktat hem tjuvgodset på cykel, i sin bil eller ibland med en lastbil vars förare inte anat oråd. En gång stal han snickarverktyg i själva stadshuset när han var där som stadens egen betrodde revisor på ett uppdrag.” Godschefen själv sade att stölderna drevs av en ”inre oro”. (Ur Svenska Dagbladet, 1958)
”Den oärlige förmannen dömd”
En invecklad stöldhistoria som inbegrep ett flertal verktygsstölder vid Rylander & Rudolphs fabriksaktiebolag vid Henriksdal i Nacka fick ett abrupt slut i september 1912. Redan i april hade företaget upptäckt att flera dyrbara stanser och pressverktyg hade försvunnit. I samband med stölderna slutade ett par anställda, förmannen Axel Kolm samt en kvarnarbetare Högberg.
Det framgick senare att de två hade hyrt en lägenhet utanför Skanstull i en före detta konservfabrik ”och där installerat diverse verktyg, maskiner och fotogenmotor, allt i akt och mening att bedrifva en konkurrensaffär till Rylander & Rudolphs för tillverkning af kolborstar, mikrofonkol m.m”.
Polisen avslöjade affären och i september dömdes Kolm till 6 månaders straffarbete och ett års vanfrejd för stöld. Ytterligare en person, en tidigare bokhållare, misstänktes också men Kolm intygade bestämt att ”ingen annan varit invigd i hans planer att starta en konkurrerande firma”. Bara stanserna var värda mellan 400 och 500 kronor. (Ur Dagens Nyheter, 1912)
Verktyg för ett 60-tal kronor
Snickeriarbetaren Karl häktades 1909 ”för en rad stölder af snickeriverktyg från sina förra principaler”. Från snickarmästare S.H. Anderssons verkstad hade han vid flera tillfällen stulit verktyg till ett värde av 9 kronor, och från K.O. Rangéns verkstad tog han verktyg för ett 60-tal kronor (idag motsvarande en månadslön för en som tjänar 35 000 kronor). ”Det tillgripna har han pantsatt och förstört pengarna”, konstaterar tidningen. (Ur Dagens Nyheter, 1909)
Attentat vid järnvägen
En rad ”nidingsdåd” drabbade tågförarna på Västeråsbanan mellan Huvudsta och Tomteboda några nätter i januari 1932. Bland annat hade en kabel och stenar lagts ut på spåret, vilket hade kunnat sluta illa. I samband med attentatet var det inbrott i en kolonistuga tillhörande järnvägen och verktyg för ett par hundra kronor stals. ”På Huvudsta järnvägsstation sätter man illdåden i samband med en del oroselements uppträdande på stationen”, skriver DN. (Ur Dagens Nyheter, 1932)